lagen.nu

RÅ 1998 ref. 3

Fråga i mål angående förtidspension/sjukbidrag om kammarrätten bort meddela prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Enligt 7 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, har försäkrad rätt till folkpension i form av förtidspension om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension i form av sjukbidrag.

I.S. ansökte om förtidspension/sjukbidrag.

Enligt beslutsmeddelande den 9 februari 1995 avslog Västmanlands läns allmänna försäkringskassa ansökan med motiveringen att I.S:s arbetsförmåga inte var nedsatt med minst en fjärdedel.

I.S. överklagade försäkringskassans beslut och upplyste bl.a. om att hon inväntade resultatet från undersökningar som gjorts vid smärtkliniken vid Västerås centrallasarett.

Länsrätten i Västmanlands län (1996-02-15, ordförande Elmin) yttrade, efter att inledningsvis ha återgivit innehållet i 7 kap. 1 § AFL: Förtroendeläkaren G.B. anförde bl.a. följande i yttrande den 19 juli 1994. Rehabiliteringsutredningen utvisar att I.S. fastnat i ett kroniskt smärttillstånd men att hon har arbetsförmågan kvar. I.S. är späd till växten. Hon har en minimal skolios. Ryggsmärtorna debuterade år 1974. Hennes smärttillstånd har förvärrats av domningar i fingrar, svullnadskänsla i händer, huvudvärk och tryck bakom ögonen. Hennes symtom tyder på tensionssyndrom. Sjukskrivningen har medfört att hon under lång tid inaktiverats. Yrkesinriktade, snabba, rehabiliteringsåtgärder bör vidtagas. I.S. bör absolut inte beviljas förtidspension/sjukbidrag. - I utlåtande den 12 december 1994 från distriktsläkaren K.B-L. föreslogs beviljande av tidsbegränsat sjukbidrag (ett till två år) under bedömningen att detta skulle vara positivt för I.S. och kunna medföra förbättringar så att hennes isolering kan brytas. K.B-L. ansåg att först härefter eventuella yrkesinriktade åtgärder skulle kunna vidtagas. - Underläkaren C.L. anförde i utlåtande den 16 december 1994 bl.a. följande. I.S. lider av kroniskt smärttillstånd med symtom i alla fyra kroppskvadranter. Hon har sömnsvårigheter. Nedsättningen av hennes arbetsförmåga bedöms föreligga under minst ett år framåt. Det är angeläget att hon i nuläget får ägna sig åt den psykiska rehabiliteringen. - Länsrätten gör följande bedömning. - Av allmänna råd 1993:5 från Riksförsäkringsverket framgår bl.a. följande. Vid bedömningen av en försäkrads arbetsförmåga tillämpas ett invaliditetsbegrepp som kan beskrivas som arbetsinvaliditet grundad på medicinska faktorer. För rätt till förtidspension/sjukbidrag måste det finnas en medicinsk orsak som påverkar förmågan att utföra arbete. För nivån en fjärdedels förtidspension/sjukbidrag markeras i prop. 1992/93:31 kravet på att det finns ett klart samband mellan de medicinska faktorerna och nedsättningen av den försäkrades arbetsförmåga samt att tyngdpunkten vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning skall läggas på medicinska faktorer. - Länsrätten finner vid en samlad bedömning, särskilt med hänsyn till vad förtroendeläkaren G.B. anfört, att det inte kan anses klarlagt att I.S:s arbetsförmåga är nedsatt i sådan omfattning att rätt till förtidspension/sjukbidrag föreligger. Överklagandet kan därmed inte vinna bifall. - Länsrätten avslår överklagandet.

I.S. överklagade och anförde bl.a. att länsrättens dom enbart byggde på gamla utlåtanden eftersom domstolen inte inväntade resultatet av utredningen från smärtkliniken innan dom avkunnades. I kammarrätten ingav och åberopade hon ytterligare ett utlåtande av distriktsläkaren K.B-L., ett intyg av överläkaren i psykiatri L.S. och ett brev av överläkaren A.R..

Kammarrätten i Stockholm (1997-03-03, Konradsson, Jonson) meddelade inte prövningstillstånd.

I.S. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Ett fel hade begåtts vid handläggningen av hennes ärende. Hon framförde i länsrätten att hon skulle inkomma med två ytterligare läkarintyg men dom beslöts utan att domstolen hade tillgång till dessa. Hon överklagade då länsrättens dom till kammarrätten och åberopade bl.a. två nya utlåtanden men kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd.

Prövningstillstånd meddelades.

Riksförsäkringsverket anförde att Regeringsrätten borde upphäva det överklagade beslutet och meddela I.S. prövningstillstånd för prövning i kammarrätten.

Regeringsrätten (1998-01-09, Björne, Tottie, Holstad, Rundqvist, Eliason) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Handlingarna i fråga om I.S:s rätt till förtidspension utvisar följande.

Försäkringskassan hade vid sin prövning tillgång till läkarutlåtanden från distriktsläkaren K.B-L., distriktsläkaren T.W. och underläkaren C.L., vilka alla ansåg att I.S:s arbetsförmåga till följd av sjukdom var helt nedsatt och bedömde att nedsättningen skulle föreligga minst ett år framåt. Vidare fanns ett utlåtande från förtroendeläkaren G.B. som ansåg att I.S. inte var berättigad till något sjukbidrag. Länsrätten hade vid sin bedömning samma underlag.

I överklagandet hos kammarrätten uppgav I.S. att vissa missförstånd hade skett vid överklagande till länsrätten och att länsrättens dom därför byggde enbart på gamla utlåtanden. Hon ingav och åberopade ytterligare ett utlåtande av distriktsläkaren K.B-L., ett intyg av överläkaren i psykiatri L.S. och ett brev av överläkaren vid smärtmottagningen vid Västerås centrallasarett A.R.. A.R. anför bl.a. att I.S. genomgått en smärtutredning som visar en klart signifikant smärttröskel över triggerpunkter i både övre och nedre kroppshalva. Detta tillsammans med symtomen och den autonoma inbalansen talar enligt henne för en generell fibromyalgi. I.S. uppges också vara extremt medicinkänslig. L.S. bedömer att I.S. lider av fibromyalgi och en sekundär depressiv symtomatologi av terapiresistent karaktär som sammantaget medför att hennes arbetsförmåga är nedsatt med 100 procent under minst ett års tid.

Mot bakgrund av den utredning som förebringades inför kammarrättens ställningstagande till frågan om prövningstillstånd finner Regeringsrätten att det bör ha framstått som osäkert om länsrätten i sin dom kommit till ett riktigt slut.

Anledning till ändring av länsrättens domslut får således anses ha förekommit. Prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall därför meddelas I.S.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar I.S. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Stockholm av hennes överklagande av Länsrättens i Västmanlands län dom den 15 februari 1996 i mål nr 1010-95.

Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning.

Föredraget 1997-12-09, föredragande Johansson, målnummer 2546-1997

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
1998-01-09
Målnummer
2546-97
Lagrum
7 kap. 1-3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring
34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Litteratur
Sökord
Prövningstillstånd
Allmän försäkring
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation