lagen.nu

RH 1993:87

Fråga om straffansvar för ställföreträdare för aktiebolag såsom fordonsägare för överträdelser av bestämmelser i vägtrafikkungörelsen om högsta tillåtna boggitryck; även fråga om betydelsen av att högsta tillåtna boggitryck vid tiden för huvudförhandlingen i hovrätten har höjts.

Åklagaren yrkade vid Nyköpings tingsrätt ansvar å K-G.N. för förseelse mot vägtrafikkungörelsen enligt följande gärningsbeskrivning:

a) K-G.N. är som företrädare för K-G.N:s Transport AB ansvarig för att lastbilen OGR 344 med tillkopplade släpvagnen LPZ 560 den 17 maj 1990 brukats av annan på E4, Idbäcken inom Nyköpings kommun, trots att högsta tillåtna boggitryck, 16 ton, överskridits med 1380 kg (8,6 %) för släpvagnen.

b) K-G.N. är som företrädare för K-G.N:s Transport AB ansvarig för att lastbilen FRP 010 med tillkopplade släpvagnen FTT 609 den 27 september 1990 brukats av annan på E4, Idbäcken inom Nyköpings kommun, trots att högsta tillåtna boggitryck, 16 ton, överskridits med 2340 kg (14,6 %) för lastbilen.

c) K-G.N. är som företrädare för Karl-Gustav N:s Transport AB ansvarig för att lastbilen NBU 263 med tillkopplade släpvagnen JAX 820 den 28 september 1990 brukats av annan på E4, Idbäcken inom Nyköpings kommun, trots att högsta tillåtna boggitryck, 16 ton, överskridits med 1510 kg (14,6 %) för släpvagnen.

d) K-G.N. är som företrädare för K-G.N:s Transport AB ansvarig för att lastbilen OJR 265 med tillkopplade släpvagnen OCW 752 den 17 maj 1990 brukats av annan på E4, Idbäcken inom Nyköpings kommun, trots att högsta tillåtna boggitryck, 16 ton, överskridits med 2540 kg (15,8 %) för lastbilen.

K-G.N. bestred ansvar och uppgav följande.

Han är verkställande direktör och delägare i åkeriet K-G.N. Transport AB. Bolaget äger mellan 45 och 50 lastbilar och har cirka 100 chaufförer anställda. På grund av bolagets storlek har han ingen praktisk möjlighet att själv kontrollera om boggitryck eller maximilaster överskrids. Lastbilarna lastas av s.k. lastare. Chaufförerna hjälper aldrig till med lastningen. Däremot försöker chaufförerna se till att lastbilens fraktsedel överensstämmer med dess last genom att använda statsvågar i Helsingborg och Malmö, om vågarna är öppna när transporten påbörjas. Chaufförerna genomgår en kurs på fyra månader, där de får lära sig hur de ska hantera olika frågor och problem i samband med åkeriets transporter. Chaufförerna informeras årligen i en missivskrivelse om bland annat att lastbilarna inte får överlastas. Likadana skrivelser anslås på väl synliga anslagstavlor på arbetsplatsen. Samma information erhåller chaufförerna vid möten cirka en gång per kvartal. På de månatliga lönebeskeden erinras chaufförerna om att de inte ska glömma att kontrollera att lastbilarna inte är överlastade. Åtgärder vidtas för att lastarna blir informerade om bolagets skyldigheter och krav i samband med lastning.

K-G.N. åberopade som skriftlig bevisning exempel på den skriftliga informationen till chaufförerna. Åklagaren åberopade primärrapporterna.

Nyköpings tingsrätt (1991-12-18, tingsnotarien Helen Börjesson och nämndemännen Inga Eriksson, Torsten Persson och Elsa Olsson) dömde K-G.N. i enlighet med åtalet till böter 660 kr och anförde i domskälen följande:

Det är i målet visat att de aktuella lastbilarnas boggitryck överskridits i enlighet med åklagarens påstående. Det är i målet utrett att K-G.N. är ställföreträdare för bolaget. Vidare är utrett att lastbilarna lastas av s.k. lastare. K-G.N. har påstått att han genom att på olika sätt instruera och informera sina chaufförer och lastare har gjort vad som på honom ankommer för att förhindra att högsta tillåtna boggitryck överskrids. Det har, trots den av K-G.N. åberopade bevisningen, i målet inte visats att de aktuella förseelserna berott på omständigheter som K-G.N. såsom företrädare för bolaget inte kunnat råda över. Åtalet skall således bifallas.

K-G.N. vädjade mot domen och yrkade att åtalet skulle ogillas.

I hovrätten hördes förarna av fordonen som avsågs under åtalspunkterna a) och b).

Svea hovrätt (1993-02-15, hovrättsråden Göran Rosenberg och Gustaf Lagerbjelke samt t.f. hovrättsassessorn Lars Dirke, referent) ogillade åtalet under åtalspunkterna a) och c) helt och under åtalspunkterna b) och d) såvitt det innefattade påstående att boggitrycken överskridit 16 men ej 18 ton samt nedsatte bötesstraffet till 400 kr. I domskälen anförde hovrätten följande:

K-G.N. har här gjort gällande att gärningarna som avses med åtalspunkterna a) och c) är straffria till följd av bestämmelsen i 5 § andra stycket andra meningen lagen (1964:163) om införande av brottsbalken, eftersom högsta tillåtna boggitryck för de aktuella fordonen numera, efter en ändring i 106 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) som trätt i kraft den 1 januari 1993, är 18 ton. Av samma skäl har han gjort gällande att straffansvaret beträffande gärningarna som avses med åtalspunkterna b) och d) är begränsat till det boggitryck som översteg 18 ton. Han har också här bestritt ansvar på den grunden att förseelserna har berott på omständigheter som han inte har kunnat råda över.

Åklagaren har vitsordat att de fordon som åtalet avser är sådana att högsta tillåtna boggitryck för dem på angivna platser numera är 18 ton. Han har bestritt att den nämnda bestämmelsen i lagen om införande av brottsbalken är tillämplig.

Enligt 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken gäller följande bestämmelser. Straff skall som huvudregel bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs. Om någon annan lag gäller när dom meddelas och den nya lagen leder till frihet från straff, skall dock den lagen tillämpas. Undantag görs för gärning som under viss tid har varit straffbelagd på grund av då rådande särskilda förhållanden. En sådan gärning bestraffas i enlighet med vad som gällde då den begicks.

Ändringarna i vägtrafikkungörelsen som har trätt i kraft den 1 januari 1993 (SFS 1992:1756) innebär - i de delar som nu är av intresse - att högsta tillåtna boggitryck för fordon av det slag som avses med åtalet och som förs på vägar hänförliga till bärighetsklass 1 har höjts från 16 till 18 ton.

Det tidigare gällande högsta boggitrycket kan enligt hovrättens mening inte sägas ha varit straffsanktionerat under viss tid på grund av då rådande särskilda förhållanden. Frågan om överträdelse av lastbestämmelserna skall därför, med tillämpning av 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken, bedömas med utgångspunkt från vägtrafikkungörelsen i dess nya lydelse. Såvitt gäller åtalspunkterna a) och c) finner hovrätten således att någon överträdelse inte har förekommit, varför åtalet i dessa delar skall ogillas.

Vad sedan beträffar åtalet i övrigt - punkterna b) och d) - finner hovrätten till en början, i överensstämmelse med bedömningen av punkterna a) och c), att överträdelserna av de vid tillfällena gällande reglerna om högsta tillåtna boggitryck såvitt avser tryck över 16 men inte över 18 ton inte nu kan följas av straffansvar. Åtalet i denna del kan alltså inte vinna bifall. Beträffande åtalet i övrigt under punkterna b) och d) gör hovrätten följande bedömning.

K-G.N. har här, liksom vid tingsrätten såsom framgår av dess dom, uppehållit sig vid vilka instruktioner han givit sina chaufförer för att undvika att fordonen överlastas. Hans uppgifter i dessa hänseenden har i allt väsentligt bekräftats av de hörda chaufförerna. Av förhören med dessa framgår emellertid att den kontroll som de kan företa inför en körning är att studera de aktuella fraktsedlarna. En sådan kontroll är enligt hovrättens mening inte ägnad att avslöja ett för högt boggitryck, vilket kan beskrivas så att lasten på ett fordon är felaktigt placerad utan att fordonets totalvikt har blivit för hög. Kontrollvägning av fordonen förekommer enligt K-G.N:s egna uppgifter mera undantagsvis. Vidare förhåller det sig så, enligt vad K-G.N. har berättat, att de aktuella fordonen kan ha boggitryck på upp till 18,5 ton utan att chauffören har någon möjlighet att upptäcka saken enbart genom att se på fordonet.

Enligt 164 § första stycket 6 vägtrafikkungörelsen skall ägaren till ett fordon som brukas i strid mot bestämmelserna om högsta tillåtna boggitryck dömas till penningböter, om han inte visar att förseelsen har berott på någon omständighet som han inte kunnat råda över. Det har i målet inte blivit klarlagt vilka orsakerna har varit till överskridandena av de högsta tillåtna boggitrycken. K-G.N. kan emellertid, mot bakgrund av vad som nyss sagts, enligt hovrättens mening inte sägas ha visat att förseelserna har berott på omständigheter som han inte har kunnat råda över. Åtalet i fråga om punkterna b) och d) såvitt det innefattar påstående att boggitrycken överskridits 18 ton skall alltså bifallas men, i enlighet med vad hovrätten tidigare har angett, ogillas i övrigt.

Bötesstraffet bör sättas ned i förhållande till vad tingsrätten har bestämt. Målnummer B 211/92

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
1993-02-15
Målnummer
B211-92
Lagrum
106 §, 164 § första stycket sjätte punkten och 166 § tredje stycket vägtrafikkungörelsen (1972:603)
5 § andra stycket andra meningen lagen (1964:163) om införande av brottsbalken
Rättsfall
NJA 1986 s. 521
NJA 1973 s. 109
NJA 1983 s. 593
NJA 1986 s. 525
Litteratur
Berg m.fl., Kommentar till brottsbalken III, 3 uppl. 1985, s. 469 ff
Sökord
Strafflags tillämpning i tiden
Ägaransvar
Överlast
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation