lagen.nu

RH 2013:76

Vapenbrott, brottsrubricering och straffvärde - summariska referat.

Gärningspåstående: V har den 12 mars 2013 på Ängskolan i Skene med en så kallad soft airgun skjutit en plastkula mot och träffat I på rumpan. I fick smärta, rodnad och blåmärke där kulan träffat. V begick gärningen med uppsåt (misshandel). - V har vid tillfället innehaft en så kallad soft airgun utan att ha rätt till det. Brottet bör bedömas som ringa. V begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet. - I hovätten justerade åklagaren gärningspåståendet på så sätt att för det fall V saknat uppsåt till misshandel ansvar skulle utdömas för vållande till kroppsskada som inte var ringa.

Tingsrätten: Det är genom berättelserna och den övriga utredningen styrkt att V med en soft airgun avlossat ett skott som träffat I i bakdelen. Fråga är om V gjort detta med uppsåt.

Det finns ingen bevisning som motsäger V:s uppgift att han på det sätt han visat avfyrat vapnet åt sidan utan att egentligen sikta. Det finns inte heller något som motsäger att han inte trodde att vapnet var laddat. Det är på intet sätt osannolikt att en tonåring i syfte att verka tuff låtsas avfyra en pistol som han tror är oladdad.

Det är inte visat att V visste att vapnet var laddat. Det är inte styrkt att han haft direkt uppsåt att misshandla I.

Ansvar för uppsåtligt brott kan också komma i fråga om gärningsmannen haft s.k. likgiltighetsuppsåt. För att ett sådant uppsåt ska föreligga i detta fall krävs att V insett risken för att vapnet var laddat och att ett skott skulle kunna avfyras när han handlade på det sätt han gjorde. Han ska också ha insett att det, om risken förverkligades, fanns en risk för att den avfyrade projektilen träffade någon. Det krävs slutligen att han varit likgiltig inför möjligheten att någon träffades av projektilen och därigenom orsakades skada eller smärta. Det är inte tillräckligt att beteendet kan anses lättsinnigt eller vårdslöst. Det är inte visat att V varit likgiltig i den nu angivna meningen. Åtalet för misshandel ska ogillas.

Det förtjänar att påtalas att det alltid måste anses oaktsamt att rikta ett vapen, laddat eller oladdat, i en riktning där ett skott skulle kunna vålla skada. V av oaktsamhet vållat I kroppsskada. Gärningsbeskrivningen medger inte att V döms för oaktsamt brott.

V:s påstående att han endast hanterade pistolen under - som mest - en halv minut är inte motbevisat. Ett sådant hanterande kan inte anses innebära att han innehaft vapnet i den mening som avses i 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67). Ett annat synsätt skulle få som konsekvens att den som får ett vapen förevisat för sig, exempelvis i en jaktbutik, skulle göra sig skyldig till olaga vapeninnehav om han eller hon håller i vapnet en kort stund. Åtalet för olaga vapeninnehav ska ogillas.

Hovrätten: I likhet med tingsrätten finner hovrätten att det inte kan anses stå klart att V avlossade skottet med uppsåt att skada I. Åtalet för misshandel kan således inte vinna bifall.

Vad gäller vållande till kroppsskada förutsätter ansvar enligt 3 kap. 8 § brottsbalken att skadan inte är ringa. Av I:s berättelse, som det saknas anledning att ifrågasätta, framgår att hon till följd av skottet fick ett litet rött märke som utvecklades till ett knytnävsstort blåmärke samt att det gjorde ont i två dagar, ömmade en tid därefter och det fanns kvar i ungefär två veckor. Enligt hovrättens uppfattning, om än med viss tvekan, är skadan så lindrig att den är att bedöma som ringa. Även åtalet för vållande till kroppsskada ska därmed lämnas utan bifall.

Vapenbrott enligt 9 kap. 1 § vapenlagen förutsätter att man innehar vapnet. Huruvida en kortvarig befattning med ett vapen utgör innehav har prövats i rättsfallet RH 2007:84. Där har gjorts bedömningen att när en tilltalad i en annan persons bostad från ett bord har tagit upp en oladdad revolver, hållit i vapnet några sekunder och sedan lagt tillbaka det, så har det inte inneburit att han innehaft vapnet i den meningen som avses i vapenlagen. V:s befattning med vapnet har emellertid inte inneburit att han endast lyft och hållit i vapnet några sekunder; han har dessutom avfyrat vapnet i ett café inom ett skolområde. Vid dessa förhållanden kan V inte undgå ansvar för vapenbrott, som är att bedöma som ringa. Påföljden ska bestämmas till 30 dagsböter.

Metadata

Domstol
Hovrätten för Västra Sverige
Avgörandedatum
2013-10-10
Målnummer
B4659-13
Lagrum
9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67)
Litteratur
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation