lagen.nu

RÅ 2005 ref. 1

I ett mål, vari huvudfrågan är om lotterilagen står i överensstämmelse med EG-rätten, har Regeringsrätten ogillat en invändning om jäv för en ledamot som var expeditions- och rättschef då en likartad fråga behandlades i en proposition om ändring av en bestämmelse i lotterilagen.

Regeringen (Finansdepartementet) avslog i beslut den 18 mars 2004 Ladbrokes Worldwide Betting (bolaget) ansökan om speltillstånd med motiveringen att det inte fanns skäl att frångå hittills tillämpade principer för tillståndsgivning, nämligen att den svenska spel- och lotterimarknaden i allt väsentligt var förbehållen staten, folkrörelserna och hästsporten och att inkomsterna från spel skulle komma allmänna och allmännyttiga ändamål till godo.

Bolaget ansökte om rättsprövning av regeringens beslut samt yrkade muntlig förhandling.

Regeringsrätten (regeringsråden Ragnemalm, Nordborg, Ersson, Dexe, Stävberg) fann i beslut den 8 december 2004 då inte skäl att hålla muntlig förhandling utan avslog yrkandet härom.

Bolaget yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att regeringsråden Nils Dexe, Stefan Ersson och Hans Ragnemalm var jäviga att handlägga målet. Som grund härför anförde bolaget bl.a. följande. Nils Dexe, Stefan Ersson och Hans Ragnemalm har i tidigare befattningar i Finansdepartementet och EG-domstolen prövat, eller i vart fall (såvitt avser Stefan Ersson) kommit i beröring med, frågan om den svenska lotterilagstiftningen står i strid med EG-rätten, vilket är den huvudfråga som är föremål för Regeringsrättens prövning i detta mål. Nils Dexe, Stefan Ersson och Hans Ragnemalm har därmed hos annan myndighet eller domstol tagit befattning med den sak som målet rör och är därför jäviga att handlägga målet. Nils Dexe, Stefan Ersson och Hans Ragnemalm är i vart fall jäviga eftersom det på grund av det anförda föreligger sådana särskilda omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för deras opartiskhet i målet. Nils Dexes, Stefan Erssons och Hans Ragnemalms handläggning av målet strider, på grund av det anförda, mot regeln i artikel 6.1 i Europakonventionen om att var och en vid prövning av civila rättigheter och skyldigheter har rätt till en opartisk domstol.

Regeringsrätten (2005-02-04, Lavin, Eliason, Wennerström, Almgren) yttrade: Bolaget åberopar till stöd för sina jävsinvändningar den rätt till opartisk domstol som följer av artikel 6 i Europakonventionen. Frågan i målet är om det föreligger s.k. objektiv opartiskhet beträffande de nämnda domarna. Med objektiv opartiskhet menas vid tillämpningen av Europakonventionen att det för en objektiv iakttagare inte föreligger några legitima tvivel om domstolens opartiskhet. (Se van Dijk och van Hoof, Theory and Practice of the European Convention on Human Rights, 3. ed. 1998, s. 454 ff., Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2 u. 2002, s. 168 samt Lorenzen m.fl., Den Europæiske Menneskeretskonvention, 2 u. 2003, s. 289 f.) Det är inte lätt att av Europadomstolens praxis dra några säkra slutsatser om innebörden av kravet på opartiskhet. Man torde i varje fall kunna läsa ut att om en domare haft befattning med saken i en annan egenskap, frågan om partiskhet får bedömas bl.a. mot bakgrund av hans ställning och funktioner vid detta tillfälle. (Se Europadomstolens domar i målen Procola mot Luxemburg den 28 september 1995, McGonnell mot Storbritannien den 8 februari 2000 och Kleyn m.fl. mot Nederländerna den 6 maj 2003.)

Bolaget åberopar inte uttryckligen jävsbestämmelserna i 4 kap. 13 § rättegångsbalken. Med hänsyn till vad bolaget anför bör punkterna 7 (tvåinstansjäv) och 10 (generalklausulen) i paragrafen dock också beaktas i målet. Bestämmelsen om tvåinstansjäv tar närmast sikte på den situationen att en domare hos lägre instans eller hos förvaltningsdomstol tagit befattning med samma sak som är föremål för handläggning. Den omständigheten att domaren tidigare i annat sammanhang, utan anknytning till det aktuella målet, tagit ställning till en rättsfråga som uppkommit i målet torde däremot endast under mycket speciella förhållanden medföra jäv. (Se Fitger, Rättegångsbalken I s. 4:34; jfr även RÅ 1993 ref. 31.)

Bolaget har invänt att Nils Dexe är jävig att handlägga målet eftersom han i egenskap av expeditions- och rättschef i Finansdepartementet var ansvarig för departementets lagstiftningsåtgärder under den tid då bl.a. den svenska lotterilagens förenlighet med EG-rätten utreddes.

Lotterilagen (1994:1000) överfördes genom förordning (1996:724) om ändring i departementsförordningen (1982:1177) den 1 juli 1996 från Civildepartementets ansvarsområde till Finansdepartementets. Nils Dexe var vid denna tidpunkt expeditions- och rättschef i departementet. Under hans tjänstgöring i departementet utarbetades en proposition om ändring i lotterilagen (prop. 1998/99:29). I propositionen behandlades frågan om den föreslagna lagregeln stod i överensstämmelse med EG-rätten. Sammanfattningsvis förklarade regeringen att så var fallet.

Beslut om propositioner fattas av regeringen. Regeringskansliet har till uppgift att bereda regeringsärenden och att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet (1 § förordningen /1996:1515/ med instruktion för Regeringskansliet). Departementschefen ansvarar för beredningen av regeringsärenden i departementet (14 § förordningen). Enligt 25 § förordningen skall rättschefen svara för att förslag till lagar och andra författningar utarbetas samt vaka över lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid beredningen av författningsärenden. Han ansvarar vidare för den slutliga granskningen av förslagen. I allt väsentligt likartade föreskrifter fanns i den intill utgången av år 1996 gällande departementsförordningen.

Beslut om propositioner är politiska avgöranden. Rättschefen i ett departement har som opolitisk tjänsteman inte något avgörande inflytande på innehållet i de förslag regeringen lägger fram. Vad som framgår av en proposition uttrycker således inte rättschefens personliga uppfattning i en rättsfråga, vilken i själva verket kan vara en annan än regeringens uppfattning. Rättschefens uppgift att på grundval av politiska ställningstaganden svara för att författningsförslag utarbetas kan följaktligen inte anses innebära att han därigenom tagit befattning med saken på ett sådant sätt som kan grunda jäv vid handläggning av mål som rör tillämpning av författningen. Regeringsrätten finner mot denna bakgrund att Nils Dexes tidigare anställning som expeditions- och rättschef i Finansdepartementet inte utgör en sådan omständighet som medför jäv i målet. Inte heller i övrigt har det framkommit något förhållande som gör Nils Dexe jävig. Jävsinvändningen mot honom skall därför ogillas.

Även invändningen om jäv mot Stefan Ersson har sin grund i hans tidigare anställning i Finansdepartementet. Regeringsrätten finner att det inte framkommit någon omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till Stefan Erssons opartiskhet i målet eller något annat förhållande som medför jäv. Invändningen mot honom skall därmed ogillas.

Bolaget har gjort gällande att Hans Ragnemalm är jävig att handlägga målet eftersom han i egenskap av domare i EG-domstolen tagit ställning till bl.a. nationella spelmonopols förenlighet med EG-rätten. Regeringsrätten finner att Hans Ragnemalms tidigare befattning som domare i EG-domstolen inte är en sådan omständighet som utgör jäv i målet. Inte heller i övrigt har det framkommit något förhållande som medför jäv. Även jävsinvändningen mot Hans Ragnemalm skall därför ogillas.

Regeringsrätten ogillar invändningarna om jäv mot Nils Dexe, Stefan Ersson och Hans Ragnemalm.

Föredraget 2005-01-25, föredragande D. Johansson, målnummer 3841-04

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2005-02-04
Målnummer
3841-04
Lagrum
Artikel 6 europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
41 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
4 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740)
Rättsfall
RÅ 1993 ref. 31
Litteratur
Van Dijk och van Hoof, Theory and Practice of the European Convention on Human Rights, 3. ed. 1998, s. 454 ff.
Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2 u. 2002, s. 168
Lorenzen m.fl., Den Europæiske Menneskeretskonvention, 2 u. 2003, s. 289 f.
Fitger, Rättegångsbalken I s. 4:34
Sökord
Rättsprövning övriga frågor
Jävsfrågor
Europakonventionen
Lotteri
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

RH 2009:39: En domares engagemang på immaterialrättens område, bl.a. genom medlemskap i två föreningar, har inte ansetts medföra att han varit jävig att handlägga ett brottmål där åtal för medhjälp till...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation