lagen.nu

RÅ 2003 ref. 67

Minskning av retroaktivt beviljad förtidspension har ansetts skola göras med för samma tid utgiven frivillig sjukpenning.

L.R. arbetade under åren 1967-1978 inom sjukvården och var därefter hemarbetande. Hon uppbar sedan maj 1994 hel frivillig sjukpenning enligt 21 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, med 60 kr/dag till följd av olika sjukdomsbesvär. I april 1995 ansökte hon om förtidspension. Genom beslut i juli 1996 beviljades hon halv förtidspension enligt samma lag från och med januari 1995. Bohusläns allmänna försäkringskassa beslöt härvid att den retroaktiva pensionsbetalningen skulle minskas med vad som utbetalats i sjukpenning för tiden januari 1995 - juli 1996 (= 34 620 kr). Försäkringskassan fann vid omprövning av beslutet i juli 1996 ej skäl att ändra detta.

L.R. överklagade omprövningsbeslutet och yrkade att avdrag för utbetald sjukpenning inte skulle göras. Hon anförde i huvudsak följande. Beslutet om halv förtidspension bygger på bedömningen från Diagnostiskt Centrum i Kungälv att hon ur strikt ortopedisk synpunkt är arbetsför åtminstone halvtid. Den behandlande läkarens bedömning, vilken lagts till grund för hel sjukskrivning, baserar sig däremot på att hon har medicinska besvär utöver de strikt ortopediska som gör att arbetsförmågan är helt nedsatt. Eftersom sjukdomen som lett till hel nedsättning av arbetsförmågan består och ingen verksam rehabilitering eller läkning har skett finns det ingen grund för att dra in sjukpenningen så länge hel förtidspension inte beviljats. Hon kan inte arbeta heltid på grund av sjukdomen och hon är formellt sjukskriven till 100 procent.

Försäkringskassan ansåg att överklagandet skulle avslås och åberopade därvid ett yttrande den 9 januari 1997 från försäkringsläkare Kent Ekenbratt som uppgav bl.a. följande. Enligt kopia av journalanteckningar från Sahlgrenska sjukhuset för perioden den 22 oktober 1993 - den 29 oktober 1996 framgår med all tydlighet att L.R:s astma och sömnapnésyndrom är så lindriga att behandlande läkare bedömer att L.R. till följd av nämnda besvär ej skulle vara arbetsoförmögen. Vid tidigare bedömning av L.R:s arbetsförmåga har hänsyn tagits till samtliga hennes sjukdomar. Dr Ekenbratt gör i dag samma bedömning, nämligen att L.R. till följd av sina sjukdomar endast har halvt nedsatt arbetsförmåga.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län (1997-05-07, ordförande Almqvist) yttrade: Av 17 kap. 1 § AFL framgår att när ersättning enligt AFL betalats ut av en försäkringskassa och annan ersättning enligt AFL senare beviljas retroaktivt för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen, skall den retroaktiva ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts för perioden om beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt. - Den som beviljas partiell pension har rätt att behålla sin frivilliga försäkring. Sjukpenning utges dock inte för den del av den nedsatta arbetsförmågan som ligger till grund för pensionen. Vid bedömning av rätten till sjukpenning tas då hänsyn endast till restarbetsförmågans nedsättning. Är denna fullständigt nedsatt, utges hel sjukpenning. Om restarbetsförmågan inte är helt nedsatt, men nedsatt med minst hälften, utges halv sjukpenning. Sjukpenning i dessa fall kan bli aktuell om den försäkrades sjukdom försämras så att han inte alls kan arbeta eller om han insjuknar i en annan sjukdom (Allmänna råd från Riksförsäkringsverket 1986:4 s. 23). - Länsrätten gör följande bedömning. L.R. beviljades halv förtidspension den 11 juli 1996. Länsrätten har i dom denna dag i mål nr Ö 5542-96 avslagit L.R:s yrkande om hel förtidspension. Annat har inte framkommit än att samma sjukdomsbesvär legat till grund för beslutet om halv förtidspension och tidigare utbetald sjukpenning. Mot bakgrund härav får försäkringskassan anses ha haft fog för sitt beslut att från den retroaktiva pensionsersättningen avräkna den sjukpenning som utbetalats under motsvarande period. - Länsrätten avslår överklagandet.

L.R. överklagade och yrkade att avdrag för utbetald sjukpenning inte skulle göras. Hon anförde bl.a. följande. Under den avsedda perioden har det funnits andra sjukdomar som i sig berättigade till hel sjukpenning. Till exempel föll hon olyckligt i en trappa och skrapade då benet så allvarligt att hon blev sängbunden. Rosfeber uppstod, vilket krävde penicillinkurer och månader av behandling. Hel sjukskrivning förelåg redan och någon extra anmälan gjordes inte till försäkringskassan. Under förkylningsperioder gjordes inte heller någon extra sjukanmälan.

Försäkringskassan anförde i yttrande bl.a. följande. Det är samma diagnoser som legat till grund för sjukskrivningen och förtidspensionen. Det framkommer inga akuta försämringstillstånd. Diagnosen rosfeber finns med på ett läkarintyg daterat den 10 mars 1995. Diagnosen skrivs tillsammans med "samma", dvs. samma diagnoser som tidigare. I läkarintyget sjukskrevs L.R. från den 1 mars till den 31 maj. Det framgår inte exakt när skrapskadan inträffade, vad den innebar för arbetsförmågan eller för vilken tid den påverkat arbetsförmågan. Uppgift om förkylningar saknas. Det är inte självklart att förkylningar medför sjukskrivning. Försäkringskassan ändrar inte sitt ställningstagande i ärendet.

Kammarrätten i Göteborg (2000-01-31, Nilsson, Nyström, Asplund, referent, samt nämndemännen Olin och Svanström) yttrade: Kammarrätten har i dom denna dag (mål nr 4326-97) avslagit L.R:s yrkande om hel förtidspension, vilket innebär att tidigare beslut om rätt till halv förtidspension fr.o.m. januari 1995 inte ändras. Till helt övervägande del får det anses ha varit samma sjukdomsbesvär som legat till grund för hennes rätt till frivillig sjukpenning och halv förtidspension under aktuell tid, januari 1995 - juli 1996. I princip har försäkringskassan därför haft fog för att minska den retroaktivt beviljade förtidspensionen med för samma tid utgiven frivillig sjukpenning. Med hänsyn till vad L.R. har anfört är det dock rimligt att godta att hon under denna period om ett och ett halvt år tidvis varit helt arbetsoförmögen på grund av sjukdomsbesvär, varvid även får beaktas att hon inte haft anledning att göra särskild anmälan härom till försäkringskassan eftersom hon redan var helt sjukskriven av läkare. Hel arbetsoförmåga får skäligen anses ha förelegat en sammanlagd tid av 30 dagar, under vilken tid hon borde ha varit berättigad till halv sjukpenning utan hinder av samtidig rätt till halv förtidspension. L.R. skall därför återfå halv sjukpenning för 30 dagar. - Kammarrätten ändrar försäkringskassans beslut och länsrättens dom endast såtillvida att L.R. för den period varunder samordning skett är berättigad att återfå halv sjukpenning för 30 dagar.

Nämndemännen Olin och Svanström var skiljaktiga och anförde: L.R. har under tiden januari 1995 - juli 1996 fortlöpande i olika omgångar varit helt sjukskriven av läkare. Hon har inte haft anledning att ifrågasätta den läkarbedömning som gjorts beträffande arbetsförmågans nedsättning. Försäkringskassan har godtagit sjukskrivningen och betalat ut hel sjukpenning till henne. L.R. har således haft starka skäl för uppfattningen att hon uppburit frivillig sjukpenning med rätt belopp. Även om det senare framkommit att hennes arbetsförmåga fr.o.m. januari 1995 inte varaktigt varit nedsatt i högre grad än som ger rätt till halv förtidspension finns inte tillräckliga skäl frångå sjukskrivande läkares bedömning vad avser den aktuella perioden. L.R. har därför haft rätt uppbära halv sjukpenning samtidigt som hon varit berättigad till halv förtidspension. Den minskning som skett, vid utbetalning av retroaktivt beviljad halv förtidspension, bör därför för tiden januari 1995 - juli 1996 endast avse halv sjukpenning.

L.R. överklagade och yrkade att avdrag för utbetalad frivillig sjukpenning inte skulle göras. Hon anförde bl.a. att hennes arbetsförmåga under den aktuella tiden varit helt nedsatt på grund av olika sjukdomsbesvär. Den frivilliga försäkringen upphör att gälla enbart om hel förtidspension utbetalas.

Prövningstillstånd meddelades.

Riksförsäkringsverket bestred yrkandet och anförde att utredningen i målet inte styrkte att L.R. under perioden varit helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom, i vart fall inte utöver de 30 dagar för vilka kammarrätten ansett henne berättigad till halv sjukpenning utöver beviljad halv förtidspension.

Regeringsrätten (2003-10-09, Billum, Hulgaard, Melin, Nord, Stävberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 17 kap. 1 § första stycket AFL gäller följande. Om en ersättning enligt AFL eller en annan författning betalats ut av en allmän försäkringskassa och en annan förmån senare beviljas retroaktivt enligt AFL för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen, skall den retroaktiva ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts för perioden om beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.

Frivillig sjukpenningförsäkring regleras i 21 kap. AFL. Av 21 kap. 1 § framgår bl.a. att sådan försäkring endast kan gälla den som inte annars skulle vara försäkrad för en sjukpenning som uppgår till 60 kr. Ersättning från den frivilliga sjukpenningförsäkringen utges inte för tid efter ingången av den månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspension. Av 21 kap. 2 § framgår att för den frivilliga försäkringen skall den försäkrade erlägga den avgift som fastställs av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av Riksförsäkringsverket. Statsbidrag lämnas med viss del av kostnaderna för försäkringen. Enligt 10 § förordningen (1985:733) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa skall vad som föreskrivs i AFL i tillämpliga delar gälla i fråga om den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Av de angivna författningsbestämmelserna följer att om frivillig sjukpenning har utgått för samma tid som en senare beviljad förtidspension skall den retroaktiva ersättningen minskas. Frågan i målet är vidare med hur stort belopp pensionen skall minskas när, som i L.R:s fall, det endast är halv förtidspension som beviljats retroaktivt.

Något hinder för att vara frivilligt sjukpenningförsäkrad vid sidan av halv förtidspension finns inte. Sjukpenningförsäkringen omfattar i sådant fall den resterande arbetsförmågan, medan försäkringen i fråga om den som inte uppbär pension omfattar hela arbetsförmågan.

L.R. har uppburit hel frivillig sjukpenning under tiden januari 1995 - juli 1996. Den hela sjukpenningen utbetalades på grund av att hon då ansågs helt sakna arbetsförmåga till följd av sjukdom. Hon har senare beviljats halv förtidspension för samma tid. Den halva pensionen motiverades av att hennes arbetsförmåga bedömdes ha varit varaktigt nedsatt med minst hälften. Pensionsbeslutet rubbade därför inte förutsättningarna för den tidigare godtagna heltidssjukskrivningen och innebär inte att besluten att utge hel sjukpenning ändrats. Oavsett vilka diagnoser som legat till grund för sjukskrivning respektive beslutet om halv förtidspension kan i sådant fall inte mer än hälften av den utbetalade sjukpenningen anses svara mot den retroaktivt utbetalade pensionen. Regeringsrätten finner därför, med delvis bifall till överklagandet, att pensionen endast skall minskas med hälften av vad L.R. uppburit i frivillig sjukpenning för samma tid.

Regeringsrättens avgörande. Med ändring av kammarrättens dom förklarar Regeringsrätten att den retroaktivt utbetalade förtidspensionen till L.R. endast skall minskas med hälften av vad som utgått i frivillig sjukpenning för samma tid.

Handlingarna i målet överlämnas till Västra Götalands allmänna försäkringskassa för erforderliga åtgärder.

Föredraget 2003-09-17, föredragande Norberg, målnummer 2140-2000

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2003-10-09
Målnummer
2140-00
Lagrum
17 kap. 1 § första stycket samt 21 kap. 1 § och 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
10 § förordningen (1985:733) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa
Litteratur
Sökord
Allmän försäkring
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation