lagen.nu

RÅ 2009 ref. 101

Två personer har gemensamt haft uppdrag som familjehemsföräldrar men hela arvodet för uppdraget har betalts till en av dem. Vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst för den föräldern har endast hälften av arvodet beaktats.

Försäkringskassan beslutade att fastställa A.K:s sjukpenninggrundande inkomst (SGI) till 93 900 kr fr.o.m. den 5 oktober 2005. Beloppet var beräknat på grundval av A.K:s timanställning vid Dalens sjukhem. Vid omprövning den 30 juni 2006 anförde Försäkringskassan bl.a. följande. A.K. har insänt uppgift om att hon även arbetat åt socialförvaltningen i Haninge kommun som familjehem. Enligt intyg från socialförvaltningen var hon i oktober 2005 vårdare för två barn. Hon uppgav att lönen var 10 680 kr i månaden. Enligt intyg från Haninge kommun har sambon J.E. varit hemma med barnen sedan april 2005 och haft huvudansvaret för vården av barnen. A.K. har inte uppburit arvode från Haninge kommun för arbete som hon själv utfört. Arvodet kan därför inte ligga till grund för SGI.

A.K. överklagade Försäkringskassans omprövningsbeslut och anförde bl.a. följande. Försäkringskassans beslut är felaktigt då det bortses från hennes andra anställning som familjehemsförälder. Haninge kommun betalade in ersättningen till A.K:s bankkonto och hon har även betalat skatt på inkomsterna.

Länsrätten i Stockholms län (2006-09-05, ordförande Ericius) yttrade: Enligt 3 kap 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, är sjukpenningrundande inkomst den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan. - I 3 kap 5 § AFL stadgas att den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade - - - 3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. - - - Enligt 3 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst skyddas en försäkrad som är helt eller delvis arbetslös före ingången av den månad han eller hon fyller 65 år och som är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten samt

1. aktivt söker sådant arbete och är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, eller

2. söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver. -

Länsrätten gör följande bedömning. - En försäkrad som inte längre har inkomst av eget arbete kan under vissa förutsättningar vid bl.a. sjukdom och arbetslöshet få behålla sin fastställda SGI under en längre period än tre månader. Vid sjukdom fordras att rätt till sjukpenning föreligger. Vid arbetslöshet krävs att den försäkrade är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Det får inte föreligga någon tidsperiod som inte täcks av dessa villkor. - Av handlingarna i målet framgår att A.K. inte har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen i samband med att anställningen på Dalens sjukhem övergick till en timanställning. A.K. har därför inte haft något SGI-skydd avseende hennes tidigare inkomst. A.K. har vidare anfört att hon även har haft inkomst i egenskap av familjehemsförälder. Av 3 kap. 2 § AFL följer att SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. Av yttrande från socialförvaltningen framgår att det är J.E. som har varit hemma med barnen och haft huvudansvaret sedan april 2005. Länsrätten finner således att den ersättning som Haninge kommun har betalat ut till A.K. för tid efter mars 2005 inte kan anses vara inkomst från eget arbete. Att A.K. även har tagit upp beloppet i sin deklaration och sedermera har blivit taxerad för inkomsten föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet skall således avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

A.K. överklagade länsrättens dom hos kammarrätten och anförde bl.a. följande. Enligt hennes mening är det fel att Försäkringskassan inte räknar med arvodet från Haninge kommun som familjehemsföräldrar vid bestämmande av hennes SGI.

Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Ersättning för vård av fosterbarn kan ingå i SGI:n men en ersättning av detta slag är inte alltid sjukpenninggrundande, t.ex. ingår inte kostnadsersättningar (prop. 1995/96:209 s. 35 f.). 3 kap. 12 § AFL särreglerar hur rätten till sjukpenning och sjukpenningens storlek bestäms när en försäkrad vårdar barn i sitt hem som fosterbarn och uppbär ersättning för vårdarbete för tid då sjukpenning kommer i fråga, vilket i sådant fall sker utan beaktande av vårdersättningen eller arbetstiden i vårdarbetet. - Av handlingarna från Haninge kommun framgår att det är sambon som har varit hemma med barnen och haft huvudansvaret sedan april 2005. Det framgår att det för kommunen är egalt till vem arvodet betalas och att detta bestäms av föräldrarna själva. Detta tyder på att arvodet inte är att se som ersättning för arbete eftersom sådan är starkt kopplad till den som anses utföra det och det torde därför vara viktigt att det är klargjort vem som skall uppbära ersättningen. Det är dessutom inte visat att arvodet utgör ersättning för en arbetsinsats. A.K. har inte visat att det arvode som betalats ut från Haninge kommun utgör ersättning för arbete, än mindre är det visat att arvodet utgör ersättning för eget arbete. Således saknas skäl att frångå länsrättens bedömning. Skulle kammarrätten finna att det arvode som har betalats ut är att likställa med inkomst av eget arbete påtalas att arvodet även fortsättningsvis under sjukskrivningen har betalats ut till A.K. Sjukpenningens storlek skall i detta fall bedömas utan att vårdersättningen beaktas eftersom A.K. har fått behålla hela arvodet under sjukskrivningen.

Kammarrätten i Stockholm (2007-06-26, Gammer, Dyrefors Grufman, referent, Räftegård) yttrade: Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. A.K. har fram till den 31 maj 2005 varit fast anställd vid Dalens sjukhem och därefter har hon haft en timanställning på samma sjukhem. Hon har inte anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen i samband med att anställningen övergick till en timanställning. Hon har vidare, tillsammans med sin sambo, haft uppdrag av Haninge kommun som familjehemsföräldrar till två barn under perioden april 2004 - mars 2006. Sedan den 1 april 2006 har paret uppdrag som familjehem för ett barn. Arvodet för detta har fr.o.m. april 2005 fram till juli 2006 utbetalats till A.K. Preliminär skatt har dragits på utbetalat arvode. - I en av A.K. åberopad skrivelse den 21 september 2006 från socialsekreteraren Å.K. vid Haninge kommun anges bl.a. följande. Uppdraget och arbetet som familjehem berör båda föräldrarna även om en av föräldrarna är mottagare av ersättningen. För socialförvaltningens del är det ovidkommande vem av föräldrarna som står som mottagare. - Vad först gäller frågan om SGI på grundval av inkomst från Dalens sjukhem finner kammarrätten i likhet med länsrätten att A.K. inte uppfyller förutsättningarna för s.k. SGI-skydd hänförligt till hennes tidigare inkomst från sjukhemmet. - I övrigt gör kammarrätten följande bedömning. - I denna del kan inledningsvis konstateras att det i målet endast är fråga om fastställande av SGI och inte om sjukpenningens storlek. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § AFL, som Försäkringskassan hänvisar till, är därför inte aktuella i förevarande mål. - När det gäller frågan om fastställande av SGI anser kammarrätten att det ligger i sakens natur att familjehemsföräldrar genom arvodet från kommunen ersätts för det arbete som uppdraget som familjehem för med sig. Detta synsätt är i linje med det faktum att arvodet är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst (jfr Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär /2006:76/ om ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.). I målet har inte framkommit annat än att A.K. deltagit i omsorgen om barnen under den aktuella perioden, även om J.E. har haft huvudansvaret. Enligt kammarrätten får därför hälften av det arvode som familjen har erhållit anses avse A.K:s uppdrag som familjehemsförälder. - Kammarrätten finner med hänsyn till det ovan anförda att överklagandet skall bifallas på så sätt att A.K., vid beräkningen av hennes SGI fr.o.m. den 5 oktober 2005, även skall tillgodoräknas hälften av det arvode från Haninge kommun som tillkommit A.K. och sambon för deras uppdrag som familjehemsföräldrar. - Kammarrätten bifaller, med ändring av underinstansernas avgöranden, A.K:s överklagande på det vis som framgår av domskälen. - Det åligger Försäkringskassan att fastställa A.K:s SGI i enlighet därmed.

Försäkringskassan överklagade hos Regeringsrätten och yrkade att kammarrättens dom skulle ändras på så sätt att hela det arvode som A.K. uppburit för den familjehemsverksamhet som hon och hennes sambo bedrivit skulle medräknas i hennes SGI fr.o.m. den 5 oktober 2005. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. Uttrycket ”eget arbete” i 3 kap. 2 § första stycket AFL har inte någon självständig betydelse. Den som formellt har uppburit en inkomst av anställning ska få denna medräknad i sin SGI oavsett om han eller hon ensam har utfört det arbete för vilket inkomsten uppbärs. Den omständigheten att A.K:s aktuella anställningsinkomst härrör från den familjehemsverksamhet som hon bedrivit tillsammans med sin sambo bör därför inte inverka på hennes rätt att få hela inkomsten medräknad i sin sjukpenninggrundande inkomst.

A.K. bereddes tillfälle att yttra sig men svarade inte.

Regeringsrätten (2009-11-27, Sandström, Eliason, Lundin, Brickman, Ståhl) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. A.K. och hennes sambo har sedan april 2004 haft uppdrag som familjehemsföräldrar. För detta uppdrag har de var för sig i olika perioder fått arvode som syftat till att ersätta förlorad arbetsinkomst, då det krävts att en av dem funnits tillgänglig under dagtid. Familjehemsarvodet i övrigt har fram t.o.m. juni 2006 i sin helhet betalats till A.K. Frågan i målet är hur den sistnämnda delen av arvodet ska behandlas vid fastställande av hennes SGI fr.o.m. den 5 oktober 2005.

Enligt 3 kap. 2 § första stycket AFL är SGI den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet. För att en ersättning ska räknas in i SGI:n krävs således att den utgår på grund av arbete som utförs av den försäkrade själv. Ersättning som den försäkrade tar emot för arbete som utförs av någon annan kan därför inte beaktas när SGI ska fastställas. Detta gäller även om det är den försäkrade som beskattas för ersättningen.

Uppdraget lämnades till A.K. och hennes sambo gemensamt. Den del av arvodet som är i fråga i målet avsåg inte att ersätta förlorad arbetsinkomst utan utgick för det arbete i övrigt som uppdraget förde med sig. I avsaknad av utredning som visar annat får det antas att A.K. och hennes sambo deltagit lika mycket i detta arbete. Som kammarrätten har funnit ska A.K. därmed tillgodoräknas hälften av arvodet vid beräkningen av hennes SGI. Överklagandet ska således avslås.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2009-10-14, föredragande Rönström, målnummer 5196-07

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2009-11-27
Målnummer
5196-07
Lagrum
3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
Litteratur
Sökord
Allmän försäkring
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation