lagen.nu

RÅ 1994 ref. 11

Bestämmande av skatteplikt och skatteunderlag i fråga om fastighetskatt då brutet räkenskapsår tillämpats beträffande fastigheten och denna under året varit föremål för fastighetstaxering, som även innefattat ändring beträffande skattepliktsförhållandena. Taxering till statlig fastighetsskatt år 1989.

Möbelhuset i Mora AB, som hade räkenskapsår den 1 september - den 30 augusti, ägde fastigheten Noret 1:79 i Mora kommun. Fastigheten var under år 1987 indelad som

industrienhet och hade ett taxeringsvärde av 3 000 000 kr. Vid 1988 års allmänna fastighetstaxering indelades

fastigheten med giltighet fr.o.m. den 1 januari 1988 som hyreshusenhet och åsattes ett taxeringsvärde av

4 115 000 kr.

Vid 1989 års taxering påförde taxeringsnämnden bolaget ett underlag för fastighetsskatt med 3 000 000 kr avseende hela taxeringsvärdet år 1987. Skattesatsen utgjorde härvid 2,5 procent (hyreshusenhet med s.k. konventionell

inkomstbeskattning).

I besvär yrkade bolaget att underlaget skulle bestämmas till 55 procent av 4 115 000 kr eller 2 263 250 kr och skattesatsen till 2,5 procent.

Skattemyndigheten avgav yttrande och anförde:

"Övergångsbestämmelserna 2. till lagen om statlig fastighetsskatt stadgar följande: I fråga om

fastighetskatt för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för hyreshusenheter utgöra hela det taxeringsvärde som åsatts för 1987. Om

taxeringsvärdet sänkts vid 1988 års taxering skall för nämnda beskattningsår underlaget för beräkningen av fastighetskatten för hyreshusenheter utgöra hela det nya taxeringsvärdet. Taxeringsnämndens beräkning av underlaget för fastighetsskatten är i enlighet med ovan citerade övergångsbestämmelser."

Länsrätten i Kopparbergs län (1991-04-17, ordförande

Krantz) avslog besvären och yttrade:

Övergångsbestämmelserna ger inte stöd för annan bedömning än den skattemyndigheten redovisat.

I besvär hos kammarrätten yrkade bolaget omprövning av länsrättens dom.

Kammarrätten i Sundsvall (1991-08-30, Zackari, referent, Sjödin, Larsson) gjorde samma bedömning som länsrätten och ändrade därför inte överklagade domen.

Hos Regeringsrätten fullföljde bolaget sin talan.

Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten (1994-01-17, Björne, Brink, Wadell, Werner, Ragnemalm) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet uppkommer fråga om skatteplikten till

fastighetsskatt för fastigheten Noret 1:79 samt om

beräkningen av skatteunderlaget såvitt avser

beskattningsperiodens längd, vilket taxeringsvärde som skall användas och huruvida hela taxeringsvärdet eller en procentuell andel därav skall beaktas. I dessa hänseenden är följande bestämmelser av intresse.

Enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (FSL) är fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som hyreshusenheter skattepliktiga till fastighetsskatt. Från skatteplikt undantas dock fastighet som året före

taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt

fastighetstaxeringslagen (1 § FSL, SFS 1984:1078). Av 1 § FSL framgår vidare att fastigheter som vid

fastighetstaxeringen indelas som industrienheter inte är skattepliktiga till fastighetsskatt enligt FSL.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill (2 § tredje stycket, SFS

1986:493).

Fastighetsskatten utgör fr.o.m. 1989 års taxering för varje beskattningsår 2,5 procent av 55 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom.

kommunalskattelagen (den konventionella metoden) och fastigheten utgör hyreshusenhet (3 § första stycket a, SFS 1987:565). Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till nyssnämnda lagrum, som sålunda avser fastighetsskatten för hyreshusenheter, gäller dock följande. I fråga om

fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet skall underlaget för beräkningen av

fastighetsskatten för hyreshusenheter utgöra hela det taxeringsvärde som åsatts för år 1987. Om taxeringsvärdet sänkts vid 1988 års allmänna fastighetstaxering skall för nämnda beskattningsår underlaget för beräkningen av

fastighetsskatten för hyreshusenheter utgöra hela det nya taxeringsvärdet (SFS 1987:1157).

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Vad först gäller skatteplikten för Noret 1:79 framgår av handlingarna att fastigheten med verkan från och med den 1 januari 1988 rätteligen var taxerad såsom hyreshusenhet med ett taxeringsvärde av 4 115 000 kr. Eftersom

fastigheten sålunda vid ingången av året före taxeringsåret skall betecknas som hyreshusenhet har den varit

skattepliktig vid 1989 års taxering.

Beträffande beskattningsperioden gäller att bolagets beskattningsår vid 1989 års taxering visserligen omfattade tolv månader. Den tid under vilken fastigheten varit skattepliktig utgjorde dock endast åtta månader (den 1 januari - den 31 augusti 1988). Vid sådant förhållande bör mot bakgrund av 2 § tredje stycket FSL skatteunderlaget jämkas till 8/12 av eljest gällande värde.

I fråga om det taxeringsvärde som skall läggas till grund för beräkningen av fastighetsskatten vid 1989 års taxering framgår av punkt 2 övergångsbestämmelserna till 3 § FSL i deras lydelse enligt SFS 1987:1157 att det för en

hyreshusenhet vars beskattningsperiod påbörjats under 1987 finns två alternativ. I första hand skall hela 1987 års taxeringsvärde användas. Men om 1988 års taxeringsvärde är lägre skall hela detta värde användas. Beträffande Noret 1:79 var 1987 års taxeringsvärde det lägsta. Fastigheten var emellertid vid denna taxering inte indelad som hyreshusenhet. I stället avsåg 1987 års taxeringsvärde för Noret 1:79 fastighetens värde såsom till fastighetsskatt icke skattepliktig industrienhet.

Med övergångsbestämmelserna i fråga avsågs att åstadkomma en anpassning av fastighetsskatten för vissa skattepliktiga hyreshusenheter, vilkas taxeringsvärden höjts vid 1988 års allmänna fastighetstaxering. Mot bakgrund härav finner Regeringsrätten att dessa övergångsbestämmelser bör

tilläggas betydelse endast beträffande fastigheter som taxerats som hyreshusenheter vid både 1987 och 1988 års taxeringar. För Noret 1:79 får därför i detta hänseende anses gälla enbart föreskriften att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

Av det anförda framgår att underlaget för fastighetsskatten för Noret 1:79 vid 1989 års taxering skall beräknas med tillämpning av huvudregeln dvs. till 55 procent av 1988 års taxeringsvärde sedan detta jämkats till 8/12.

På grund av vad sålunda upptagits och med tillämpning av 29 § förvaltningsprocesslagen bör skatteunderlaget för Noret 1:79 vid 1989 års taxering till statlig

fastighetsskatt bestämmas till 55 procent av 8/12 av 4 115 000 kr eller till 1 508 600 kr.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten nedsätter det bolaget påförda underlaget för statlig fastighetsskatt vid 1989 års taxering avseende Noret 1:79 till 1 508 600 kr.

Föredraget 1993-11-02, föredragande Hoffstedt, målnummer 4707-1991

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
1994-01-17
Målnummer
4707-91
Lagrum
1 § och 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetskatt
29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Litteratur
prop. 1987/88:34, s. 9
RSV:s handledning för taxering, 1989, s. 461 ff.
Björne-Hall-Wadell, Fastighetstaxering, del 5, s. FSL 22.
Sökord
Fastighetsskatt
Fastighetsskatt
Förvaltningsprocess
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation