lagen.nu

RÅ 2000 ref. 26

Sådana utgifter för ändringsarbeten på byggnader som avses i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL eller 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen är inte direkt avdragsgilla i det fall utgifterna vid den bokföringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna. Förhandsbesked.

I ansökan om förhandsbesked anförde Förvaltnings AB GöteborgsLokaler (bolaget) bl.a. följande: Bolaget äger och förvaltar fastigheter som i huvudsak innehåller butiker och lokaler. Fastigheterna är i huvudsak belägna i Göteborgs yttre stadsdelar och utgör s.k. närtorg. Bolaget förvaltar även lokaler/butiker där fastigheterna ägs av systerbolag. - Bolagets arbete med att hyra ut butiker/lokaler vid bland annat närtorgen innebär ofta att så kallade lokalanpassningar måste ske. Det vidtages då ändringsarbeten på byggnad som skattemässigt delvis är avdragsgilla enligt punkt 3 a anvisningarna till 23 § anv. p. 3 kommunalskattelagen (1928:370), KL. Åtgärderna på byggnad kan dock samtidigt vara en sådan värdehöjande förbättring som civilrättsligt enligt 15 § bokföringslagen (1976:125) är aktiverbar. Bolaget frågar därför om det föreligger hinder att skattemässigt erhålla avdrag för reparations- och underhållskostnader enligt punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL, enär utgifterna civilrättsligt har aktiverats enligt 15 § bokföringslagen.

Skatterättsnämnden (1999-09-14, Ersson, ordförande, Wingren, Brydolf, Johansson, Silfverberg, Svensson, Tollerz) yttrade: - Förhandsbesked - Bolagets utgifter för sådana reparations- och underhållsarbeten som avses i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL är direkt avdragsgilla vid beskattningen oavsett om utgifterna aktiveras i den bokföringsmässiga redovisningen. - Motivering - Bolaget har sådana utgifter för reparations- och underhållsarbeten på byggnad som enligt punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL är direkt avdragsgilla. Bolaget avser att inräkna utgifterna i det bokföringsmässiga anskaffningsvärdet för ifrågavarande byggnader (aktivering) och frågar om detta kan medföra något hinder mot direktavdrag skattemässigt. - Enligt 24 § KL skall inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i denna lag. I punkt 1 av anvisningarna till samma bestämmelse gäller att för skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. - Vad saken gäller är om bolaget är bundet av en aktivering som görs i bokföringen även vid beskattningen. - Enligt ovannämnda huvudregel i 24 § KL med anvisningar skall ett i bokföringen redovisat anskaffningsvärde på en byggnad följas vid beskattningen. Bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL ger emellertid en rätt att erhålla direktavdrag för utgifter som annars skall fogas till anskaffningsvärdet för en byggnad. Regeln medger med andra ord en frikoppling vid beskattningen från det i bokföringen redovisade anskaffningsvärdet. Bolaget har därför rätt till direktavdrag för ifrågavarande utgifter oavsett om bolaget vid redovisningen hänför utgifterna till anskaffningsvärdet för byggnaderna.

Riksskatteverket överklagade och yrkade att den i ansökan ställda frågan skulle besvaras jakande. Till stöd för sin talan anförde Riksskatteverket bl.a. följande. Av förarbetena till bestämmelsen i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL framgick att möjligheten till direktavdrag för detta slag av byggnadsarbeten tillkom för att få en företagsekonomiskt riktig redovisning. Syftet var således inte att skapa en specifik skatteregel utan en anpassning till företagsekonomin. Förarbetena till nya inkomstskattelagen gav inte heller stöd för bolagets tolkning.

Bolaget bestred bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (2000-05-22, Werner, Swartling, Lindstam, Eliason) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet är fråga om avdrag får göras omedelbart för utgifter för sådana ändringsarbeten på byggnader som enligt punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL jämställs med reparation och underhåll, trots att utgifterna vid den bokföringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna.

Enligt 24 § KL beräknas inkomst av näringsverksamhet enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i KL. Som en huvudregel gäller därför att inkomsten beräknas på samma sätt i redovisningen och i beskattningshänseende. I de fall KL innehåller särskilda regler som avviker från vad som gäller vid den bokföringsmässiga redovisningen skall däremot dessa regler tillämpas vid beskattningen.

Bestämmelsen i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL innebär att de skattskyldiga kan välja om de vill göra avdrag omedelbart för de utgifter som avses i bestämmelsen. Den är alltså inte tvingande. Bestämmelsens syfte är enligt förarbetena att möjliggöra att den skattemässiga redovisningen kan anpassas till den bokföringsmässiga redovisningen oavsett om denna innebär att utgifterna kostnadsförs löpande eller läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna (SOU 1968:26 s. 65, prop. 1969:100 s. 132 jämförd med s. 53). Det finns därför inte stöd för att anse att bokföringsmässiga grunder strider mot bestämmelsen. Följden härav är att den skattemässiga redovisningen skall följa den bokföringsmässiga. Den i ansökan om förhandsbesked ställda frågan skall därför besvaras jakande.

Av vad nu sagts följer att Riksskatteverkets yrkande skall bifallas.

Från och med 2002 års taxering skall inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas i stället för KL. Denna författningsändring påverkar dock inte svaret på den fråga förhandsbeskedet avser. Det saknas därför anledning att begränsa giltighetstiden för förhandsbeskedet i anledning av författningsändringen.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet och förklarar att sådana utgifter för ändringsarbeten på byggnader som avses i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL eller 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen inte är direkt avdragsgilla i det fall utgifterna vid den bokföringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna.

Regeringsrådet Schäder var av skiljaktig mening och anförde: Jag gör samma bedömning som Skatterättsnämnden och anser därför att Skatterättsnämndens förhandsbesked skall fastställas.

Föredraget 2000-04-05, föredragande Dahlin, målnummer 6471-1999

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2000-05-22
Målnummer
6471-99
Lagrum
23 § anvisningarna punkt 3 kommunalskattelagen (1928:370)
24 § kommunalskattelagen (1928:370)
19 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Rättsfall
RÅ 1998 ref. 6
RÅ 1999 ref. 3
Litteratur
SOU 1968:26, s. 64-65
prop. 1969:100, s. 53-54, 132
SOU 1995:43, s. 70-73, 96, 143-147.
Sökord
Förhandsbesked
Inkomst av näringsverksamhet
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation