lagen.nu

RÅ 2004 ref. 113

Utgifter i form av löner som ett bolag haft för utveckling av anskaffade maskiner får dras av omedelbart. Inkomsttaxering 1996.

AB Kompositprodukter (bolaget) tillverkar bl.a. hörsel- och ögonskydd. Bolaget lägger ned betydande resurser på att utveckla och förbättra produktionsprocessen. Ett led i detta arbete består i att bolagets anställda med utgångspunkt i en lämplig "basmaskin" som är utrustad med grundläggande tillverkningsfunktioner försöker förbättra något led i produktionsprocessen. Ritningar på ombyggnad av maskinen görs. Efter ombyggnaden följer en testperiod då maskinens kapacitet och prestanda testas i full skala. Arbetet kan pågå i flera år innan maskinen uppfyller de krav som uppställts. Utgifterna för utvecklingsarbetet, som i huvudsak utgörs av löner, kostnadsförs löpande i bokföringen. Utgiften för "basmaskinen" och för inredning av lokal för maskinen aktiveras däremot. Bolaget för löpande ett anläggningsregister i vilket sådana anskaffningar registreras. - Skattemyndigheten beslutade i omprövningsbeslut att eftertaxeringsvis vägra bolaget direktavdrag för lönekostnader m.m. med 1 250 000 kr och i stället medge ytterligare värdeminskningsavdrag på inventarier med 375 000 kr. Bolaget påfördes också skattetillägg.

Bolaget överklagade besluten och anförde bl.a. följande. Eftertaxeringen skall undanröjas eftersom förutsättningar härför inte föreligger. Om förutsättningar för eftertaxering är för handen yrkas att skattemyndighetens beslut ändras så att avdrag medges för de nedlagda utvecklingskostnaderna om 1 250 000 kr. Det yrkas vidare att skattetillägget undanröjs på grund av att oriktig uppgift inte lämnats. Om oriktig uppgift befinns föreligga yrkas att skattetillägget efterges på grund av den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet alternativt att tilläggsavgiften är uppenbart oskälig. Efterges inte skattetillägget bör detta utgå med 10 procent istället för med 20 procent enligt en analog tillämpning av 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken. Slutligen yrkar bolaget ersättning för kostnad för biträde m.m. i ärendet med 23 800 kr plus mervärdesskatt. - En av bolagets huvudprodukter är hörselskydd som säljs över hela världen. En mycket väsentlig detalj i ett hörselskydd är den s.k. tätringen, den detalj med vilken hörselskyddet ligger an mot huvudet. Före aktuell investering köptes alla tätringar från två olika leverantörer, vilka samtidigt också var leverantörer till flera av bolagets konkurrenter. Detta var skäl nog att investera i en egen anläggning, men en ännu viktigare anledning var idéerna om hur tillverkningen skulle kunna göras mera automatiserad vilket skulle ge möjlighet till att bättre klara priskonkurrensen. Grunden i anläggningen skulle vara en maskin som den bolagets leverantörer av tätringar förfogade över, vilket var en ganska standardbetonad maskin. De nya idéer som bolaget ville förverkliga utvecklades inom bolaget och prövades på basmaskinen. Basmaskinen m.m. finns upptagna i anläggningsregistret. Det egna arbetet bestod av experiment och utveckling av de kompletterande delar till maskinen som var menade att höja automatiseringsgrad, produktkvalitet och även ge produkten en ny och egen profil. Utvecklingsarbete av den här arten består ofta i prov och åter prov, nya experiment och om man lyckas kan i bästa fall delar av experimentutrustningen komma till användning. I detta specifika fall ledde experimenten till klarhet i hur utrustningen borde kompletteras för att nå de resultat som åsyftades. I årsbokslutet för år 1995 visste man ännu inte hur idéerna skulle fungera och det var därför helt naturligt och i överensstämmelse med god redovisningssed att betrakta det egna utvecklingsarbetet som en driftkostnad. - En annan viktig detalj i ett hörselskydd är den s.k. absorbenten, alltså den detalj inuti en hörselskyddskåpa som utgör den ljuddämpande enheten. Här hade bolaget redan tidigare utvecklat en helt unik metod att framställa absorbenter, nämligen att gjuta absorbenterna i skummat polyuretanmaterial. Bolaget stod nu i begrepp att utöka kapaciteten och bygga ytterligare en produktionsanläggning men samtidigt ville man utveckla tekniken ytterligare. Förbättringarna avsåg att ytterligare förbättra absorbenternas kvalitet dvs. ljuddämpningsförmåga, öka maskineriets tillgänglighet samt införa en möjlighet att i samma anläggning tillverka olika modeller av hörselskydd med elektronisk bestyckning. Projektet som genomfördes under år 1995 innebar dels upphandling av diverse standardmaskiner, utläggning till legotillverkare av standardkomponenter samt eget arbete för den nödvändiga nyutvecklingen av utrustningen. Såväl standardmaskiner som legoarbeten har tagits upp som investeringar i bokslutet för år 1995. Det egna experiment- och utvecklingsarbetet har emellertid direkt kostnadsförts. - Robot för hjässbyglar, robot för iläggsdetaljer och utrustning i materialrummet har tagits upp som investeringar eftersom samtliga är att anse som standardkomponenter. De större objekten har därmed redovisats. Det egna utvecklingsarbetet för dessa objekt har också beskrivits men därutöver har mycket arbete nedlagts av produktutvecklare, konstruktörer och på bolagets experimentverkstad för att utveckla nya produkter och produktionsprocesser, för att ta fram försäljningsunderlag, delta i marknadsföringsuppdrag, arbeta fram patentansökningar och mönsterskydd. Kostnaderna för dessa arbetsinsatser har genomgående kostnadsbokförts.

Skattemyndigheten bestred bifall till överklagandet. Vad avsåg yrkandet om ersättning för rättegångskostnader så ansåg skattemyndigheten att någon ersättning inte skulle utgå men vitsordade i och för sig ett belopp om 16 848 kr såsom varande skäligt. Skattemyndigheten anförde bl.a. följande. Bolaget har i anskaffningsvärdet inte aktiverat s.k. kringkostnader vid investeringar i maskiner och anläggningar. Ej heller har projekteringskostnader aktiverats och hänförts till anskaffningsvärdet för inventarier och anläggningar. Vid revisionen har konstaterats att direkta och indirekta lönekostnader för personalen på verkstaden och konstruktionsavdelningen inte aktiverats och hänförts till anskaffningskostnader för egentillverkade inventarier och maskiner. Enligt skattemyndighetens uppfattning skall samtliga dessa kostnader tillföras inventariernas/maskinernas avskrivningsunderlag och därmed dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Mot bakgrund av vad som framkommit vid revisionen är det skattemyndighetens uppfattning att åtminstone ytterligare 1 250 000 kr skulle ha aktiverats som inventarier istället för att ha kostnadsförts i bolagets räkenskaper. Beloppets storlek är uppskattat och grundar sig på bolagets egna uppgifter om nedlagda 1,5 manår på verkstaden och 2,5 manår på konstruktionsavdelningen. I beloppet har medräknats direkta och indirekta lönekostnader för personalen.

Länsrätten i Dalarnas län (2000-10-20, ordförande Kjellgren) yttrade: Enligt 23 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, får från intäkt av näringsverksamhet avdrag göras för kostnader i verksamheten på sätt framgår av anvisningarna. - Av anvisningspunkten 12 till 23 § KL framgår att utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i regel dras av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde. - Enligt anvisningspunkten 13 andra stycket till 23 § KL skall som anskaffningsvärde för inventarier anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. - I anvisningspunkten 24 till 23 § KL stadgas att avdrag får ske för kostnad för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges verksamhet. - Enligt 13 § bokföringslagen (1976:125), GBFL, skall med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås utgiften för dess förvärv eller tillverkning. - Av 15 § GBFL framgår att anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdeförhöjande förbättring av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare räkenskapsår. - I förarbetena (prop. 1970:135 s. 32) till nuvarande anvisningspunkten 24 till 23 § KL anförde departementschefen bl.a. följande. För att markera det nya i förslaget vill jag alltså framhålla att avdragsrätten, som hittills huvudsakligen begränsats till kostnader för målforskning, dvs. forskning som är inriktad på lösandet av speciella praktiska problem, i fortsättningen skall avse kostnader för s.k. grundforskning, dvs. forskning med enbart vetenskapliga syften, utan inriktning på lösning av speciella praktiska uppgifter. Med utvecklingsarbete avses sådant arbete som innebär ett systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskapliga kunskaper. Häri ingår vad som i dagligt tal betecknas som försöksverksamhet. Sådan försöksverksamhet har normalt till syfte att väsentligt förbättra och förbilliga de produkter som redan finns. Syftet med utvecklingsarbetet kan också vara att åstadkomma nya produkter, processer och system. Som utredningen har framhållit, kan forskning och utvecklingsarbete i den vidsträckta mening som här avses innefatta vitt skilda ting. En uppräkning kan av naturliga skäl inte göras fullständig. Utredningen har angett att arbetet kan gälla sådant som nya produkter, produkternas utformning och standardisering samt deras sammansättning. - I Föreningen auktoriserade revisorers (FAR) rekommendation nr 3, om redovisning av materiella anläggningstillgångar, anförs bl.a. följande under punkten anskaffningsvärde. Projekteringskostnader bör inräknas i anskaffningsvärdet. Om flera olika alternativ för en anläggning framtages kan kostnaderna för de förkastade alternativen inräknas i anskaffningsvärdet för det projekt som kommer till utförande om detta inte leder till onormalt högt anskaffningsvärde. Vid egentillverkade anläggningar och vid montering och provkörning i egen regi skall i anskaffningsvärdet inräknas förutom direkt material och direkt lön skäligt pålägg för indirekta kostnader hänförliga till tillverkningen. Det är också möjligt att inkludera ett skäligt pålägg för till tillverkningen hänförlig andel av allmänna administrationskostnader. - Bokföringsnämnden anför i rekommendation nr 1 (BFN R 1), som avser redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader, bl.a. följande under avsnittet definitioner. Vägledande för vad som är ett FoU-arbete är Statistiska Centralbyråns definitioner. Dessa definitioner överensstämmer med OECD:s riktlinjer och IAS 9. Åtskillnad görs härvid mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Grundforskning är "att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte". Tillämpad forskning är "att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte". Utvecklingsarbete är "att systematiskt och metodisk utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana". Ovanstående definitioner innebär att kostnader för att löpande underhålla existerande produkter, processer och system inte ingår i FoU- arbetet. Inte heller ingår kostnader för mindre modifieringar av tillverkade produkter och löpande anpassningar av produktionsprocesser eller tillämpade system. - Länsrätten gör följande bedömning. - I målet är inte tvistigt huruvida aktuell lönekostnad om 1 250 000 är avdragsgill. Skiljelinjen mellan parterna gäller huruvida angiven kostnad är direkt avdragsgill eller om den skall aktiveras och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Vid eftertaxering är det skattemyndigheten som har bevisbördan för att yrkade avdrag inte är berättigade. - Avgörande för om lönekostnaderna är direkt avdragsgilla eller ej är om det arbete som bolaget nedlagt på inköpta maskiner kan hänföras till forsknings- och utvecklingsarbete eller ej. - Det är länsrättens mening att skattemyndigheten inte med tillräcklig säkerhet har visat att angivna åtgärder inte utgör direkt avdragsgilla kostnader för forskning och utveckling. Bolaget kan därmed inte anses ha lämnat en oriktig uppgift i den mening som avses i 4 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324). Grund för eftertaxering föreligger till följd härav inte och denna skall därför undanröjas. Med hänsyn till att bolaget inte kan anses ha lämnat en oriktig uppgift, skall även påfört skattetillägg undanröjas. - Bolaget har vunnit bifall till sina yrkanden i målet och har därmed, enligt 3 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., rätt till ersättning för nedlagda biträdeskostnader i målet. Med hänsyn till målets omfattning och komplexitet samt biträdets redovisade arbetsinsats får en ersättning om 20 000 kr anses vara en skälig kompensation. Med delvis bifall till ersättningsyrkandet skall således ersättning med 20 000 kr beviljas bolaget. - Länsrätten undanröjer åsatt eftertaxering för bolaget taxeringåret 1996. - Länsrätten undanröjer påfört skattetillägg. - Länsrätten tillerkänner bolaget ersättning för nedlagda biträdeskostnader med skäliga 20 000 kr.

Skattemyndigheten överklagade länsrättens dom och yrkade att bolaget skulle eftertaxeras och påföras skattetillägg i enlighet med skattemyndighetens beslut. Skattemyndigheten anförde i huvudsak följande. I bolagets redovisning har kostnader om 1 250 000 kr inte aktiverats utan kostnadsförts direkt i deklarationen. Bolaget har inte heller lämnat någon närmare upplysning om varför direktavdrag gjorts för investeringar i maskiner. Det har därför varit omöjligt att av lämnade uppgifter i deklarationen avgöra huruvida angiven kostnad varit direkt avdragsgill eller om den skulle ha aktiverats genom årliga värdeminskningsavdrag. Bedömning kunde göras först efter utredning i samband med skatterevision. I brist på projektredovisning i bokföringen har nedlagd tid på investeringar i egentillverkade maskiner fått uppskattas. Bolaget har lämnat oriktig uppgift, eftersom projektredovisning saknats i räkenskaperna och upplysning inte lämnats i deklarationen. Beviskravet för oriktig uppgift bör därför vara uppfyllt. Det är omöjligt att visa att angivna åtgärder inte utgjort direkt avdragsgilla kostnader för forskning och utveckling, eftersom projektredovisning saknats helt i bolagets bokföring och räkenskaper. Det av länsrätten uppställda beviskravet är därför omöjligt att uppfylla. Skäl för eftertaxering och skattetillägg bör således föreligga.

Bolaget bestred bifall till överklagandet och yrkade ersättning för kostnader i kammarrätten med 3 000 kr plus mervärdesskatt. Bolaget anförde bl.a. följande. Skattemyndighetens påstående att 1 250 000 kr borde ha aktiverats i stället för att ha kostnadsförts är felaktigt. Beloppet avser omedelbart avdragsgilla utvecklingskostnader. Dessutom har skattemyndigheten medgivit att det inte kan bevisas att beloppet avsett sådana utgifter som bort aktiveras. Varken skatte- eller civilrättslig lagstiftning kräver att de nedlagda utvecklingskostnaderna skall dokumenteras i någon form av projektredovisning. En sådan redovisning skulle inte heller fylla någon funktion. Ett s.k. anläggningsregister, där alla investeringar noterats, har däremot förts. Avsaknaden av en i sig obehövlig projektredovisning bör inte medföra att oriktig uppgift har lämnats. Som stöd för att skattetillägg inte bör påföras hänvisas till rättsfallet RÅ 2000 ref. 66.

Kammarrätten i Sundsvall (2002-12-19, Ejvinson, Eriksson, Karlsson, referent) yttrade: Såsom framgår av länsrättens dom avses med utvecklingsarbete sådant arbete som innebär ett systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskapliga kunskaper. Häri ingår vad som i dagligt tal betecknas som försöksverksamhet. Sådan försöksverksamhet har normalt till syfte att väsentligt förbättra och förbilliga de produkter som redan finns. Syftet med utvecklingsarbetet kan också vara att åstadkomma nya produkter, processer och system. - Bolaget har i målet uppgivit bl.a. följande. Vid företaget sker anskaffningar av olika maskiner och anläggningar men också framtagning av specialmaskiner i egen regi; allt i syfte att utveckla nya produkter eller att tillverka existerande produkter. Maskiner av standardtyp, t.ex. en verktygsmaskin eller en formspruta, upphandlas alltid från externa leverantörer. Vid alla beställningar av standardmaskiner tillser bolaget alltid att det i maskinens pris ingår uppstart och intrimning av maskiner så att produktionen i maskinen kan påbörjas utan ytterligare åtgärder. Bolagets egna insatser inriktas på maskiner som inte finns på marknaden. Bolaget har som exempel på sådana insatser angivit bl.a. följande. En av bolagets huvudprodukter är hörselskydd, som säljs över hela världen. En mycket väsentlig detalj är den s.k. tätringen. Bolaget har anskaffat en basmaskin för tillverkning och inrett en lokal för maskinen. Bolagets eget arbete bestod av experiment och utveckling av de kompletterande delar till maskinen som bolaget anser skulle kunna höja automatiseringsgrad och produktkvalitet samt även ge produkten en ny och egen profil. En annan viktig detalj i ett hörselskydd är den s.k. absorbenten, alltså den detalj inuti en hörselskyddskåpa som utgör den ljuddämpande enheten. Bolaget hade tidigare utvecklat en helt unik metod att framställa absorbenter, nämligen att gjuta absorbenterna i skummat polyuretanmaterial. Bolaget hade tidigare utvecklat och byggt en första utrustning för absorbenttillverkning och stod nu i begrepp att utöka kapaciteten och bygga ytterligare en produktionsanläggning och samtidigt utveckla tekniken ytterligare och förbättra absorbenternas kvalitet. Projektet, som genomfördes under 1995, innebar dels upphandling av standardmaskiner och utläggning till legotillverkare av standardkomponenter, dels eget arbete för den nödvändiga nyutvecklingen av utrustningen. Såväl standardmaskiner som legoarbeten har tagits upp i bokslutet för 1995 medan bolagets eget experiment- och utvecklingsarbete har kostnadsförts direkt. - Enligt kammarrättens mening framstår de i målet aktuella kostnaderna, mot bakgrund av det anförda och vad utredningen i övrigt visar, inte som sådana forsknings- och utvecklingskostnader för vilka avdrag kan medges omedelbart. - Bolaget har inte i sin självdeklaration eller på annat sätt närmare redovisat vad de aktuella kostnaderna avser så att skattemyndigheten kunnat bedöma deras avdragsgillhet vid taxeringen. Härigenom har bolaget lämnat sådan oriktig uppgift som utgör grund för eftertaxering och skattetillägg. Skäl för eftergift av skattetillägg har inte framkommit. - Med hänsyn till det anförda skall skattemyndighetens talan bifallas. - Vid denna utgång i målet och med hänsyn till omständigheterna i övrigt finner kammarrätten att bolaget inte är berättigat till ersättning för sina kostnader i kammarrätten. Bolagets yrkande kan därför inte bifallas. - Kammarrätten fastställer, med bifall till överklagandet och med ändring av länsrättens dom, skattemyndighetens beslut. - Kammarrätten avslår bolagets yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten.

Bolaget överklagade kammarrättens dom och yrkade att det skulle medges omedelbart avdrag för de nedlagda utvecklingskostnaderna och att skattetillägget skulle undanröjas. Bolaget begärde vidare ersättning för sina rättegångskostnader i målet hos kammarrätten med 3 000 kr och hos Regeringsrätten med 17 200 kr.

Skatteverket tillstyrkte bifall till överklagandet och hade inte heller något att erinra mot att bolaget beviljades den yrkade ersättningen. Skatteverket anförde i huvudsak följande. De kostnader för forskning och utveckling som bolaget uppgivit i processen utgör enligt Skatteverkets mening inte sådana kostnader som medför aktiveringsskyldighet. Med hänsyn härtill samt till den bevissituation som föreligger i mål om eftertaxering tillstyrker Skatteverket bifall till överklagandet. Därmed faller naturligtvis även påfört skattetillägg.

Regeringsrätten (2004-11-23, Billum, Wennerström, Almgren, Nord, Kindlund) yttrade, efter att ha redogjort för de inledningsvis återgivna omständigheterna: Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 24 § KL, i dess i målet tillämpliga lydelse, föreskrivs att inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot övriga bestämmelser i lagen. I punkt 1 första och tredje styckena av anvisningarna till nämnda paragraf föreskrivs vidare bl.a. följande. För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i anvisningspunkten. Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år då den enligt god redovisningssed bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna.

Punkt 24 av anvisningarna till 23 § KL har vid 1996 års taxering följande lydelse.

Avdrag får ske för kostnad för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges näringsverksamhet. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av information om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana tillgångar, för vilka anskaffningskostnaden enligt bestämmelser i denna lag får dras av endast genom årlig avskrivning på grund av värdeminskning, gäller dock bestämmelserna om sådan avskrivning även beträffande den kostnaden.

Frågan i målet är om de utgifter, främst i form av löner, bolaget haft för utveckling av de anskaffade maskinerna får dras av omedelbart eller om de skall aktiveras och avdrag ske genom årliga värdeminskningsavdrag.

Bestämmelsen om avdrag för kostnader för forskning och utveckling, infördes år 1970. Enligt förarbetena till bestämmelsen var avsikten att åstadkomma en utvidgning av avdragsrätten (prop. 1970:135 s. 30). Innan avdragsregeln infördes medgavs avdrag enbart om utgifterna kunde bedömas som driftkostnader enligt allmänna regler (a. prop. s. 5 f.). Till den del utgifterna hänför sig till anskaffning för forskningsändamål av t.ex. byggnader, maskiner och annan utrustning som får avskrivas genom avdrag för årliga värdeminskningsavdrag bör avdragsrätten bestämmas av de vanliga reglerna om värdeminskningsavdrag (a. prop. s. 36).

Bestämmelsen återfinns numera i 16 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). I förarbetena till denna paragraf sägs att egentligen behövs inte upplysningen om att avskrivningsreglerna i förekommande fall skall tillämpas, eftersom paragrafen enbart reglerar förutsättningarna för att avdrag skall göras, inte hur avdraget skall beräknas (periodiseras) i olika situationer (prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 201).

Det har emellanåt uttryckts tvekan om huruvida punkt 24 av anvisningarna till 23 § KL reglerar endast i vilken utsträckning utgifter för forskning och utveckling är avdragsgilla eller om anvisningspunkten även innefattar en reglering av frågan om periodisering av sådana utgifter med verkan på inkomsttaxeringen (se t.ex. SOU 1995:43 s. 147). Bestämmelsens ordalydelse ger inte något säkert besked i frågan. Förarbetena till anvisningspunkten ger - särskilt i ljuset av uttalandena i förarbetena till motsvarande bestämmelse i inkomstskattelagen - emellertid inte något stöd för uppfattningen att den skulle reglera något annat än enbart förutsättningarna för avdrag. I KL finns inte heller någon annan bestämmelse som avser frågan om periodisering av utgifter för forskning och utveckling. Av detta följer att periodiseringen av bolagets utgifter för forskning och utveckling skall ske i enlighet med huvudregeln i 24 § KL och anvisningarna till den paragrafen, dvs. utifrån god redovisningssed.

Vad avser innehållet i god redovisningssed står beträffande det i målet aktuella räkenskapsåret ledning att finna bl.a. i den numera upphävda GBFL. I 17 § andra stycket denna lag anvisas den bokföringsskyldige en möjlighet, men åläggs inte någon skyldighet, att under vissa förutsättningar aktivera kostnader för forskning och utveckling och skriva av dessa årligen. Samma synsätt - dvs. en möjlighet men inte någon skyldighet att aktivera kostnader av ifrågavarande slag - återspeglas i den av Bokföringsnämnden utfärdade rekommendationen R 1, Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader, som var tillämplig för det i målet aktuella räkenskapsåret. Med hänsyn till det anförda och då utredningen i målet inte heller i övrigt ger stöd för att på annan grund vägra bolaget det yrkade avdraget vid 1996 års taxering skall överklagandet bifallas.

Utgången i målet innebär att bolaget är berättigat till ersättning enligt lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för kostnader som skäligen behövts för att ta till vara dess rätt. Regeringsrätten finner skäligt att tillerkänna bolaget ersättning med yrkade belopp.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och förklarar bolaget berättigat att vid 1996 års taxering göra avdrag för ifrågavarande kostnad.

Regeringsrätten tillerkänner bolaget ersättning av allmänna medel med 20 200 kr.

Föredraget 2004-10-27, föredragande Heinefors, målnummer 1112-03

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2004-11-23
Målnummer
1112-03
Lagrum
23 § anvisningarna punkt 24 kommunalskattelagen (1928:370)
24 § kommunalskattelagen (1928:370)
24 § anvisningarna punkt 1 första och tredje styckena kommunalskattelagen (1928:370)
17 § andra stycket bokföringslagen (1976:125)
Litteratur
Prop. 1970:135 s. 5 f., 27-36
prop. 1975:104 s. 226 f.
prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 201
SOU 1995:43 s. 72 f., 147
Bokföringsnämndens rekommendation R 1
Andersson m.fl., Inkomstskattelagen, 2004 s. 368 f., 420-422
Sökord
Inkomst av näringsverksamhet
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation