lagen.nu

RÅ 2009 ref. 7

Fråga om kammarrätts avgörande i mål om vårdbidrag gått utöver yrkandena i målet.

A.G.S. uppbar helt vårdbidrag för sina döttrar Ulrika, född 1993, och Helena, född 1990. Med anledning av att Ulrika beviljades assistansersättning omprövade Försäkringskassan A.G.S:s rätt till vårdbidrag.

Försäkringskassan beslutade den 1 mars 2004 att dra in det hela vårdbidraget från och med april 2004 och samtidigt bevilja en fjärdedels vårdbidrag med en skattefri merkostnadsdel om 36 procent av prisbasbeloppet från och med april 2004 till och med juni 2009. Av beslutet framgick att vårdbidraget beviljades för både Ulrika och Helena samt med beaktande av såväl merkostnader som merarbete.

A.G.S. överklagade beslutet hos länsrätten och yrkade tre fjärdedels vårdbidrag med en skattefri merkostnadsdel om 69 procent av prisbasbeloppet. Hon anförde bl.a. följande. Ulrika har inte assistans under dygnets alla timmar. Hennes handikapp medför därför även fortsättningsvis ett merarbete. Under natten har Ulrika bara assistans under 20 minuter. Ulrikas oro under natten gör att hon måste ha någon i närheten. Merarbetet under denna tid på dygnet är därför betydande och uppgår till åtminstone tre timmar utöver den beviljade assistansen. Det bör även beaktas att visst merarbete finns under tid då Ulrika har assistans eller avlösarservice. Föräldrarna deltar t.ex. i teckenspråkskurs tre timmar per vecka. Helenas glutenintolerans orsakar ett merarbete om 6,5 timmar per vecka. Det sammanlagda merarbetet kan beräknas till 31,5 timmar per vecka. Hon anser också att kostnader för bl.a. glutenfri kost, fritidshem, celiakiläger och underhåll av staket bör godtas som merkostnader.

Försäkringskassan vidhöll sitt beslut och anförde bl.a. följande. Ulrika har beviljats assistansersättning om 1 307 timmar per sex månader fr.o.m. september 2003. Ulrika har sitt hjälpbehov tillgodosett genom skola, fritidshem, kommunal avlösning med 28 timmar per månad samt assistansersättning under dagen och under 20 minuter varje natt. Härutöver skall det föräldraansvar som finns för alla barn vägas in i bedömningen. Den tid som Ulrika behöver hjälp och tillsyn utöver samhällsinsatserna bör rymmas inom detta föräldraansvar. Även en 11 åring utan funktionshinder behöver ha sina föräldrar till hands under natten. Helena är 14 år och kan ta ett stort eget ansvar för sin sjukdom. Ett visst merarbete kan finnas i samband med matlagning och bakning även om det måste beaktas att även 14-åringar utan celiaki behöver hjälp med sådana sysslor. Kostnaden för Ulrikas fritidsplats kan inte godtas som merkostnad eftersom barnomsorgen i Linköpings kommun sträcker sig till 12 år och båda föräldrarna förvärvsarbetar. All nödvändig specialkost för Helena kan fås på livsmedelsanvisning. Kostnaden är lägre än vad motsvarande livsmedel för ett barn normalt kostar. Deltagande i celiakiläger bedöms inte nödvändigt varför kostnaden inte kan beaktas som merkostnad. Kostnaden för målning av staket är inte direkt kopplad till Ulrikas funktionshinder utan hänger samman med den boendeform som familjen valt. Kostnaden kan därför inte godtas som merkostnad.

Vid muntlig förhandling i länsrätten den 6 september 2004 vidhöll parterna i allt väsentligt vad de tidigare anfört.

Länsrätten i Östergötlands län (2004-09-14, ordförande Ekman) yttrade: Av 8 och 9 §§ lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag framgår bl.a. att en förälder har rätt till vårdbidrag - - - om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader, eller om det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader. Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Av vårdbidrag som utges med beaktande av såväl tillsyns- och vårdbehovets omfattning som merkostnadernas storlek kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader. Ersättningen bestäms till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet. - I Försäkringskassans utredning anges bl.a. följande. Ulrika har flera funktionshinder som omfattar utvecklingsstörning, språkstörning, epilepsi, dålig balans och motorik, intryckskänslighet, hyperaktivitet, impulsdrivenhet och kramper, nu känt som Angelmans syndrom. Det är i första hand på grund av sina kramper som Ulrika har behov av den ständiga tillsynen. - - - Ulrika tror sig klara av mer än vad hon i verkligheten gör, vilket leder till att hon ofta ramlar och slår sig. Ulrika kan därför inte lämnas ensam utan tillsyn och övervakning. Ulrika känner sig väldigt otrygg på nätterna på grund av sina kramper och sover ogärna ensam. Ulrika har eget rum. Hon vaknar väldigt lätt om natten och går då upp med risk för att ramla och slå sig. Efter några timmars sömn brukar Ulrika hjälpas till sina föräldrars säng. Ulrika har dagligt behov av stretching, tal och motorisk träning som sker efter uppgjorda program. - - - Helena har celiaki vilket medför merarbete beträffande matlagning och bakning. - - - A.G.S. har uppburit vårdbidrag för Ulrika och Helena sedan år 1994. Sedan år 1998 och fram till tidpunkten för det överklagade beslutet har Försäkringskassan beviljat helt vårdbidrag. Skälet till att vårdbidrag medgetts är att Ulrika har ett vård- och tillsynsbehov som är större än normalt för jämnåriga barn. Ulrika har flera funktionshinder, vilket medför ständigt behov av hjälp med ADL aktiviteter. Funktionshindren medför även stort tillsynsbehov eftersom Ulrika har dålig balans och motorik, behöver hjälp med all kommunikation samt får frekventa epilepsianfall. Ulrika behöver dessutom daglig träning i kommunikation och motorik. Hennes stora behov av hjälp vid samtliga ADL-aktiviteter, flera olika träningsinsatser tillsammans med behovet av ständig tillsyn har givit rätt till helt vårdbidrag. I samband med att helt vårdbidrag drogs in beviljades Ulrika assistansersättning. För skoldagar erhåller Ulrika assistansersättning för ADL-hjälp varje morgon och kväll. Assistansersättning erhålls också efter skola och fritids och inkluderar mellanmål, aktiverings- och fritidssysselsättning, kommuniceringshjälp, språkträning, motorisk träning samt måltider. Assistansersättning erhålls även under natten med sammanlagt 20 minuter. För lediga dagar utgår assistansersättning för 10 timmar. Familjen har även 28 timmar kommunal avlösning per månad. - Länsrätten gör följande bedömning. - Av utredningen framgår med tydlighet att Ulrika, till följd av sina funktionshinder, kräver omfattande vårdinsatser. Vidare framgår att Ulrika i princip inte kan lämnas utan tillsyn under någon tid på dygnet. Assistansersättning och avlösarservice är beviljad för Ulrika. Fråga i målet är bl.a. om den tillsyn som krävs utöver eller parallellt med beviljade insatser skall anses vara omfattad av det ansvar som varje förälder har för sitt barn och därmed inte räknas som merarbete i nu förevarande sammanhang. Vid denna bedömning kan länsrätten inte finna annat än att den tillsyn som Ulrika kräver framförallt nattetid är av sådan omfattning att den inte kan anses ingå i det normala föräldraansvaret. Denna tillsyn är i stället i allt väsentligt att hänföra till Ulrikas funktionshinder och skall därför beaktas som merarbete vid bedömningen av rätten till vårdbidrag. - Såvitt framgår av utredningen är fritidsverksamheten i Linköpings kommun öppen endast för barn upp till 10 års ålder. Äldre barn bereds plats i fritidsverksamheten endast om de har särskilda behov. Mot denna bakgrund bör kostnaden om 10 008 kr för Ulrikas plats i verksamheten anses betingad av hennes funktionshinder och skall därför beaktas som merkostnad vid bedömningen av rätten till vårdbidrag. - Till grund för bedömningen av storleken av godtagbara merkostnader för glutenfritt livsmedel bör läggas Konsumentverkets rekommenderade belopp med avdrag för kostnaderna för produkter som erhålls mot livsmedelsanvisning. Det av A.G.S. såsom merkostnad angivna beloppet om 4 014 kr kan inte anses för högt och skall därför godtas. - Regelbundet deltagande i celiakiläger får anses vara nödvändigt för att Helena kontinuerligt skall få tillgång till nya rön om sin sjukdom. Lägerkostnaden om 1 500 kr är direkt föranledd av Helenas celiaki och bör därför anses som en merkostnad. - Villatomter har i allmänhet någon form av avgränsning mot intilliggande tomter. Mot bakgrund härav kan kostnaderna för underhåll av det ifrågavarande staketet inte anses som en direkt följd av Ulrikas funktionshinder. Försäkringskassan har därför haft fog för att inte godta denna kostnad som en merkostnad vid bedömningen av rätten till vårdbidrag. - Det anförda leder till bedömningen att behovet av tillsyn och vård tillsammans med de sammanlagda merkostnaderna motiverar att A.G.S. beviljas ett halvt vårdbidrag för döttrarna Ulrika och Helena. Av vårdbidraget skall 69 procent av prisbasbeloppet anses utgöra ersättning för merkostnader. - Länsrätten bifaller överklagandet delvis på så sätt att A.G.S. beviljas ett halvt vårdbidrag med en skattefri merkostnadsdel om 69 procent av prisbasbeloppet. - Målet visades åter till Försäkringskassan för erforderlig handläggning.

Försäkringskassan överklagade länsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och bevilja A.G.S. en fjärdedels vårdbidrag, med en skattefri merkostnadsdel om 53 procent av prisbasbeloppet. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. Vid beslutet att bevilja en fjärdedels vårdbidrag har hänsyn tagits till det omfattande samhällsstöd av annat slag som utgår. När det gäller tillsynsbehovet nattetid vidhålles att Ulrika med hänsyn till sin ålder skulle ha haft behov av tillsyn nattetid även om hon inte haft sitt funktionshinder. Kostnader för fritidshem och glutenfri kost bör inte beaktas som en merkostnad.

A.G.S. bestred bifall till överklagandet.

Kammarrätten i Jönköping (2005-12-01, Blänning, Mattsson, Grip, referent, nämndemännen Lidman och Robertson) yttrade: Av 9 § lagen om handikappersättning och vårdbidrag framgår - utöver vad som redovisats i länsrättens dom - bl.a. följande. Vårdbidrag som utges med beaktande enbart av merkostnader får bestämmas till 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp eller till 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Av utredningen i målet framgår att det föreligger ett visst merarbete och vissa merkostnader på grund av Ulrikas och Helenas funktionshinder. Vad därvid gäller merarbetet finner kammarrätten emellertid - i motsats till länsrätten och Försäkringskassan - att de tillsyns- och vårdinsatser som Ulrika till följd av sitt funktionshinder behöver utöver eller parallellt med beviljade insatser i form av assistansersättning och avlösarservice inte är av den omfattningen att de tillsammans med det merarbete Helenas funktionshinder kan ge upphov till grundar rätt till vårdbidrag. Dock får storleken av de merkostnader som de båda flickornas funktionshinder medför sammantaget anses uppgå till minst 62,5 procent av prisbasbeloppet. Det skall därvid bl.a. beaktas att som merkostnader bör godtas såväl kostnaden för Ulrikas vistelse på fritidshem som en kostnad motsvarande den av Konsumentverket beräknade kostnaden för glutenfri kost reducerad med den ersättning som erhålles genom livsmedelsanvisning. Det föreligger således förutsättning att bevilja A.G.S. vårdbidrag med beaktande enbart av merkostnaderna. - Till följd av det ovan anförda skall Försäkringskassans överklagande bifallas endast på så sätt att A.G.S. beviljas vårdbidrag med 62,5 procent av prisbasbeloppet, allt avseende merkostnader. - Kammarrätten ändrar länsrättens dom på så sätt att A.G.S. beviljas vårdbidrag med 62,5 procent av prisbasbeloppet, allt avseende merkostnader.

A.G.S. överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva domen och fastställa länsrättens dom. Hon anförde bl.a. följande. Genom att bevilja vårdbidrag med 62,5 procent av prisbasbeloppet, men endast för merkostnader, har kammarrätten frångått Försäkringskassans yrkande. Kammarrätten underkänner utan motivering merarbete som Försäkringskassan godkänt men det går inte att utläsa vilket merarbete som kammarrätten inte godtagit. Det finns skäl att bevilja vårdbidrag för merarbete eftersom Ulrika inte har assistans under dygnets alla timmar och delar av merarbetet utförs under tid då Ulrika har assistans eller avlösarservice. Till detta kommer merarbete för Helena. Merarbetet uppgår till sammanlagt 31,5 timmar per vecka.

Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Kammarrätten har inte gått utöver Försäkringskassans yrkande i sin prövning. Målet gäller fortfarande rätt till vårdbidrag och en fjärdedels vårdbidrag motsvarar i ersättning ett merkostnadsvårdbidrag om 62,5 procent. I sak vidhåller Försäkringskassan den inställning som Försäkringskassan hade i kammarrätten.

Regeringsrätten (2009-02-12, Billum, Nordborg, Brickman, Knutsson, Stenman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 8 § lagen om handikappersättning och vårdbidrag har en förälder rätt till vårdbidrag för barn om barnet behöver särskild tillsyn och vård på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder eller det uppkommer merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder.

Enligt lagens 9 § utges vårdbidrag allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån är, såvitt gäller detta mål, 250 procent av prisbasbeloppet och partiell förmån tillämplig andel av detta.

Enligt 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får rättens avgörande inte gå utöver vad som yrkats i målet.

Inledningsvis har Regeringsrätten att ta ställning till om kammarrättens avgörande gått utöver vad Försäkringskassan yrkat i målet. Regeringsrätten konstaterar i den delen att ett vårdbidragsmål gäller frågan huruvida rätt till vårdbidrag föreligger och, om så är fallet, med vilket belopp vårdbidrag ska utgå. Barnets behov av tillsyn och vård och de merkostnader som uppkommer på grund av barnets funktionshinder är de omständigheter som ska läggas till grund för bedömningen av frågan om vårdbidragets storlek.

Försäkringskassan har hos kammarrätten yrkat att A.G.S. ska beviljas en fjärdedels vårdbidrag, dvs. 62,5 procent av prisbasbeloppet, med en skattefri merkostnadsdel om 53 procent av prisbasbeloppet. Kammarrätten har funnit att de tillsyns- och vårdinsatser som barnen behöver - utöver vad som täcks av assistansersättning och avlösarservice - inte är av den omfattningen att de grundar rätt till vårdbidrag men att merkostnaderna får anses uppgå till minst 62,5 procent av prisbasbeloppet. Kammarrätten har därför bifallit Försäkringskassans yrkande på så sätt att vårdbidraget bestämts till 62,5 procent av prisbasbeloppet, allt för merkostnader. Regeringsrätten finner att kammarrätten inte har gått utöver vad som yrkats i målet.

Såvitt gäller nivån på det vårdbidrag som ska utges gör Regeringsrätten samma bedömning som kammarrätten. Överklagandet ska därför avslås.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2008-12-10, föredragande Borgstedt, målnummer 812-06

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2009-02-12
Målnummer
812-06
Lagrum
29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
8 § och 9 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag
Rättsfall
RÅ 1987 ref. 120
RÅ 1987 ref. 165
RÅ 1993 ref. 21
RÅ 1999 ref. 63
RÅ 2003 ref. 15
Litteratur
Prop. 1971:30 s. 579-580, 581-582
prop. 1997/98:1, utgiftsområde 12 s. 27
prop. 1997/98:152 s. 129-130
von Essen, Saken i förvaltningsprocessen, FT 2003 s. 503-514
Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, 8 u. s. 179 och 183
Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m., (nätversionen) kommentar till 29 § FPL
Lavin, Ett urval förvaltningsprocessrättsliga problem, FT 1995 s. 146-147
Sökord
Allmän försäkring
Förvaltningsprocess övriga frågor
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation