lagen.nu

RH 2016:65

Fråga om interimistiskt vitesförbud i mål om patentintrång när intrångssvaranden väckt ogiltighetstalan och invänt att patentet inte är giltigt. Hovrätten har bedömt att presumtionen för patentets giltighet inte kunde upprätthållas när tingsrätten genom en dom i ett annat mål förklarat patentet ogiltigt. Denna bedömning har gjorts trots att ogiltighetsdomen inte hade vunnit laga kraft. Det har därför ankommit på intrångskäranden att göra sannolikt att patentet kommer att stå sig vid en slutlig prövning.

Stockholms tingsrätt

AstraZeneca AB (publ ) (AstraZeneca) väckte talan mot Orion Oyj och Orion Pharma Aktiebolag (gemensamt benämnda Orion) om patentintrång och yrkade att tingsrätten för tiden till dess målet slutligt avgjorts eller annat beslutats, vid vite om 20 000 000 kr eller annat verkningsfullt belopp, skulle förbjuda Orion att bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda läkemedlet Ketipinor samt att till Sverige importera Ketipinor eller att här inneha Ketipinor för något sådant ändamål.

Orion motsatte sig yrkandet.

Tingsrätten (rådmannen Stefan Johansson och tekniskt sakkunniga ledamoten patenträttsrådet Marianne Bratsberg) anförde i beslut den 20 maj 2016 i huvudsak följande.

SKÄL

Genom den utredning som AstraZeneca har åberopat finner tingsrätten att AstraZeneca har visat sannolika skäl för att patentintrång förekommer. Det kan skäligen befaras att Orion genom att fortsätta intrånget förringar värdet av AstraZenecas ensamrätt till patentet.

AstraZeneca har ställt säkerhet för den skada som Orion kan drabbas av genom ett interimistiskt vitesförbud. Säkerheten får godtas.

Förutsättningar att meddela interimistiskt vitesförbud är på grund av det som anförts ovan uppfyllda. När det gäller bestämmande av vitets storlek ska beaktas att vitet ska säkerställa att förbudet blir effektivt, dvs. det ska stå klart att ett fortsatt intrång inte lönar sig. Det saknas enligt tingsrättens bedömning skäl att bestämma vitet till ett lägre belopp än det av AstraZeneca yrkade.

BESLUT

Tingsrätten förbjuder, för tiden till dess målet slutligt har avgjorts eller annat beslutats, Orion Oyj och Orion Pharma Aktiebolag att vid vite av 20 000 000 kr att bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda Ketipinor samt till Sverige importera Ketipinor eller att här inneha Ketipinor för något sådant ändamål.

Svea hovrätt

Orion överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle upphäva det interimistiska förbudet.

AstraZeneca bestred ändring.

Under målets handläggning i hovrätten väckte Orion talan i tingsrätten mot AstraZeneca om patentets ogiltighet.

Orion anförde till stöd för sitt överklagande sammanfattningsvis följande. AstraZeneca har inte visat sannolika skäl för patentintrång, dels för att Orions läkemedel Ketipinor inte faller under patentets skyddsomfång, dels för att tingsrätten har förklarat patentet ogiltigt genom en dom den 31 maj 2016 i målen T 9625-14 och T 10900-14 mellan Sandoz A/S och AstraZeneca (Sandoz-målet), dels för att AstraZeneca inte visat sannolika skäl för att patentet är giltigt.

AstraZeneca vidhöll påståendet om patentintrång och anförde i frågan om påståendet att patentet är ogiltigt sammanfattningsvis följande. Domen i Sandoz-målet saknar självständig betydelse. AstraZeneca har överklagat domen. Patentet är alltjämt gällande i Sverige. Tingsrättens slutsats i Sandoz-målet baserades på ett annat processmaterial än det som åberopats i målet mellan Orion och AstraZeneca. Parternas formuleringar av det objektiva tekniska problemet i ogiltighetsmålet mellan Orion och AstraZeneca skiljer sig åt och avviker dessutom från tingsrättens problemformulering i Sandoz-målet.

Hovrätten (hovrättsråden Ulrika Beergrehn, Carl Josefsson och Kajsa Bergkvist, referent, samt tekniskt sakkunniga ledamöterna patentombudet Hao Li och patentingenjören John Sjöberg) anförde i beslut den 20 maj 2016 bl.a. följande.

SKÄL

Förutsättningarna för ett interimistiskt vitesförbud anges i 57 b § andra stycket patentlagen (1967:837). Enligt bestämmelsen ankommer det på käranden att visa sannolika skäl för att patentintrång förekommer. Om svaranden väcker en ogiltighetstalan avseende patentet i fråga och invänder att patentet inte är giltigt, måste domstolen bedöma om det framstår som sannolikt att ett giltigt patent föreligger för att ett interimistiskt vitesförbud ska kunna meddelas eller kvarstå. Enligt praxis finns det vid den bedömningen en presumtion för att ett patent är giltigt som har meddelats efter en sådan ingående prövning som sker vid det administrativa förfarandet. Presumtionen har ansetts kunna brytas om intrångssvaranden kan påvisa att det på grund av nya omständigheter eller ny bevisning, som inte beaktats under den administrativa prövningen, eller på grund av brister i det beslut som fattats vid den prövningen, framstår som sannolikt att patentet kommer att ogiltigförklaras (se t.ex. Svea hovrätts beslut den 30 oktober 2014 i mål Ö 8419-14).

Orion har i hovrätten åberopat att tingsrätten ogiltigförklarat patentet genom domen i Sandoz-målet. Hovrätten har, efter AstraZenecas överklagande av den domen, i likhet med tingsrätten bedömt att ett i det målet tidigare beslutat interimistiskt vitesförbud på grund av intrång i patentet inte kunde upprätthållas (hovrättens beslut den 15 juli 2016 i mål nr T 5486-16). Hovrättens beslut grundades på bl.a. bedömningen att presumtionen för patentets giltighet hade brutits, eftersom tingsrätten efter en fullständig prövning i ogiltighetsfrågan hade bedömt att patentet var ogiltigt. Det ankom därför enligt hovrätten på patenthavaren att visa sannolika skäl för patentets giltighet. Enligt hovrätten kunde det ske genom att denne påvisade att tingsrättens avgörande i frågan om ogiltighet är uppenbart felaktigt eller att det tillkommit nya omständigheter eller bevis som innebär att patentet sannolikt är giltigt.

Eftersom tingsrättens dom i Sandoz-målet inte har vunnit laga kraft är patentet, som AstraZeneca framhållit, fortfarande giltigt. Enligt hovrättens bedömning bör dock domen ändå i förevarande mål tillmätas sådan betydelse att presumtionen för patentets giltighet inte kan upprätthållas. En följd av det blir att det inte ankommer på Orion att visa att patentet sannolikt inte kommer att stå sig. I stället måste AstraZeneca som patenthavare och intrångskärande göra sannolikt att patentet kommer att stå sig vid en slutlig prövning.

Vad som framkommit genom utredningen i detta mål leder inte till bedömningen att det trots tingsrättens dom i Sandoz-målet framstår som sannolikt att patentet kommer att stå sig. Det finns då inte förutsättningar för att upprätthålla det interimistiska vitesförbudet. Tingsrättens beslut ska därför upphävas och AstraZenecas yrkande om interimistiskt vitesförbud lämnas utan bifall.

BESLUT

Hovrätten upphäver det av tingsrätten meddelade interimistiska beslutet och lämnar AstraZeneca AB:s yrkande om interimistiskt vitesförbud utan bifall.

Hovrättens beslut meddelat: den 31 augusti 2016.

Mål nr: Ö 4596-16.

Lagrum: 57 b § patentlagen (1967:837).

Rättsfall: Svea hovrätts beslut den 30 oktober 2014 i mål nr Ö 8419-14 och den 15 juli 2016 i mål nr T 5486-16.

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
2016-08-31
Målnummer
Ö4596-16
Lagrum
57 b § patentlagen (1967:837)
Litteratur
Sökord
Patentintrång
Interimistiskt vitesförbud i patentmål
Bevisbörda i patentmål
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation