lagen.nu

RH 2017:33

Hyresnämndsmål. Enligt 5 § första stycket hyresförhandlingslagen är hyresvärden skyldig att förhandla med hyresgästorganisationen i fråga om dels höjning av hyran för en lägenhet, dels bestämmande av hyran för en ny hyresgäst, om den begärda hyran överstiger den tidigare hyresgästens hyra.-Förhandlingarna om höjning av hyran för en lägenhet, som då var vakant, strandade. Hyresvärden hyrde ut lägenheten till en hyra som var högre än den som tidigare gällt för lägenheten. Det har ansetts att hyresvärden genom den strandade förhandlingen har fullgjort sin förhandlingsskyldighet och därmed hade rätt att ta ut den högre hyran av den nye hyresgästen.

Hyresnämnden i Malmö

Contentus AB (hyresvärden) genomförde genomgripande förbättringsarbeten på prövningsfastigheten såväl invändigt i varje lägenhet som i samtliga gemensamma utrymmen. Med utgångspunkt i att standarden och bruksvärdet för lägenheterna höjts, påkallade och genomförde hyresvärden efter ombyggnaden under hösten 2012 hyresförhandling med Hyresgästföreningen. Eftersom parterna inte kunde träffa någon förhandlingsöverenskommelse, frånträdde hyresvärden förhandlingen den 26 oktober 2012.

Prövningsfastigheten omfattas således av förhandlingsordning. Senast förhandlad hyra för prövningslägenheten är 6 390 kr per månad från och med den 1 april 2012. Hyresvärden har den 18 februari 2013 tecknat hyresavtal med A.A. och I.S. (hyresgästerna) med tillträde den 1 juni 2013. Hyran anges i hyresavtalet till 8 895 kr per månad.

Hyresgästerna yrkade att hyresnämnden skulle förplikta hyresvärden att till dem återbetala 82 665 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på respektive månadsbelopp från sista vardagen före varje kalendermånads början för respektive månadsåterbetalning.

Hyresvärden bestred yrkandet.

Hyresgästerna åberopade som grund för talan följande. Hyresvärden har inte påkallat förhandling för dem. Förhandlingsskyldighet gäller för hyresvärden i fråga om bestämmande av hyran för ny hyresgäst, om den begärda hyran överstiger den tidigare hyresgästens hyra. Möjligheterna att efter en strandad förhandling träffa avtal direkt med hyresgästerna gäller bara den hyresgäst som var hyresgäst vid den tidpunkt som hyresförhandlingen avsåg och som då kan bli hyresvärdens motpart i en tvist enligt 24 § hyresförhandlingslagen (1978:304). Det framgår redan av ordalydelsen i 5 § första stycket hyresförhandlingslagen att det krävs att förhandling om höjning av hyran för en ny hyresgäst genomförs efter det att hyresförhållandet inletts med den nye hyresgästen. I paragrafen uttalas att det handlar om bestämmande av ”hyran för en ny hyresgäst”. Det är således en skrivning som tar sikte på hyresgästen. Detta ska jämföras med den skrivning som finns i första punkten i samma paragraf, där det i stället talas om ”höjning av hyran för en lägenhet”. Hyresvärden har inte fullgjort sin förhandlingsplikt enligt 5 § hyresförhandlingslagen och är därför återbetalningsskyldig enligt 23 § samma lag. Återbetalningsskyldigheten avser ett månatligt belopp om 2 505 kr under tiden från och med den 1 juni 2013.

Hyresvärden genmälde huvudsakligen följande. Prövningslägenheten var vakant när hyresvärden frånträdde förhandlingen och fram till dess att hyresavtal tecknades med hyresgästerna. Hyresvärden har fullgjort sin förhandlingsskyldighet i enlighet med hyresförhandlingslagen och det saknas grund för hyresgästernas krav på återbetalning.

Hyresnämnden (hyresråden Paula Lundberg och Ylva Lönnaeus) uttalade i beslut den 23 mars 2016 bl.a. följande.

SKÄL

Hyresvärden har ostridigt i enlighet med gällande förhandlingsordning hos Hyresgästföreningen under hösten 2012 påkallat förhandling om nya hyror beträffande bl.a. prövningslägenheten. Sedan förhandlingarna strandat, har hyresvärden hos hyresnämnden ansökt om fastställande av nya hyror. Hyresnämndens beslut har överklagats till Svea hovrätt som ännu inte prövat ärendet.

Det har framkommit att hyresvärden påkallat förhandling för prövningslägenheten medan den ännu var vakant. Enligt 3 § hyresförhandlingslagen omfattas samtliga lägenheter i ett hus, för vilket en förhandlingsordning gäller, av förhandlingsordningen. En förhandlingsordning omfattar därför även lägenheter som är outhyrda. Hyresvärden har således ostridigt iakttagit en primär förhandlingsskyldighet beträffande prövningslägenheten. Eftersom det skett medan den varit vakant har hyresvärden, sedan förhandlingarna strandat, inte kunnat begära hyresnämndens prövning av den vid förhandlingar med Hyresgästföreningen yrkade ändringen av hyresvillkoret.

Genom hovrättsavgörandet, refererat i RH 2000:53, har det nämligen klarlagts att endast de är motparter, som var hyresgäster vid den tidpunkt från vilken ny hyra var avsedd att gälla. Hyresnämnden hade i det ärendet avvisat hyresvärdens talan mot hyresgäster som flyttat in efter den tidpunkt från vilken ändrade hyresvillkor yrkades. Hyresvärden hade överklagat talan i den delen. Vad gäller hyresförhållanden som påbörjats efter den tidpunkt från vilken ny hyra är avsedd att gälla, yttrade hovrätten följande. Hyresvärden kan alltid betinga sig den hyra som gällt för den tidigare hyresgästen. Önskar han betinga sig en högre hyra och är denna då föremål för hyresnämndens prövning (nämndens kursivering) efter en strandad förhandling, blir den sedan nämnden fattat beslut att anse som den för den tidigare hyresgästen gällande hyran, vilken hyresvärden utan att påkalla förhandling enligt hyresförhandlingslagen kan betinga sig av den nye hyresgästen, jämför 5 § första stycket 2 hyresförhandlingslagen. Detta följer av 25 § sista stycket samma lag.

Hovrättens resonemang tar således sin utgångspunkt i hur en hyresvärd ska agera för det fall hyran är föremål för prövning i hyresnämnden men hyresgästen har flyttat vid tidpunkten från vilken ny hyra är avsedd att gälla och en ny hyresgäst flyttat in. Även om hyresgästen flyttat, omfattas hyresgästen av prövningen, eftersom hyresgästen var hyresgäst vid den tidpunkt från vilken hyran ska gälla. Med utgångspunkt i vad hovrätten enligt ovan anfört om vad som gäller för hyresförhållanden som med angivna förutsättningarna påbörjats senare, hade hyresvärden, om lägenheten alltså inte varit vakant, haft att ta ut den hyra som gällde eller kom att gälla för den tidigare hyresgästen. När lagakraftvunnet beslut väl fanns om hyran, skulle hyresvärden utan att påkalla förhandling, av hyresgästerna ha kunnat betinga sig den hyra som sålunda blivit bestämd för lägenheten, eftersom den är att anses som den för den tidigare hyresgästen gällande hyran.

Det som redovisats ovan gäller endast för det fall lägenheten inte varit vakant vid tidpunkten för den strandade förhandlingen.

I förevarande fall har lägenheten emellertid vid den tidpunkt från vilken ny hyra är avsedd att gälla, varit vakant, motpart har alltså inte funnits och hyresvärden har därför inte kunnat få hyran prövad vid hyresnämnden. Frågan är om hyresvärden, fastän förhandling om hyreshöjning skett för lägenheten, är skyldig att på nytt förhandla med Hyresgästföreningen när det finns en ny hyresgäst till lägenheten.

Enligt 12 kap. jordabalken råder avtalsfrihet mellan hyresvärden och hyresgästen när det gäller att bestämma hyran för en lägenhet. Detta gäller dock inte fullt ut för lägenheter som omfattas av kollektiva förhandlingar. För sådana lägenheter gäller i stället att om förhandlingsordningens parter inte kommit överens om annat, är avtalsfriheten begränsad till att gälla fastställande av förstagångshyra. Vid fastställande av hyra i andra situationer för lägenheter som omfattas av förhandlingsordning gäller att hyresvärden inte kan höja hyran utan att först uppfylla den primära förhandlingsskyldigheten, dvs. påkalla, genomföra och avsluta förhandlingar med hyresgästorganisationen (5 § första stycket 1 hyresförhandlingslagen).

I samband med hyresrättsliga ändringar år 1994, när bl.a. bestämmelser infördes om hyresgästens rätt att stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet, togs frågan om inflyttningshyror upp (prop. 1993/94:199). Vid den tiden omfattade den primära förhandlingsskyldigheten, såvitt nu är i fråga, endast höjning av hyran för en lägenhet. Det konstaterades då att en höjning av hyran förutsätter att det redan finns en avtalad hyra, varför hyresvärd och hyresgäst själva kunde förhandla om hyran, när det gällde inflyttningshyror i ny- eller ombyggda hus som en förhandlingsordning gäller för. År 1997 infördes bestämmelser om att en förhandlingsordning som huvudregel ska omfatta samtliga bostadslägenheter i ett hus. Förhandlingsordningen skulle alltså omfatta även lägenheter utan förhandlingsklausul och därmed även lägenheter som är outhyrda. I propositionen användes den begreppsbildningen att med förstagångshyror avsågs hyra för nybyggda lägenheter och lägenheter som efter en ombyggnad är så förändrade att de inte kan sägas vara samma lägenheter som före ombyggnaden och med inflyttningshyror avsågs hyra som bestäms första gången när en lägenhet upplåts till hyresgäst. Departementschefen ansåg att en hyresvärd inte skulle ha rätt att ta ut högre inflyttningshyra än den hyra som fastställts i tidigare förhandlingsöverenskommelse, om han inte iakttar den primära förhandlingsskyldigheten (prop. 1996/97:30 s 53 ff.). Det påtalades därvid att redan förslagen om att en förhandlingsordning ska omfatta även outhyrda lägenheter och att den alltid ska omfatta en lägenhet under hyresförhållandets inledningsskede får denna verkan. Det hade emellertid i utredningen till lagförslaget påtalats att eftersom en hyresgäst även fortsättningsvis skulle ha rätt att stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet kunde det inträffa att den hyra som bestämts för en lägenhet fastställts på annat sätt än efter kollektiva förhandlingar, men något lagförslag i den delen hade inte lämnats. Eftersom departementschefen ansåg att hyresvärden i en sådan situation hade att iaktta den primära förhandlingsskyldigheten, om han vid uthyrningen till en ny hyresgäst vill ta ut högre hyra än vad tidigare hyresgäst betalat, ansågs ett klargörande nödvändigt och 5 § hyresförhandlingslagen kompletterades med en bestämmelse om att en hyresvärd är skyldig att iaktta den primära förhandlingsskyldigheten, om han vill höja hyran för en lägenhet i förhållande till vad den tidigare hyresgästen betalat.

Mot bakgrund av redovisningen ovan anser hyresnämnden att bestämmelsen i 5 § första stycket hyresförhandlingslagen tar sikte på den situationen att hyran för lägenheten tidigare inte bestämts efter kollektiva förhandlingar. I förevarande fall har emellertid prövningslägenheten omfattats av kollektiva förhandlingar; hyresvärden har beträffande lägenheten tagit initiativ till och genomfört förhandling med Hyresgästföreningen. Detta är tillräckliga förutsättningar för att hyresvärden ska anses ha iakttagit den primära förhandlingsskyldigheten. Förhandlingarna har avslutats genom att de strandat. För att anse att part iakttagit den primära förhandlingsskyldigheten är det ingen nödvändig förutsättning att förhandlingarna lett till ett avgörande. Eftersom 5 § första stycket hyresförhandlingslagen uppenbart är tänkt att träffa den situationen att hyran för en lägenhet fastställts på annat sätt än efter kollektiva förhandlingar, och det förhållandet inte är för handen i förevarande fall, har hinder enligt 5 § hyresförhandlingslagen inte förelegat för hyresvärden att bestämma hyran för lägenheten med de nya hyresgästerna. Enligt regler i jordabalken, har hyresgästerna möjlighet att få den avtalade hyran prövad i hyresnämnden.

Ansökan kan således inte vinna bifall.

BESLUT

Hyresnämnden avslår ansökan.

Svea hovrätt

Hyresgästerna överklagade hyresnämndens beslut och yrkade bifall till sin talan i hyresnämnden.

Hyresvärden motsatte sig att hyresnämndens beslut ändrades.

Parterna yrkade ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten.

Parterna vidhöll vad de anfört i hyresnämnden. De lade därutöver till bl.a. följande.

Hyresgästerna

Hyresvärden har av hyresgästerna tagit ut en hyra motsvarande den i de tidigare förhandlingarna begärda hyran, utan att förhandla detta med Hyresgästföreningen. Denna hyra är högre än den senast framförhandlade hyran och därmed i samma mån högre än tidigare hyresgästs hyra. Hyresvärdens tillvägagångssätt strider mot 5 § första stycket 1 och 2 hyresförhandlingslagen, eller i vart fall punkten 1 eller 2.

Hyresvärden

Hyresvärden har renoverat den aktuella lägenheten när den var vakant samt påkallat förhandling med Hyresgästföreningen för höjning av hyran för lägenheten eftersom bruksvärdet förändrats i höjande riktning. Således har hyresvärden på eget initiativ förhandlat i frågan om höjning av hyran för lägenheten. Eftersom förhandling enligt förhandlingsordningen har ägt rum, har bolaget fritt kunnat träffa avtal med hyresgästerna avseende hyreshöjningen. Denna rätt påverkas inte av att lägenheten var vakant när förhandlingarna strandades.

Hovrätten (hovrättsråden Kazimir Åberg och Gun Lombach samt f.d. hovrättsrådet Måns Edling, referent) anförde i beslut den 17 maj 2017, såvitt är av intresse här, följande.

SKÄL

Allmänt om hyresförhandlingslagen och bakgrunden till nuvarande bestämmelser

Som hyresnämnden angett begränsar hyresförhandlingslagen avtalsfriheten mellan hyresvärd och hyresgäst för lägenheter som omfattas av förhandlingsordning. Vilka lägenheter som omfattas av en förhandlingsordning framgår av 3 §. För lägenheter som omfattas av en förhandlingsordning har hyresvärden, enligt 5 § första stycket hyresförhandlingslagen, primär förhandlingsskyldighet i fråga om bl.a. höjning av hyran för en lägenhet (1 p) och bestämmande av hyran för en ny hyresgäst, om den begärda hyran överstiger den tidigare hyresgästens hyra (2 p). Av 23 § hyresförhandlingslagen följer att avtal som hyresvärden träffar med hyresgästen i fråga som avses i 5 § första stycket är ogiltigt om förhandling inte har ägt rum.

Hyresförhandlingslagen trädde i kraft den 1 juli 1978 och har därefter ändrats vid flera tillfällen. Enligt 3 § hyresförhandlingslagen i dess ursprungliga lydelse gällde en förhandlingsordning för samtliga bostadslägenheter i ett eller flera hus om inte parterna var ense om att undanta viss lägenhet, eller om hyresavtalet till följd av beslut av hyresnämnd inte innehöll en förhandlingsklausul. Den primära förhandlingsskyldigheten enligt 5 § första stycket hyresförhandlingslagen omfattade ursprungligen, såvitt nu är av intresse, en skyldighet för hyresvärden att påkalla förhandling med hyresgästsorganisationen i fråga om höjning av hyran.

I förarbetena till införandet av hyresförhandlingslagen uttalas bl.a. följande. Om hyresgästerna i en fastighet har fått rätt att företrädas av en organisation i kollektiva förhandlingar bör inte hyresvärden ha rätt att gå förbi organisationen och träffa avtal om hyreshöjningar med de enskilda hyresgästerna. Hyresvärden ska därför ha en primär förhandlingsskyldighet i fråga om hyreshöjningar. Om förhandling om hyreshöjning har förklarats strandad har hyresvärden fullgjort sin förhandlingsskyldighet och har då möjlighet att träffa uppgörelse direkt med hyresgästerna om hyreshöjning (prop. 1977/87:175 s. 121 f.).

I specialmotiveringen (till 5 och 23 § hyresförhandlingslagen) anges bl.a. följande. Regeln om primär förhandlingsskyldighet innebär bl.a. att hyresvärd som är bunden av förhandlingsordning inte utan ny förhandlingsöverenskommelse härom får ta ut högre hyra än som i enlighet med tidigare träffad förhandlingsöverenskommelse utgår enligt de gällande hyresavtalen. Den primära förhandlingsskyldigheten omfattar inte så kallad förstagångshyra, dvs. den hyra som avtalats när lägenheten för första gången upplåts till hyresgästen, om inte annat har avtalats. Ogiltighetspåföljden i 23 § hyresförhandlingslagen korresponderar mot hyresvärdens primära förhandlingsskyldighet (a. prop. s. 153 och 167).

I rättsfallet RBD 1981:45 tog Bostadsdomstolen ställning till omfattningen av den primära förhandlingsskyldigheten. Bostadsdomstolen ansåg att 5 § första stycket hyresförhandlingslagen inte gav något entydigt svar på frågan om det är hyran för en lägenhet eller hyresgäst som bestäms genom en förhandlingsöverenskommelse. Mot bakgrund av uttalandet i specialmotiveringen om att den primära förhandlingsskyldigheten inte omfattar förstagångshyror fann Bostadsdomstolen att en hyresvärd inte åsidosätter sin primära förhandlingsskyldighet genom att av en ny hyresgäst ta ut en högre hyra än den som har utgått tidigare, i vart fall inte om denne har ingått ett helt nytt hyresavtal beträffande lägenheten.

Genom en lagändring år 1985 justerades 5 § första stycket 1 hyresförhandlingslagen på så sätt att förhandlingsordning medför skyldighet för hyresvärden att påkalla förhandling i fråga om höjning av hyran ”för en lägenhet”. Av förarbetena framgår att ändringen var föranledd av rättsfallet RBD 1981:45 och avsåg att se till att en förhandlingsöverenskommelse om hyran förblev gällande även om en hyresgäst flyttar och hyresvärden tecknar avtal med en ny hyresgäst (prop. 1983/84:137 s. 147).

I rättsfallet RBD 1992:18 ansåg Bostadsdomstolen visst förfarande inte strida mot den primära förhandlingsskyldigheten. Bostadsdomstolen uttalade bl.a. följande. När någon förhandlingsöverenskommelse inte har träffats angående en lägenhet krävs det att lägenheten är uthyrd för att hyra i någon mening ska anses gälla för lägenheten. Saknar lägenheten sedan kortare eller längre tid hyresgäst, kan det inte anses att viss hyra gäller för lägenheten eftersom det då saknas såväl enskilt hyresavtal, varigenom hyran bestämts, som en förhandlingsöverenskommelse om lägenhetens hyra. Vid tillämpning av 23 § hyresförhandlingslagen kan inte frågan om hyreshöjning utan uttryckligt stöd i lag bedömas med utgångspunkt från den hyra som tidigare hyresgäst kan ha erlagt. Höjning av hyran kan därför inte anses ha skett genom hyresavtal som träffats med ny hyresgäst sedan den tidigare hyresgästens avtal upphört.

År 1994 ändrades 3 § hyresförhandlingslagen på så sätt att en lägenhet endast omfattas av förhandlingsordning om det finns en förhandlingsklausul i hyresavtalet. Det infördes således en möjlighet för en hyresgäst att stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet och själv förhandla och träffa avtal med sin hyresvärd. Ändringen innebar att en hyresvärd, genom att hyra ut lägenheten till en person som accepterar att hyresavtalet inte innehåller en förhandlingsklausul, själv kunde bestämma inflyttningshyra utan att beakta den primära förhandlingsskyldigheten. I förarbetena behandlas frågan om ändringen av 3 § kommer att leda till att hyresvärden kommer att kunna ta ut höga inflyttningshyror och att en bostadssökande i en bristsituation kan känna sig tvingad att gå med på en hyra som överstiger lägenhetens bruksvärde. På grund av jordabalkens bestämmelse (numera i 12 kap. 55 d § första stycket) om att ändring av hyresvillkor inte får avse tiden innan sex månader förflutit efter det att de förut gällande villkoren började tillämpas, blir hyresgästen bunden av inflyttningshyran i minst sex månader. Vissa remissinstanser såg ett behov av att införa en regel som ger hyresgästen möjlighet att få hyran ändrad även innan hyresförhållandet varat i sex månader. Synpunkten vann dock inte gehör då det, mot bakgrund av att hyresgästen vid avtalets ingående haft klart för sig vilken hyra som avtalas, ansågs acceptabelt att överenskommelsen binder hyresgästen under en kortare period (prop. 1993/94:199 s. 55).

Redan år 1997 ändrades 3 § hyresförhandlingslagen igen och fick då sin nuvarande lydelse. Sedan dess omfattar en förhandlingsordning alla bostadslägenheter i ett hus, oberoende av om hyresavtalet innehåller en förhandlingsklausul. Enligt bestämmelsens andra och tredje stycke är det dock möjligt att undanta en lägenhet från förhandlingsordningen efter det att hyresförhållandet har varat tre månader i följd. Samtidigt som 3 § ändrades infördes 5 § första stycket 2 i dess nuvarande lydelse.

Av förarbetena till 1997 års ändringar framgår att ändringar ansågs påkallade för att motverka de nackdelar för hyresgästerna som framkommit och för att förhindra missbruk från hyresvärdarna. Syftet med ändringarna var bl.a. att begränsa hyresvärdens möjlighet att fritt sätta inflyttningshyror. Det uttalas bl.a. följande. De ändringar som genomfördes år 1994 innebar att enskilda hyresgästers ställning försvagades, bl.a. genom att inflyttningshyrorna i större utsträckning blivit fria. Genom att förhandlingsordningens omfattning ändrats kan hyresvärden välja att hyra ut till den som är villig att betala mest och avstå från en förhandlingsklausul i hyresavtalet. Ett system där hyresvärden tillåts att, utan att iaktta den primära förhandlingsskyldigheten, ta ut en inflyttningshyra som är högre än vad tidigare hyresgäst betalat kan leda till en höjning av hyresnivåerna och därmed drabba särskilt de ekonomiskt svaga hushållen. Genom ändring av 3 §, innebärande att en förhandlingsordning omfattar även outhyrda lägenheter och att den alltid ska omfatta en lägenhet under hyresförhållandets inledningsskede, kommer en hyresvärd inte få ta ut en inflyttningshyra som är högre än vad som fastställts i tidigare förhandlingsöverenskommelse utan att iaktta den primära förhandlingsskyldigheten. Om den tidigare hyresgästen utnyttjat sin rätt att stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet kan det dock inträffa att den hyra som är bestämd för en lägenhet har fastställts på annat sätt än efter kollektiva förhandlingar. Mot bakgrund av rättsfallet RBD 1992:18 kan det ifrågasättas om en sådan situation omfattas av den primära förhandlingsskyldigheten. För att klargöra att den angivna situationen omfattas bör ett tillägg göras i 5 § där det framgår att en hyresvärd är skyldig att iaktta den primära förhandlingsskyldigheten, om han vill höja hyran för en lägenhet i förhållande till vad den tidigare hyresgästen betalade (prop. 1996/97:30 s. 42, 49 f. och 53 f.).

Har hyresvärden iakttagit den primära förhandlingsskyldigheten?

Enligt 5 § första stycket hyresförhandlingslagen innebär den primära förhandlingsskyldigheten i nu aktuell del att hyresvärden är skyldig att förhandla med hyresgästorganisationen i fråga om dels höjning av hyran för en lägenhet (1 p), dels bestämmande av hyran för en ny hyresgäst, om den begärda hyran överstiger den tidigare hyresgästens hyra (2 p).

Hyresvärden har, efter det att fastigheten rustats upp, fört förhandlingar om höjd hyra. Förhandlingarna strandade. Förhandlingarna hade avsett även prövningslägenheten, som då var vakant. Frågan i målet är om hyresvärden beträffande denna lägenhet har fullgjort sin förhandlingsskyldighet eller om hyresvärden måste på nytt påkalla förhandling när lägenheten hyrs ut, eftersom den begärda hyran överstiger den hyra som tidigare utgått för lägenheten.

När förhandlingar om höjning av hyran strandat beträffande en lägenhet som är uthyrd, har hyresvärden möjlighet att träffa en uppgörelse direkt med hyresgästen eller hänskjuta tvisten till hyresnämnden i enlighet med 24 § hyresförhandlingslagen.

Eftersom prövningslägenheten var vakant då förhandlingarna strandade, har frågan om skälig hyra för denna lägenhet inte kunnat hänskjutas till hyresnämndens prövning. När lägenheten sedermera hyrdes ut var det, liksom då en lägenhet hyrs ut för första gången, ovisst om den begärda hyran skulle ha ansetts skälig om den hade prövats. En hyresgäst har i och för sig alltid möjlighet att få till stånd en skälighetsprövning med stöd av 12 kap. 54 och 55 § jordabalken. Hyresgästen är dock bunden av den avtalade hyran under minst sex månader (55 d § samma kapitel).

I förarbetena till 1997 års ändringar i hyresförhandlingslagen framhålls vikten av att hyresvärdens förhandlingsskyldighet ska omfatta inflyttningshyror och att förhandlingsordningen alltid ska omfatta en lägenhet under hyresförhållandets inledningsskede. Skyldigheten ska också gälla den situationen att en lägenhet inte har omfattats av den senaste förhandlingsöverenskommelsen därför att den tidigare hyresgästen har stått utanför det kollektiva förhandlingssystemet.

Hyresvärden har fört förhandlingar beträffande höjning av hyran för prövningslägenheten och har därmed i och för sig uppfyllt kravet enligt punkten 1 i den nyss återgivna bestämmelsen. Men då förhandlingarna strandade och frågan om begärd hyra var skälig inte kunnat föras till hyresnämndens prövning, framstår det som att hyresvärden fullgjort sin förhandlingsskyldighet främst i formell mening.

Mot bakgrund av förarbetsuttalandena torde det vara i linje med lagstiftarens intentioner att, i en situation som den förevarande, förutsätta att hyresvärden på nytt ska påkalla förhandling om hyran när han avser att hyra ut lägenheten till en ny hyresgäst. Detta innebär att hyresvärden skulle vara tvungen att uppfylla även kravet enligt punkten 2.

Som bestämmelsen i 5 § första stycket är uppbyggd ligger det närmast till hands att utgå från att hyresvärden fullgjort sin förhandlingsskyldighet om kravet enligt endera av punkterna 1 och 2 har uppfyllts. Hyresvärden har uppfyllt kravet enligt punkten 1. Det framgår inte klart av lagtexten att hyresvärden skulle kunna bli skyldig att även uppfylla kravet enligt punkten 2.

Ett avtal som hyresvärden träffar med hyresgästen i fråga som avses i 5 § första stycket hyresförhandlingslagen är ogiltigt om förhandling inte har ägt rum. En sådan påföljd bör inte komma i fråga om förhandlingsskyldigheten inte framgår tydligt av lag. Då så inte är fallet, bör den i förevarande fall avtalade hyran inte träffas av ogiltighetspåföljden. Överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

1. Hovrätten avslår överklagandet.

2. […]

Hovrättens beslut meddelat: den 17 maj 2017.

Mål nr: ÖH 3258-16.

Lagrum: 3 §, 5 § första stycket 1 och 2, 23 §, 24 § och 25 § sista stycket hyresförhandlingslagen (1978:304); 12 kap. 54 §, 55 § och 55 d § första stycket jordabalken.

Rättsfall: RH 2000:53; RBD 1981:45 och 1992:18.

Litteratur: Prop. 1977/87:175 s. 121 f., 153 och 167; prop. 1983/84:137 s. 147; prop. 1993/94:199 s. 55; prop. 1996/97:30 s. 42, 49 f. och 53 ff.

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
2017-05-17
Målnummer
ÖH3258-16
Lagrum
3 §, 5 § första stycket 1 och 2, 23 §, 24 § och 25 § sista stycket hyresförhandlingslagen (1978:304)
12 kap. 54 §, 55 § och 55 d § första stycket jordabalken (1970:994)
Rättsfall
RH 2000:53
Litteratur
Prop. 1977/87:175 s. 121 f., 153 och 167
prop. 1983/84:137 s. 147
prop. 1993/94:199 s. 55
prop. 1996/97:30 s. 42, 49 f. och 53 ff.
Sökord
Hyresnämndsmål
Primär förhandlingsskyldighet
Legalitetsprincipen
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation