lagen.nu

RÅ 2001 ref. 70

Vårdbidrag har ansetts kunna avse vård- och tillsynsbehovet i fråga om sådana akuta försämringstillstånd hos barnet som på grund av handikappets natur kunnat förutses vid bidragets beviljande. Tillfällig föräldrapenning har till följd av en regel i 4 kap. 11 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess äldre lydelse (nuvarande 4 kap. 11 b §) inte ansetts kunna utges för att tillgodose samma behov som vårdbidraget.

Socialförsäkringsnämnd 6 inom Östergötlands läns allmänna försäkringskassa beslutade enligt protokoll från sammanträde den 29 juni 1995 att bevilja A.D. en fjärdedels vårdbidrag för dottern P. från september 1994 och tills vidare, med hänsyn till vård- och tillsynsbehovet samt storleken av merkostnaderna.

Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att försäkringskassans beslut skulle upphävas samt anförde bl.a. följande. A.D:s dotter P. är fjorton år och har sjukdomen ideopatisk trombocytopen purpura (blödningsbenägenhet på grund av lågt antal blodplättar). Av försäkringskassans utredning framgår att P:s tillsyns- och vårdbehov med anledning av sjukdomen tillsammans med de uppgivna merkostnaderna inte är av sådan omfattning som förutsätts för att rätt till vårdbidrag skall föreligga. A.D. är därför inte berättigad till vårdbidrag.

I yttrande hemställde A.D. att försäkringskassans beslut skulle fastställas samt anförde bl.a. följande. P. motsvarar, ur ett vårdperspektiv, mer än väl det antal timmar som Riksförsäkringsverket ställt upp som krav. P. är varken vuxen eller mogen för sin ålder, snarare tvärtom. Det är påfrestande att vara ständig jour. Hon har i sin ursprungliga ansökan om vårdbidrag uppskattningsvis beräknat de akuta insatser hon behöver göra och bedömt dessa till en fjärdedels vårdbidrag.

Riksförsäkringsverket vidhöll sitt överklagande.

Länsrätten i Östergötlands län (1996-03-14, ordförande Allgurén) yttrade: Enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) har försäkrad förälder för vård av barn som inte fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn eller vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidrag utgår alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek till belopp motsvarande hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. - Av förarbetena till 9 kap. 4 § AFL (prop.1987/88:46 s. 16 f) framgår bl.a. att rätten till vårdbidrag grundas på en sammanvägning av vård- och tillsynsbehovets omfattning samt merkostnadernas storlek. Ersättningsnivån en fjärdedels vårdbidrag gäller i synnerhet dem som har regelbundna, ofrånkomliga kostnader i kombination med visst merarbete. Till denna kategori hör främst föräldrar till barn med diabetes och barn med betydande allergiska besvär av olika slag. - Av Riksförsäkringsverkets Allmänna råd 1993:2 s. 18 framgår att sådant särskilt vårdbehov som förutsätts för rätt till en fjärdedels vårdbidrag anses föreligga om merarbete i form av direkta vårdinsatser uppgår till omkring tio timmar per vecka. Om merarbete är mindre omfattande men det föreligger ett uttalat tillsynsbehov eller det uppkommer betydande merkostnader kan även i ett sådant fall en fjärdedels vårdbidrag vara motiverat. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. P. bor tillsammans med sin mor och hennes sambo. Modern arbetar 75 procent som receptionist/telefonist på Motala kommun. P. får gå en gång per vecka för att ta prover och modern är med vid dessa besök som tar ca en och en halv timme med restid. Hon får även göra läkarbesök en till två gånger per månad, vilka tar ca en och en halv timme med restid och modern är med även vid dessa besök. Modern har också kontakt med provtagningsenheten ca två timmar per vecka. P. är periodvis trött på grund av tillståndet som är tämligen påfrestande både för henne och familjen. Eftersom P. på grund av sin sjukdom inte kan vara med på alla aktiviteter med kamrater måste modern kompensera henne med andra saker såsom t.ex. extra kläder, biobesök, lite stillsammare utflykter och nöjen, inköp av TV-spel, CD-spelare och skivor samt videoband m.m. Merkostnader för läkarbesök har uppgivits till ett frikort om 1 700 kr samt resor för modern vid provtagningar och läkarbesök om 800 kr. Modern anpassar sin arbetstid efter P:s behov. - Av läkarintyg utfärdat den 14 november 1995 av överläkaren Hannes Odelram, Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen, lasarettet i Motala framgår sammanfattningsvis bl.a. följande. P:s sjukdom medför en hel del merarbete för vårdnadshavaren, dvs. som följeslagare vid läkar- och provtagningsbesök. Hon får akut lämna sin arbetsplats för att ta hand om P. i skolan om blödning uppstått samt att hon nattetid får bevaka blödningar och kontakta sjukvården vid behov. Under den senaste tiden har P. också fått vård på Universitetssjukhuset i Linköping på grund av näsblödning. P. har också den senaste tiden fått intravenös behandling med immunglobuliner. Till detta kommer regelbunden medicinering, ångest och oro som tillståndet skapat och som bevittnats under återbesöken. Detta är en påfrestande situation för en ung människa som kräver en hel del samtal med sjukvårdspersonal men framförallt med föräldrar, vilket medför ett ökat vårdnadsansvar. - Länsrätten gör följande bedömning. - Av utredningen framgår att P:s sjukdom medför såväl merarbete som merkostnader. Merarbetet består bl.a. av att följa med P. till återkommande läkarbesök och provtagningar. Vidare måste modern ofta akut lämna arbetsplatsen för att ta hand om P. som har råkat ut för en blödning. Till detta kommer det psykologiska omhändertagandet och tillsynsbehovet som sjukdomen kräver. Enligt länsrättens mening visar utredningen att A.D:s merarbete uppfyller kraven för beviljat vårdbidrag. Överklagandet bör därför inte bifallas. - Länsrätten avslår överklagandet.

Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom.

A.D. bestred ändring.

Riksförsäkringsverket åberopade de skäl som verket anfört i länsrätten och anförde vidare följande. A.D:s vårdinsats består främst av att följa med dottern till läkarbesök och provtagningar. Hon måste också vara beredd på att akut lämna sin arbetsplats för att ta hand om P. i skolan om blödningar uppstått samt nattetid bevaka blödningar och kontakta sjukvården vid behov. - Den tillfälliga föräldrapenningen är tänkt att täcka förälderns behov av ersättning i akut uppkomna vårdsituationer. Enligt 4 kap. 11 § AFL kan tillfällig föräldrapenning utges även för vård av barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård. Det krävs enligt 4 kap. 13 § AFL läkarintyg för att styrka detta särskilda vård- eller tillsynsbehov. Av förarbetena (prop. 1984/85:78 s. 67 ff.) till denna lagstiftning framgår att de barn, för vilka en utvidgad rätt till föräldrapenning bör gälla, kan indelas i två grupper. Det är dels fråga om barn med tidigare kända långvariga sjukdomar eller handikapp som kontinuerligt eller mera tillfälligt behöver hjälp eller tillsyn i den dagliga tillvaron. För dessa kan det också vara fråga om att de vid tillkommande sjukdomstillstånd behöver ytterligare hjälp. Dels gäller det barn som i vanliga fall klarar sig själva men som när de drabbas av en allvarlig sjukdom eller handikapp oundgängligen behöver föräldrarnas stöd, hjälp och omsorg under en begränsad sjukperiod eller vid läkarbesök. - Det inkomstbortfall som kan komma ifråga på grund av A.D:s behov av att avstå från förvärvsarbete för att vårda dottern bör enligt Riksförsäkringsverkets mening ersättas genom tillfällig föräldrapenning. - De direkta vårdinsatser som beskrivits, dotterns tillsynsbehov samt godtagbara merkostnader är inte av sådan omfattning att A.D. är berättigad till vårdbidrag fr.o.m. september 1994.

A.D. anförde bl.a. följande. Dottern P:s sjukdomstillstånd har inte förbättrats sedan hon blev sjuk för snart fyra år sedan. I stället utreds nu om hon lider av SLE, som i värsta fall kan påverka ett flertal inre organ. Detta har förvärrat hennes psykiska tillstånd. P. har sedan ett år tillbaka genomgått olika behandlingar av vilka den första varit utan verkan och den andra gett ovisst resultat. Behandlingarna har varit mycket påfrestande och har lett till att P. inte kan leva ett liv värdigt en femtonårig flicka. Som mamma känner A.D. att hon mer än någonsin måste finnas till hands för P. dygnet runt. P. har ständigt massor med frågor och är ofta ledsen och nedstämd. Dessutom finns ju all oro för blödningar.

Kammarrätten i Jönköping (1998-06-16, Englund, Lindgren, Gårdmark, referent samt nämndemännen Danielsson och Melkersson) yttrade: Av de av Riksförsäkringsverket åberopade och till vissa delar återgivna lagförarbetena framgår att den tillfälliga föräldrapenningen är avsedd att täcka en förälders behov av ersättning i akut uppkomna vårdsituationer samt att sådan ersättning för barn för vilka vårdbidrag utges endast kan komma ifråga om det särskilda tillsynsbehov som uppkommit inte ligger till grund för vårdbidraget. - I förevarande mål är frågan huruvida det behov av särskild tillsyn eller vård som föreligger beträffande P. på grund av hennes sjukdom har sådan varaktighet och omfattning att förutsättningarna för vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § AFL är för handen. Att vid denna bedömning - såsom Riksförsäkringsverket synes mena - först räkna bort de akuta vårdinsatser som sjukdomstillståndet medför såsom ersättningsbara via tillfällig föräldrapenning och därefter lägga enbart övrigt regelbundet förekommande vård- och tillsynsbehov till grund för avgörandet kan inte komma ifråga. - Kammarrätten delar länsrättens bedömning att förutsättningarna för ett fjärdedels vårdbidrag är uppfyllda. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens och länsrättens domar samt försäkringskassans beslut. Verket anförde till stöd för sin talan bl.a. följande. Vid ansökan om vårdbidrag åberopar ofta en förälder att han tidvis måste vårda barnet i hemmet när barnet är sjukt eller att han i viss omfattning måste besöka läkare med barnet. Målet gäller frågan om ett akut uppkommet tillsyns- och vårdbehov som berättigar till tillfällig föräldrapenning skall beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag. Riksförsäkringsverket har i sina allmänna råd (senast 1998:7) som vägledning för de allmänna försäkringskassorna rekommenderat att ett sådant vård- och tillsynsbehov inte skall beaktas vid bedömningen av rätten till vårdbidrag. Bakgrunden till detta är att vårdbidraget är avsett att kompensera ett mer varaktigt inkomstbortfall medan tillfällig föräldrapenning är tänkt att täcka förälderns behov av ersättning i akut uppkomna vårdsituationer. Därtill kommer att det föreligger svårigheter att rätt uppskatta omfattningen av sådana akut uppkomna behov. Det inkomstbortfall som kan komma ifråga på grund av A.D:s behov av att avstå från förvärvsarbete för att vårda dottern eller följa med henne på läkarbesök och provtagningar bör enligt verkets mening ersättas genom tillfällig föräldrapenning. Verket anser att de direkta vårdinsatser och den tillsyn som dottern är i behov av samt godtagbara merkostnader inte är av sådan omfattning att A.D. är berättigad till vårdbidrag fr.o.m. september 1994.

Prövningstillstånd meddelades.

A.D. bestred ändring av kammarrättens dom.

Regeringsrätten (2001-12-19, Lavin, Nordborg, Ersson, Dexe, Nord) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om sådant tillsyns- och vårdbehov som kan berättiga till tillfällig föräldrapenning skall beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag och om förutsättningarna för rätt till ett fjärdedels vårdbidrag är uppfyllda.

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. A.D:s dotter P., som är född i juni 1981, lider av sjukdomen ideopatisk trombocytopen purpura (blödningsbenägenhet på grund av lågt antal blodplättar). A.D:s merarbete består främst av att följa med dottern till återkommande läkarbesök och provtagningar. Vidare måste A.D. ofta akut lämna arbetsplatsen för att ta hand om P. när hon råkat ut för en blödning. A.D., som arbetar 75 procent av heltid som receptionist/telefonist hos Motala kommun, anpassar sin arbetstid efter P:s behov. Merkostnader för läkarbesök har uppgivits till ett frikort för sjukvård om 1 700 kr samt resekostnader för modern vid provtagningar och läkarbesök om 800 kr.

Enligt 4 kap. 11 § tredje stycket AFL, i dess lydelse före den 1 januari 1996, utges inte tillfällig föräldrapenning för vård- och tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag. I det sistnämnda lagrummet föreskrivs att försäkrad förälder för vård av barn som inte fyllt sexton år har rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn eller vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek såsom hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Av den ovan återgivna lagtexten framgår att om vårdbidrag utgår tillfällig föräldrapenning endast får utges för sådant vård- och tillsynsbehov som inte omfattas av vårdbidraget. Den tillfälliga föräldrapenningen kommer med andra ord att fungera som ett komplement till vårdbidraget (se prop. 1984/85:78 s. 69). Riksförsäkringsverket vill göra gällande att de båda bidragsformerna fullgör olika syften på så sätt att vårdbidraget har till uppgift att utgöra en viss kompensation för ett mera varaktigt inkomstbortfall, medan den tillfälliga föräldrapenningen täcker en förälders behov av ersättning i akut uppkomna vårdsituationer. Detta synsätt saknar stöd i lagens reglering om förhållandet mellan vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning och innebär i själva verket att rätten till tillfällig föräldrapenning skulle begränsa rätten till vårdbidrag i stället för att komplettera den sistnämnda.

Möjligheten att i ett visst fall bevilja tillfällig föräldrapenning är, som i viss mån redan framgått, beroende av den omfattning i vilken vårdbidrag utges. Vårdbidraget skall täcka sådant behov av särskild tillsyn eller vård som finns under minst sex månader. Barnets sjukdom eller annat handikapp kan naturligtvis vara av det slag att behovet kan avse förväntade akuta situationer som en följd av handikappet. Om så skulle vara fallet, kan tillfällig föräldrapenning inte utges för dylika akuta situationer, eftersom dessa redan har medräknats vid vårdbidragets beviljande och tillämpningen av regeln i 4 kap. 11 § tredje stycket AFL (numera 4 kap. 11 b §) förhindrar utgivandet av tillfällig föräldrapenning för samma behov.

Utredningen i målet har inte visat annat än att A.D. på sätt som försäkringskassan beslutat är berättigad till en fjärdedels vårdbidrag. Den omständigheten att vårdbidraget delvis kan anses omfatta beräknade akuta sjukdomsfall hos barnet inskränker inte A.D:s rätt till bidrag. På grund av det anförda skall Riksförsäkringsverkets överklagande avslås.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2001-11-28, föredragande Eva Hedlund, målnummer 5682-1998

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2001-12-19
Målnummer
5682-98
Lagrum
4 kap. 11 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1996
9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
Litteratur
prop. 1984/85:78 s. 68, 69
prop. 1987/88:46 s. 17
prop. 1995/96:69 s. 68, 78
Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1997:10 s. 33 f.
Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1998:7 s. 28
Westerhäll, Ersättning för vård av handikappade barn, 1988, s. 12, 116.
Sökord
Allmän försäkring
Vårdbidrag
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation