lagen.nu

RÅ 1998 ref. 50

Ett investmentbolag har beslutat utdelning av aktier vilkas marknadsvärde angavs överstiga det bokförda värdet. Bolaget har ansetts ha rätt till avdrag med ett belopp motsvarande marknadsvärdet vid tidpunkten för bolagsstämmans beslut om utdelningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde AB Custos följande. AB Custos (Custos) var ett investmentföretag som var noterat på Stockholms Fondbörs A-lista. Custos tillgångar bestod huvudsakligen av börsnoterade värdepapper och till en mindre del av onoterade dotterbolag. Bolagets syfte var att skapa mervärde till aktieägarna. Syftet uppnåddes bl.a. genom utdelning till aktieägarna. - Custos ägde en större post aktier i ett börsnoterat bolag (X. AB). Custos avsåg nu att till aktieägarna i Custos dela ut aktierna i X. AB. Därvid skulle tekniken med s.k. aktieandelar komma att användas. - Tekniken innebar i korthet följande. - För varje aktie i Custos skulle erhållas en aktieandel i X. AB. Exempelvis kunde tio sådana aktieandelar i sin tur berättiga innehavaren till en aktie i X. AB. Bevis om aktieandelarna utfärdades via VPC. Aktieandelarna skulle komma att börsnoteras och således bli möjliga att köpa och sälja på börsen under viss tid. En viss avstämningsdag skulle bestämmas för erhållande av aktieandelar. - Den utdelning som var planerad omfattades inte av reglerna i 3 § 7 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL (den s.k. Lex Asea). - Aktierna i X. AB hade ett marknadsvärde som översteg det bokförda värde aktierna hade i Custos räkenskaper. Det bokförda värdet översteg i sin tur anskaffningsvärdet på aktierna. - Beslutet om utdelning avsågs att fattas på bolagsstämma i Custos under våren 1998. - Civilrättsligt var det tillåtet för svenskt aktiebolag att utdela annat än kontanter om bolaget i övrigt följde de regler i aktiebolagslagen som gällde för utdelning. - Mot bakgrund av att den planerade utdelningen avsåg annat än kontanter uppkom vissa frågor som Custos önskade få besvarade genom förhandsbesked. Frågorna avsåg endast skattekonsekvenserna för utdelande bolag, inte aktieägarna. - Inledningsvis uppkom fråga om den aktuella utdelningen medförde avdragsrätt för Custos vid inkomsttaxeringen. Frågan ställdes mot bakgrund av att utdelningen skulle ske i annan form än i kontanter. Påverkade detta förhållande avdragsrätten? - Den andra frågan som uppkom var vilket värde de utdelade aktierna i X. AB skulle anses ha. Svaret hade betydelse för bestämmandet av det belopp som var avdragsgillt för Custos. - Tillgång som utdelades kunde ha ett visst anskaffningsvärde, vara bokförd till ett annat värde samt därutöver ha ett annat marknadsvärde. - Enligt Custos uppfattning borde värdet av utdelade aktier anses uppgå till marknadsvärdet. Skälet härtill var att Custos lika gärna skulle kunna sälja aktierna i X. AB utan realisationsvinstbeskattning och därefter utdela vederlaget i form av kontanter till aktieägarna. Ett ytterligare skäl var att aktieägaren skulle komma att beskattas för marknadsvärdet av det som utdelades. Om marknadsvärdet jämväl var relevant värde för det utdelande bolaget skulle bolag och aktieägare komma att behandlas på likformigt sätt. - En följdfråga var vid vilken tidpunkt värdet av aktierna i X. AB skulle bestämmas. Frågan var med andra ord när utdelning skulle anses ha skett. - Här var olika alternativ tänkbara, t.ex. dagen för bolagsstämmans beslut om utdelning, avstämningsdagen eller den dag då utdelningen verkställdes genom registrering av aktierna på utdelningsmottagarnas VP- konton. - Såvitt Custos kunde bedöma påverkade inte tekniken med aktieandelar behandlingen av utdelande bolag i detta avseende. - Beslutet om utdelning var en ensidig åtgärd från bolaget. Beslutet var ett definitivt åtagande vilket medförde att en skuld uppkom. Vid vanlig kontantutdelning skuldfördes utdelat belopp i samband med bolagsstämmans beslut. Motsvarande torde ske vid utdelning i natura, dvs. ett belopp skulle skuldföras i räkenskaperna i samband med bolagstämmans beslut. Nämnda förhållande kunde tala för att bolagsstämmans beslut skulle vara den dag då utdelning skulle anses ha skett. - Frågor - 1. Medförde utdelning av aktier i X. AB avdragsrätt för Custos vid inkomsttaxeringen? - 2. Till vilket värde skulle utdelning anses ha skett? - 3. Vid vilken tidpunkt skulle utdelning anses ha skett, dvs. vid vilken tidpunkt skulle värderingen enligt fråga 2 ske?

Skatterättsnämnden (1998-01-28, Ersson, ordförande, Nordling, Wingren, Johansson, Nord, Silfverberg, Tollerz, Virin) yttrade: Förhandsbesked. - AB Custos har rätt till avdrag - enligt bestämmelsen i 2 § 10 mom. första stycket 3 SIL - för ifrågavarande utdelning av aktier med belopp motsvarande aktiernas marknadsvärde vid bolagsstämmans beslut om utdelning. - Motivering. Bestämmelsen i 2 § 10 mom. första stycket 3 SIL begränsar investmentföretags rätt till avdrag för utdelning endast på så sätt att avdraget ej får göras för sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL eller föranleda underskott. För annan utdelning medges således avdrag. Även om utdelning för en utgivare ej jämställs med avyttring anses den ske till marknadsvärdet av utdelad egendom, jfr bestämmelsen i 2 § 4 mom. tolfte stycket SIL. För marknadsvärdet talar i förevarande fall även den omständigheten att AB Custos i princip skulle kunna avyttra aktierna externt utan realisationsvinstbeskattning och dela ut köpeskillingen kontant till aktieägarna, varvid avdrag givetvis skulle medges med det utdelade beloppet. Avdraget förutsätter också, eftersom det ej får föranleda underskott, att AB Custos har skattepliktiga intäkter med motsvarande belopp. Investmentföretagens beskattning är ju också i princip utformad så att, bortsett från den s.k. sparbösseeffekten, endast aktieägarna skall beskattas, antingen för utdelning eller för realisationsvinst på aktierna i investmentföretaget. I och med bolagsstämmans beslut om utdelning har AB Custos en skuld till aktieägarna avseende den egendom som skall delas ut. Det är därför lämpligt att det belopp med vilket avdrag skall få ske bestäms av värdet vid tidpunkten för beslutet.

Riksskatteverket (RSV) överklagade förhandsbeskedet såvitt avsåg svaren på frågorna 2 och 3 och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att bolaget hade rätt till avdrag för ifrågavarande utdelning av aktier endast med belopp motsvarande aktiernas bokförda värde. För det fall Regeringsrätten skulle anse bolaget berättigat till avdrag för marknadsvärdet av utdelade aktier yrkade verket att värderingen av aktierna skulle hänföras till den tidpunkt aktierna blev tillgängliga för lyftning hos de utdelningsberättigade. RSV anförde såvitt avsåg fråga 2 bl.a. följande. Vinstutdelningens storlek begränsades enligt 12 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385), ABL, till vad som enligt fastställd balansräkning var fritt eget kapital i bolaget efter avdrag för det belopp som bolaget var skyldigt att avsätta till bundet eget kapital. Enligt RSV:s uppfattning förelåg normalt identitet mellan skatterättens utdelningsbegrepp och motsvarande civilrättsliga begrepp. Med hänsyn härtill ansåg verket att beslutad utdelning enligt 2 § 10 mom. första stycket 3 SIL avsåg sådan utdelning som avsågs i ABL och som rymdes inom ABL:s bestämmelser. Det var också denna utdelning som redovisades i bolagets räkenskaper. Den omständigheten att utdelningen sedermera hos aktieägarna värderades till marknadsvärde berodde på särskild lagstiftning och borde inte påverka avdragsrätten hos bolaget. Skulle avdragsrätt föreligga för utdelning värderad till marknadsvärdet, vilket i detta fall var ett högre belopp, skulle detta innebära att identiteten i utdelningsbegreppet mellan skatterätten och civilrätten för bolagets del bröts. Det skulle även innebära att bolaget skulle kunna medges avdrag för beslutad utdelning som i princip översteg den utdelning som var tillåten enligt ABL:s bestämmelser och som översteg vad som redovisades i bolagets räkenskaper. - Såvitt avsåg fråga 3 anförde RSV bl.a. Om bolaget skulle vara berättigat till avdrag för lämnad utdelning med aktiernas marknadsvärde ansåg RSV att detta marknadsvärde skulle motsvara det värde som aktieägarna skulle uppta till beskattning. Härigenom skulle bolag och aktieägare komma att behandlas på ett likformigt sätt. Detta kunde också sägas ligga mer i linje med den princip som gällde för investmentföretagens beskattning, nämligen att endast aktieägarna skulle beskattas. Värderingstidpunkten för aktieägarna torde utgöras av den tidpunkt då aktierna blev tillgängliga för lyftning.

Bolaget hemställde att Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Regeringsrätten (1998-12-18, Holstad, Lindstam, Rundqvist, Billum Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Föredraget 1998-11-24, föredragande Lundgren, målnummer 1336-1998

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
1998-12-18
Målnummer
1336-98
Lagrum
2 § 10 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Rättsfall
NJA 1995 s. 742
Litteratur
prop. 1989/90:110 Del 1, s. 562-566, 696
Grosskopf, Skattenytt 1993, s. 109-110, 113-114.
Sökord
Förhandsbesked
Inkomst av näringsverksamhet
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation