lagen.nu

RH 1999:94

Rättshjälp har inte ansetts kunna beviljas trots att sökandena utnyttjat sina respektive rättsskyddsförsäkringar upp till dess maximala belopp

G.S. och M.S. har varit gifta med varandra under åren 1992-1996 och har tillsammans dottern S. född 1991. I mål mellan G.S. och M.S. angående vårdnad och umgänge avseende S. meddelade tingsrätten dom den 7 juli 1999. Genom domen anförtroddes G.S. vårdnaden om S. och M.S. skulle ha rätt till visst umgänge med dottern.

I.

G.S. överklagade tingsrättens dom och yrkade också att hovrätten skulle bevilja honom rättshjälp i målet vad gällde ersättning för ombudets arbete utöver 65 timmar och framtida tidsspillan och eventuella utlägg. Hans yrkande om rättshjälp innefattade också en begäran att hans ombud skulle förordnas till biträde enligt rättshjälpslagen.

Som grund för yrkandet anförde G.S. följande. Han har haft rättsskydd i målet upp till en kostnad av 75 000 kr. Denna summa har passerats eftersom hans ombud lagt ned mer än 65 timmars arbete och 7 timmars tidsspillan i målet. Då rättsskyddet inte längre täcker tvisten bör rättshjälp kunna beviljas, i vart fall upp till den nivå som rättshjälp skulle ha kunnat beviljas i målet. Att rättsskyddsförsäkringen skall användas i första hand bör inte försätta en enskild försäkringstagare i ett sämre processekonomiskt läge. Ur rättssäkerhetssynpunkt måste det vara angeläget att parter med rättsskydd och parter med rättshjälp är jämbördiga i processen. Målet rör en mycket infekterad vårdnadstvist i vilken socialförvaltningen tvångsomhändertagit parternas dotter och placerat henne hos G.S. i avvaktan på domstolens vårdnadsbeslut. Det finns således även ett samhällsintresse att målet kan slutföras i hovrätten samt att tingsrättens vårdnadsbeslut kvarstår.

Svea hovrätt (1999-08-30, hovrättråden Per-Anders Broqvist och Robert Schött, referent, samt hovrättsassessorn Johan Sangborn) avslog G.S:s yrkande om rättshjälp och anförde följande.

Av 9 § första stycket rättshjälpslagen framgår att rättshjälp inte får beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten.

Av propositionen till 1996 års rättshjälpslag framgår att en utgångspunkt för den nya lagen var att rättshjälpen skulle göras subsidiär i förhållande till rättsskyddet. En förutsättning för att införa denna ordning var därvid att förmånerna i de båda systemen skulle vara likvärdiga. Skillnaderna mellan de båda systemen skulle minska genom att bl.a. förmånen av rättshjälp begränsades så att ersättning bara kan ges för en viss biträdesinsats. I propositionen angavs att de vanligaste rättsskyddsförsäkringarna täcker kostnader upp till ett visst belopp, vanligen 75 000-100 000 kr. (Se prop. 1996/97:9 s. 95 f.)

I 15 § rättshjälpslagen föreskrivs således som huvudregel att förmånen av rättshjälpsbiträde omfattar ersättning för arbete i högst 100 timmar. Enligt 34 § andra stycket rättshjälpslagen finns dock en möjlighet för rätten att besluta att rättshjälpen skall fortsätta och rätten har därvid att bestämma det ytterligare antal timmar som förmånen av rättshjälpsbiträde därefter får omfatta. I propositionen uttalades att denna s.k. ventil bara är tänkt att användas i ett fåtal undantagsfall och att en utvidgad rättshjälp främst torde bli aktuell i ärenden som inte omfattas av rättsskyddsförsäkringarna. Vidare anförde regeringen att det mot denna bakgrund inte behövde införas någon möjlighet att få rättshjälp för den som har rättsskyddsförsäkring men utnyttjat denna upp till försäkringens maximibelopp (se prop. 1996/97:9 s. 146).

Enligt 9 § andra stycket rättshjälpslagen skall rättshjälp inte heller beviljas om den rättssökande inte har något rättsskydd men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd. I propositionen framhölls dock att för det fall en person har en mindre omfattande rättsskyddsförsäkring detta i regel inte bör gå ut över den rättssökande och att rättshjälp i de flesta sådana fall bör beviljas. (Se prop. 1996/97:9 s. 209.)

Hovrätten gör följande bedömning.

Av G.S:s rättshjälpsansökan framgår att han har en rättsskyddsförsäkring som omfattar den i målet aktuella angelägenheten. Försäkringsskyddet får anses ha normal omfattning. Vid sådant förhållande får enligt 9 § rättshjälpslagen rättshjälp inte beviljas honom i målet, trots att han utnyttjat rättsskyddsförsäkringen upp till dess maximala belopp. Hovrätten avslår därför G.S:s rättshjälpsansökan.

II.

Även M.S. överklagade tingsrättens dom.

Rättshjälpsmyndigheten överlämnade med tillämpning av 39 § första stycket rättshjälpslagen (1996:1619) till hovrätten för handläggning en till myndigheten den 30 juli 1999 inkommen ansökan om rättshjälp från M.S. Ansökan avsåg den rättsliga angelägenhet avseende vårdnad om dottern S. som behandlades av hovrätten i det aktuella tvistemålet. Ansökan innefattade även en begäran att ett annat ombud än det som företrätt henne dittills vid tingsrätten och i hovrätten skulle förordnas som biträde enligt rättshjälpslagen.

Av M.S:s ansökan om rättshjälp framgick att hon haft en rättsskyddsförsäkring genom Skandia vilken dock numera är uttömd. Till stöd för sin ansökan anförde hon vidare följande. Vårdnadsprocessen avseende den gemensamma dottern S. mellan henne och G.S. var mycket komplicerad. Under förhandlingen vid tingsrätten har bl.a. förekommit utredning avseende sexuella övergrepp och misshandel. M.S. - som för närvarande var arbetssökande - hade ingen möjlighet att utan juridiskt biträde föra sin talan. En bidragande orsak till de höga kostnaderna i vårdnadsmålet hade förutom den omfattande utredningen varit att M.S. bytt ombud vid målets handläggning vid tingsrätten.

Svea hovrätt (1999-08-30, hovrättråden Per-Anders Broqvist och Robert Schött, referent, samt hovrättsassessorn Johan Sangborn) avslog M.S:s yrkande om rättshjälp och anförde följande.

Av 9 § första stycket rättshjälpslagen --- se under I --- att rättshjälp i de flesta sådana fall bör beviljas (se prop. 1996/97:9 s. 209).

Hovrätten gör följande bedömning.

Av M.S:s rättshjälpsansökan framgår att hon har en rättsskyddsförsäkring som omfattar den i målet aktuella angelägenheten. Försäkringsskyddet får antas ha normal omfattning. Vid sådant förhållande får enligt 9 § rättshjälpslagen rättshjälp inte beviljas henne i målet, trots att hon utnyttjat rättsskyddsförsäkringen upp till dess maximala belopp. Hovrätten avslår därför M.S:s rättshjälpsansökan.

Målnummer T 5361/99

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
1999-08-30
Målnummer
T5361-99
Lagrum
9 § rättshjälpslagen (1996:1619)
Litteratur
Prop. 1996/97:9 s. 95 f, 146 och 209.
Sökord
Rättshjälp
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation