lagen.nu

RH 1993:81

Medel insatta på postgirokonto har ej ansetts omfattas av företagshypotek.

Tekno Term AB försattes i konkurs vid Göteborgs tingsrätt den 15 maj 1990.

Konkursförvaltaren hade i utdelningsförslag av den 9 december 1991 föreslagit att Skandinaviska Enskilda Banken, såsom fordringsägare med förmånsrätt enligt 5 § 2 p förmånsrättslagen, skulle få utdelning med 11397 969 kr och att staten, såsom fordringsägare med förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen, skulle få utdelning med 257 643 kr.

Skandinaviska Enskilda Banken framställde invändning mot utdelningsförslaget och yrkade att detta ändrades så att utdelning motsvarande de medel som vid konkursutbrottet fanns innestående på konkursbolagets postgiro skedde till banken som innehavare av företagshypoteksbrev på så sätt att banken ytterligare tillades utdelning med 102 031 kr jämte ränta.

Till stöd för sitt yrkande anförde banken bl. a.: Enligt lagen (1984:649) om företagshypotek omfattar ett företagshypotek näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten med undantag av bl. a. kassa- och banktillgodohavanden. Fråga är huruvida postgiromedel i det nu aktuella sammanhanget är att likställa med kassa- och banktillgodohavanden. Enligt bankens mening bör lagen om företagshypotek tolkas restriktivt när det gäller att bedöma vilken egendom som inte skall omfattas av företagshypoteket. Postgiromedel kan inte enligt vanligt språkbruk anses utgöra vare sig kassa- eller banktillgodohavanden. Det bör beaktas att postgirot av företag i stor utsträckning användes för att inkassera kundfordringar som ingår i företagshypotek. Från postgirot överförs regelmässigt medel till bank, som innehar företagshypotek som säkerhet för kredit. Som framgår av bl. a. omständigheterna i NJA 1990 s. 562 får rena tillfälligheter stor betydelse för det fall postgiromedel med en extensiv tolkning av lagtexten undantas från företagshypoteket. En sådan effekt är knappast rimlig och torde inte heller ha avsetts när de nya lagreglerna tillkom.

Staten bestred yrkandet och anförde som grund härför i huvudsak följande. Enligt 2 kap. 1 § 2 st lagen om företagshypotek omfattar företagshypotek inte kassa- och banktillgodohavanden. Göteborgs tingsrätt har i ett avgörande, K 175-90, bedömt vad som ingår i kassa- och banktillgodohavanden. Tingsrätten har därvid beaktat om medlen är omedelbart tillgängliga för lyftning och om dessa typiskt sett ingår i vad som brukar betraktas som likvida medel. Tingsrätten fann att postgiromedel inte ingick i företagshypoteket. Med anledning härav skall konkursförvaltarens utdelningsförslag fastställas.

Förvaltaren avgav yttrande.

Göteborgs tingsrätt (1992-05-06, hovrättsassessorn Gerd Möllers) fastställde det av förvaltaren upprättade utdelningsförslaget samt anförde i motiveringen.

Frågan i ärendet gäller huruvida medel insatta på ett postgirokonto ingår i hypoteksunderlaget eller ej.

Enligt lagen om företagshypotek omfattar ett företagshypotek all näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten, såvida egendomen inte är undantagen. Bland undantagen nämns kassa- och banktillgodohavanden. Förarbetena till lagen ger inga besked om hur begreppen kassa- och banktillgodohavanden skall tolkas (prop. 1983/84:128).

Att till banktillgodohavanden enbart hänföra medel som finns innestående i en bank kan emellertid inte vara rimligt. Det avgörande bör istället vara huruvida medlen är omedelbart tillgängliga för lyftning och typiskt sett ingår i vad som brukar betraktas som likvida medel. I sådant fall skulle frågan inte bli avhängig av huruvida sekundogäldenären i lagstiftningen skall betraktas som bank eller ej och tolkningen stämma bättre överens med lagstiftarens syfte med att undanta kassa- och bankmedel från hypoteksunderlaget, nämligen att öka betalningsutsikterna för skatteförmånsrätten.

Enligt tingsrättens mening får medel insatta på postgiro normalt anses omedelbart tillgängliga för lyftning och ingår typiskt sett i vad en gäldenär brukar betrakta som likvida medel. Det har inte heller framkommit att gäldenären varit bunden av några inskränkningar i rådigheten över medlen på postgirot.

På anförda skäl finner tingsrätten att medel på postgiro är att likställa med kassa- och banktillgodohavanden och skall därmed inte ingå i hypoteksunderlaget.

Banken anförde besvär och vidhöll sin invändning mot utdelningsförslaget och yrkade att tingsrättens beslut skulle ändras på så sätt att banken skulle erhålla utdelning med ytterligare 102 031 kr jämte ränta.

Hovrätten för Västra Sverige (1993-06-18, hovrättsråden Sigvard Helin och Ulla Kragh Munck, referent, samt hovrättsassessorn Johan Isaksson) lämnade besvären utan bifall.

Målnummer Ö 963/92

Metadata

Domstol
Hovrätten för Västra Sverige
Avgörandedatum
1993-06-18
Målnummer
Ö963-92
Lagrum
2 kap. 1 § lagen (1984:649) om företagshypotek
Rättsfall
NJA 1990 s. 562
Litteratur
SOU 1981:76, s. 77 f prop. 1983/84:128, s. 42 f Torgny Håstad, Sakrätt angående lös egendom, s. 274 f Rune Dahlgren m. fl., Företagshypotek, 1986, s. 37 f
Sökord
Företagsinteckning
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation