lagen.nu

RH 2012:144

Straffvärdebedömning i mål om grov narkotikabrottslighet - summariska referat.

Cannabis, 10 kg

Hovrätten: M har erkänt att han hade uppdragit åt N att åka från Västerås till Borås för att hämta cannabis. M har gjort gällande att han i sin tur hade fått uppdraget att hämta cannabis av en person i Stockholm och att han inte kände till hur mycket cannabis som skulle hämtas, men att det samtidigt saknade betydelse för honom om det var ett kg eller hundra kg, eftersom det ju ändå inte var han själv som skulle transportera narkotikan från Borås till Västerås. M:s påstående att han agerade på uppdrag av en person i Stockholm vinner inte något stöd av utredningen. Som tingsrätten anfört föreligger det i stället flera omständigheter som talar för att M var den verklige organisatören och initiativtagaren till den aktuella narkotikaaffären. M har gjort gällande att, eftersom tingsrätten har dömt honom för narkotikabrott bestående i att han anskaffat narkotika för annans räkning och åklagarna endast har överklagat tingsrättens dom mot honom i fråga om påföljden, hovrätten är förhindrad att pröva om han gjort sig skyldig till narkotikabrott bestående i att han förvärvat narkotika. Åklagarna har bestritt att prövningen av skuldfrågan i hovrätten är begränsad på det sättet.

Åklagarna har inte frånfallit det gärningspåstående gentemot M som de gjorde gällande i första hand vid tingsrätten. Tvärtom framgår det redan av deras skriftliga komplettering av grunderna för överklagandet att de alltjämt gör gällande att M är den som faktiskt förvärvade narkotikan, något som de också gjort gällande under huvudförhandlingen. Hovrätten finner mot den bakgrunden att det inte föreligger något hinder mot att pröva det gärningspåståendet (jfr NJA 2000 s. 372).

M:s uppgifter kring det påstådda uppdraget är tämligen vaga. Som framgår nedan när det gäller bedömningen rörande A:s inblandning, framgår det att den beställning av narkotika som gjordes från Umeå per telefon den 16 oktober 2011 framfördes direkt till M och inte till någon person i Stockholm. Till detta kommer M:s uppgift att han inte kontaktade sin uppdragsgivare när han förstod att N hade ”åkt fast”. Om M hade ett sådant uppdrag som han påstår sig ha haft borde han rimligen omgående ha försökt att få fram ett meddelande till sin uppdragsgivare om att kuriren hade tagits av polisen. Hovrätten finner mot bakgrund av det anförda att det kan hållas för visst att det var M som var förvärvaren av det narkotikaparti som N och J hämtade i Borås. M har haft en central roll i den aktuella narkotikaaffären och det har rört en mycket stor mängd cannabisharts. Hovrätten delar därför tingsrättens bedömning att brottet ska bedömas som grovt. M ska alltså dömas för grovt narkotikabrott, bestående i att han i Borås den 19 oktober 2011 genom ombud förvärvat 9 829 g cannabisharts i överlåtelsesyfte.

I tidigare praxis har påföljderna i narkotikamål i stor utsträckning bestämts enligt vissa tabeller utifrån arten och mängden narkotika som brottligheten avser. Högsta domstolen har emellertid i senare avgöranden understrukit att straffvärdebedömningen ska vara mer differentierad och nyanserad än vad som tidigare har varit fallet. Det har i avgörandena framhållits att arten och mängden narkotika visserligen är viktiga faktorer vid rubriceringen och straffvärdebedömningen i narkotikamål men att andra omständigheter vid sidan av art och mängd ska tillmätas större betydelse än tidigare samt att bedömningen ska grundas på en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet (se bl.a. NJA 2011 s. 357).

M döms för grovt narkotikabrott, bestående i att han förvärvat närmare 10 kg cannabisharts i överlåtelsesyfte. Han har haft en central roll i den narkotikaaffären och det har rört sig om en stor mängd narkotika. Vid straffmätningen ska även beaktas att det är fråga om återfall i likartad brottslighet. Som tingsrätten anfört kan någon annan påföljd än fängelse inte komma i fråga. Hovrätten gör visserligen en något annan bedömning i skuldfrågan än vad tingsrätten har gjort, men finner trots detta inte skäl att frångå tingsrättens bedömning i fråga om fängelsestraffets längd. M ska alltså dömas till fängelse 3 år 6 månader.

Metadata

Domstol
Hovrättenför Övre Norrland
Avgörandedatum
2012-12-07
Målnummer
B648-12
Lagrum
1 § och 3 § narkotikastrafflagen (1968:64)
3 §, 6 § och 14 § lagen (
2000:1225
Litteratur
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation