lagen.nu

NJA 2018 s. 341

Utgångspunkten för talefristen i 7 kap. 4 §ärvdabalken.

Blekinge tingsrätt

H.K. och B.K.W. är barn till S.H. Sedan S.H. avlidit väckte B.K.W. talan mot H.K. vid Blekinge tingsrätt. Hon yrkade att H.K. skulle förpliktas att utge 1 271 959 kr till henne, motsvarande hennes laglott. Som grund för talan anförde hon att S.H. hade gett fastig-heterna Karlskrona Abrahamsäng 3:7, Abrahamsäng 3:10 och Olsäng 9:15 till H.K. på sådana villkor att gåvan till syftet var att jäm-ställa med arv.

H.K. yrkade att tingsrätten skulle avvisa käromålet.

B.K.W. motsatte sig att käromålet avvisades.

Till stöd för sin begäran att tingsrätten skulle avvisa käromålet anförde H.K. i huvudsak följande. Bouppteckningen efter S.H. avslutades den 22 juli 2014. Eftersom talan väcktes mer än ett år därefter ska den avvisas. Enligt praxis ska ettårsfristen räknas från dagen för bouppteckningsförrättningen, dvs. den dag delägarna ska kunna bilda sig en uppfattning om huruvida gåvor förekommit. Dessa frågor behandlades under bouppteckningsförrättningen och antecknades också i bouppteckningen. I förevarande fall har ingenting i bouppteckningen blivit ändrat från vad som anfördes under bouppteckningsförrättningen och bouppteckningen inregistrerades därefter på sedvanligt sätt.

Till stöd för sin inställning anförde B.K.W. i huvudsak följande. Bouppteckningsförrättningen ägde rum den 22 juli 2014 men bouppteckningen kan inte anses avslutad då eftersom bouppteckningen det datumet varken var upprättad eller undertecknad av vare sig bouppgivaren eller förrättningsmännen. Vid ett telefonsamtal mellan B.K.W:s ombud och förrättningsmannen P.A. den 19 november 2015 uppgav denne att han mottog den av bouppgivaren undertecknade bouppteckningen den 25 september 2014. Samma dag postades bouppteckningen till Skatteverket för registrering. Innan dess var inte formkraven i 20 kap. ÄB uppfyllda och H.K. hade i egenskap av bouppgivare möjlighet att ändra eller återkalla bouppteckningen, vilket också B.K.W. hoppades att han skulle göra. En bouppteckning kan inte anses avslutad om den inte svarar mot kraven i 20 kap. ÄB. I samband med bouppteck-ningen påtalade B.K.W. att gåvorna utgjorde förskott på arv, vilket även antecknades i bouppteckningen. Det är först genom sitt undertecknande av bouppteckningen som H.K. tog ställning till hur han valde att se på de gåvor han tidigare mottagit från S.H. Därmed kan bouppteckningen anses avslutad enligt 7 kap. 4 § ÄB tidigast den 25 september 2014.

Tingsrätten (rådmannen Per-Anders Toresten) anförde i beslut den 24 februari 2016 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

7 kap. 4 § ÄB reglerar bröstarvingars möjlighet att begära återbäring av eller ersättning för gåva från en arvlåtare som till syftet varit att likställa med testamente. Av andra stycket samma paragraf framgår att bröstarvinge som mot gåvotagaren vill göra gällande sådan rätt måste väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Om tidsfristen försitts är rätten till talan förlorad.

Tidsfristen räknas normalt från dagen för bouppteckningsförrättningen (se HD:s avgöranden NJA 1980 s. 305 och NJA 1993 s. 594). I undantagsfall ska dock bouppteckningen inte anses avslutad på dagen för förrättningen.

I rättsfallet NJA 1980 s. 305 framhöll HD att lagstiftningen förutsätter att bröstarvingar bereds möjlighet att senast i samband med bouppteckningen bilda sig en uppfattning om sådana gåvor förekommit vilka till syftet skulle kunna likställas med testamente. Talefristen ansågs inte ha börjat löpa vid datumet för bouppteckningen för en bröstarvinge som inte hade kallats till förrättningen. Först sedan bristen hade rättats till genom en tilläggsbouppteckning började ettårsfristen löpa. I rättsfallet framhölls dock att för de bröstarvingar som faktiskt hade kallats till bouppteckningen löpte ettårsfristen ifrån det datumet, trots att en tilläggsboupp-teckning därefter hade upprättats.

I rättsfallet NJA 2009 s. 717 fastslog HD att en bouppteckning som inte förrättats i laga ordning på grund av att de gode männen inte varit närvarande vid bouppteckningsförrättningen inte kunde anses avslutad enligt 7 kap. 4 § ÄB. Detta trots att det i det fallet rörde sig om en omständighet som inte inverkade på bröstarvingens möjlighet att senast i samband med bouppteckningen bilda sig en uppfattning om huruvida gåvor från den döde förekommit.

Sammanfattningsvis följer av rättspraxis att en bouppteckning i princip ska anses avslutad datumet för bouppteckningsförrättningen. En bouppteckning som inte har upprättats i laga ordning anses dock inte vara avslutad. Vidare krävs att bröstarvingarna senast i samband med bouppteckningen kunnat bilda sig en uppfattning om eventuella gåvor som är att likställa med förskott på arv eller testamente för att tidsfristen ska börja löpa från datumet för förrättningen. I annat fall löper talefristen från och med det datum då bristen ifråga har rättats till.

Utredningen i detta mål visar inledningsvis följande. H.K. har fått fastigheterna Abrahamsäng 3:7, Abrahamsäng 3:10 och Olsäng 9:15 i gåva av S.H. och K.H. den 31 december 1969. Dödsbodelägare var H.K., E.L. och B.K.W. Bouppteckningen efter S.H., som förrättades den 22 juli 2014, inkom till Skatteverket den 26 september 2014 och registrerades den 2 oktober 2014. Av boupp-teckningen framgår att samtliga dödsbodelägare närvarade vid förrättningen. Vidare framgår att B.K.W. vid bouppteckningen påtalat att de gåvor H.K. erhållit genom arvsavsägelse och gåvobrev avseende fastigheterna utgjort förskott på arv. B.K.W:s ansökan om stämning inkom till tingsrätten den 9 september 2015. Av e-postmeddelande från P.A. den 12 september 2014 framgår att H.K. i vart fall fram till det datumet inte hade återsänt av honom undertecknad bouppteckning till förrättningsmannen.

Bland de formella krav på en bouppteckning som uppställs i ärvdabalken framgår av 20 kap. 6 § andra stycket samma balk att bouppgivaren på handlingen ska teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. En bouppteckning som saknar sådan försäkran får inte registreras. Det formella kravet kan även läsas i ljuset av 20 kap. 8 § ÄB, enligt vilken bouppteckningen senast inom en månad efter det att den upprättats ska ges in för registrering till Skatteverket.

I rättsfallet NJA 2009 s. 717 klargjordes också att det inte är registreringen som sådan som avgör när tidsfristen börjar löpa, utan i stället tidpunkten då den godtagbara bouppteckningen avslutades. Om Skatteverket vägrar registrera en bouppteckning till följd av en formell brist bör detta enligt HD tillmätas stor betydelse vid bedömningen av om bouppteckningen är avslutad enligt 7 kap. 4 § ÄB. Bouppteckning anses då inte avslutad förrän den formella bristen har läkts.

Eftersom H.K:s skriftliga försäkran av bouppteckningen utgjorde en nödvändig förutsättning för att Skatteverket skulle regi-strera bouppteckningen kan den enligt tingsrättens mening inte anses avslutad innan den bevisligen har försetts med sådan skrift-lig försäkran. Bouppteckningen efter S.H. kan därmed tidigast anses avslutad den 12 september 2014. B.K.W:s ansökan om stämning kom in till tingsrätten den 9 september 2015, dvs. inom ett år från det att bouppteckningen tidigast kan anses avslutad. H.K:s yrkande om avvisning av käromålet på grund av försutten talefrist ska därför avslås.

BESLUT

H.K:s yrkande om att käromålet ska avvisas avslås.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

H.K. överklagade i Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Hovrätten (hovrättslagmannen Johan Sjöö, lagmannen Hanserik Romeling, referent, och hovrättsrådet Lars Lindblad) anförde i dom den 8 augusti 2017 följande.

HANDLÄGGNINGEN I HOVRÄTTEN

Sedan H.K. överklagat tingsrättens beslut har målet i hovrätten handlagts enligt 52 kap. RB, och hovrätten meddelat prövningstillstånd. I beslut den 30 maj 2017 konstaterade hovrätten att frågan om talan väckts inom rätt tid är en fråga om saken och ska således avgöras genom dom. Hovrätten beslutade därför att överklagandet i fortsättningen skulle handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen.

Tingsrätten hade kunnat pröva frågan om talan väckts i tid genom s.k. mellandom. Hovrätten har med den utgångspunkten formulerat mellan-domstemat som Har eller har inte B.K.W. försuttit den i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB föreskrivna tiden att väcka talan?

Parterna har inte haft någon invändning mot temat eller att hovrätten avgör målet utan huvudförhandling.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

H.K. har, som hans yrkande får uppfattas, yrkat att hovrätten ska förklara att B.K.W. försuttit den föreskrivna tiden att väcka talan.

B.K.W. har vidhållit att talan väckts inom tiden.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Som tingsrätten redovisat ska talan enligt 7 kap. 4 § ÄB väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Om så inte sker är rätten till talan förlorad.

Bouppteckningen efter S.H. är daterad den 22 juli 2014 då bouppteckningsförrättningen ägde rum. H.K. har grundat sitt påstå-ende om att talan väckts för sent på att bouppteckningen också avslutades den dagen.

I praxis har, som tingsrätten konstaterat, slagits fast att tidsfristen normalt ska räknas från dagen för bouppteckningsförrättningen men att i undantagsfall bouppteckningen inte kan anses avslutad på dagen för förrättningen. Avgörande för när undantag har ansetts föreligga har varit att samtliga delägare inte varit kallade (NJA 1980 s. 305) och att formella fel begåtts vid förrättningen (NJA 1993 s. 594). Några sådana brister föreligger inte i den aktuella förrättningen. I praxis har vidare angetts att om Skatteverket vägrat registrera en ingiven bouppteckning som en följd av en formell brist i denna bör detta tillmätas stor betydelse vid prövningen om när bouppteckningen är avslutad (NJA 2009 s. 717). Inte heller den situationen föreligger avseende den aktuella bouppteckningen.

Den avgörande frågan blir därför närmast om den tid som förflutit efter bouppteckningsförrättningen leder till att talan ska anses väckt i rätt tid. Som tingsrätten angett ska bouppteckningen ges in till Skatteverket senast inom en månad efter att den har upprättats. Enbart den omständigheten att bouppteckningen getts in för sent, utifrån antagandet att den upprättats den 22 juli 2014, kan inte leda till att den aktuella fristen förlängs i motsvarande mån. I stället bör det enligt hovrättens mening, i en situation som den aktuella, vara avgörande om bröstarvingar beretts möjlighet att senast i samband med bouppteckningen bilda sig en uppfattning om det förekommit sådana gåvor vilka till syftet skulle kunna likställas med testamente (se NJA 1980 s. 305). Om så är fallet, bör fristen räknas från dagen för bouppteckningsförrättningen även om ingivandet och registreringen dröjt av en i övrigt komplett bouppteckning.

Av bouppteckningen framgår att B.K.W. vid förrättningen den 22 juli 2014 bl.a. påtalade att gåvor som H.K. erhållit var förskott på arv och att reglerna om laglottsskyddet skulle kunna komma ifråga. B.K.W. har således i samband med förrättningen gett uttryck för uppfattningen att det förekommit gåvor vilka till syftet skulle kunna likställas med testamente. Detta talar starkt för att bouppteckningen ska anses vara avslutad den dagen. I praxis har också betonats att regeln om tid för talans väckande bör företrädesvis ges en tolkning som gör det möjligt att med säkerhet bedöma när fristen löper ut (se NJA 2009 s. 717). Med den ut-gångspunkten skulle det vara förenat med betydande osäkerhet att låta tidpunkten för när bouppgivaren undertecknar sin skriftliga försäkran vara avgörande; en tidpunkt som i det nu aktuella fallet inte är känd.

Med hänsyn till det nu anförda får bouppteckningen efter S.H. anses avslutad den 22 juli 2014. Fristen att väcka talan enligt 7 kap. 4 § ÄB ska beräknas från den dagen. Talan har väckts den 9 september 2015 och har därmed väckts för sent.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Med upphävande av tingsrättens beslut förklarar hovrätten att B.K.W. har försuttit den i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB föreskrivna tiden att väcka talan.

Högsta domstolen

B.K.W. överklagade hovrättens dom och yrkade att HD skulle förklara att hon inte hade försuttit den i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB föreskrivna tiden att väcka talan.

H.K. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Johanna Helevirta, föreslog i betänkande följande dom.

DOMSKÄL

Prejudikatfrågan

1. Målet gäller frågan om när en bouppteckning ska anses vara avslutad och från vilken tidpunkt talefristen i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB således ska beräknas.

Bakgrund och parternas talan

2-5. Motsvarar i huvudsak punkterna 2-6 i HD:s domskäl.

När är en bouppteckning avslutad?

6. Lagtexten i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB anger att den som vill föra talan om laglottskränkning enligt bestämmelsens första stycke ska väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Förarbetena till bestämmelsen ger ingen ledning i fråga om när en boupp-teckning ska anses vara avslutad.

7. HD har i rättsfallet NJA 2009 s. 717 konstaterat att bedömningen av när en bouppteckning är avslutad måste göras i ljuset av de krav som ställs på bouppteckningen enligt 20 kap. ÄB och som ska vara uppfyllda för att denna ska kunna registreras. HD framhöll dock att det för tidsfristen avgörande förhållandet är tidpunkten då den godtagbara bouppteckningen avslutades, inte registreringen som sådan.

8. Bland de krav som ställs enligt 20 kap. ÄB har lagstiftaren i lagmotiven särskilt lyft fram två sådana vars uppfyllande ansetts avgörande för när en bouppteckning kan anses vara förrättad, dvs. avslutad. Det ena kravet är att bouppteckningshandlingen ska innehålla bouppgivarens skriftliga försäkran enligt vad som föreskrivs i 20 kap. 6 § andra stycket. Det andra är att handlingen ska innehålla de gode männens skriftliga in-tygande i enlighet med tredje stycket i samma bestämmelse. (Se NJA II 1933 s. 333 och 373.)

9. För att en bouppteckning ska anses vara avslutad krävs alltså att bouppteckningshandlingen blivit undertecknad av bouppgivaren och de gode män som utsetts att förrätta bouppteckningen. Därutöver bör krävas att såväl förrättningen som den däröver upprättade handlingen i väsentliga delar uppfyller även de övriga krav som ställs i ärvdabalkens 20 kap. Först när dessa förutsättningar är uppfyllda föreligger en godtagbar bouppteckning och ettårsfristen i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB börjar löpa.

10. Det bör här särskilt anmärkas att det av HD:s tidigare praxis följer att förekomsten av en tilläggsbouppteckning som huvudregel inte innebär att sådana brister i huvudbouppteckningen ska anses föreligga att talefristen ska börja löpa vid någon annan tidpunkt än vid huvudbouppteckningens avslutande (jfr NJA 1980 s. 305 och NJA 1993 s. 594).

11. En utgångspunkt vid bedömningen av talefristen bör vara att den i bouppteckningen angivna tiden för avslutad förrättning också sam-manfaller med den tid då bouppteckningen i verkligheten avslutades. I de fall det kan visas att någon, för bouppteckningens avslutande nödvändig, åtgärd vidtagits vid en senare tidpunkt än den som i bouppteckningshandlingen angetts som förrättningsdag är det dock först vid denna senare tidpunkt som talefristen börjar löpa (jfr NJA 1913 s. 528 och NJA 1998 s. 356). Det saknar i sammanhanget betydelse att en dödsbodelägare redan vid den angivna förrättningsdagen i och för sig har fått kännedom om sådana omständigheter som är av betydelse för en tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet (se NJA 2009 s. 717).

Bedömningen i detta fall

12. Av bouppteckningen efter S.H. framgår att förrättningen ägde rum den 22 juli 2014. Av ett av B.K.W. åberopat e-postmeddelande, daterat den 12 september 2014, framgår dock att bouppteckningshandlingen inte hade slutligt upprättats vid denna förrättning och alltså inte heller då försetts med de nödvändiga underskrifterna. Av e-postmeddelandets lydelse framgår också att det den 2 september 2014 fortfarande fanns outredda frågor i boet, vilket motsäger H.K:s uppgift om när han ska ha skrivit på handlingen. Utredningen får därmed anses visa att det inte heller vid tiden då e-postmeddelandet skickades fanns någon av bouppgivaren undertecknad bouppteckning och att den således inte var avslu-tad. Fristen för talans väckande kan därmed räknas tidigast från detta datum, dvs. den 12 september 2014. B.K.W. väckte sin talan vid tingsrätten genom en ansökan om stämning som kom in den 9 september 2015, alltså inom ett år från det att bouppteckningen tidigast kan anses av-slutad. Hon har således inte försuttit den i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB föreskrivna tiden att väcka talan.

DOMSLUT

Se HD:s dom.

HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Ingemar Persson, Svante O. Johansson, referent, Lars Edlund och Malin Bonthron) meddelade den 29 maj 2018 följande dom.

DOMSKÄL

Prejudikatfrågan

1. Målet gäller om en talan avseende laglottskränkning har väckts inom den i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB föreskrivna tidsfristen om ett år. Avgörande för vid vilken tidpunkt fristen börjar löpa är när bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades, och frågan är närmare bestämt när så ska anses ha skett.

Bakgrund

2. B.K.W. och H.K. är syskon. Den 22 juli 2014 ägde en bouppteckningsförrättning efter deras avlidna mor S.H. rum. H.K. var den som uppgav boet. Bouppteckningshandlingen kom in till Skatteverket den 26 september 2014 och registrerades den 2 oktober samma år.

3. B.K.W. väckte den 9 september 2015 talan mot H.K. Hon påstod att hennes rätt till laglott hade kränkts eftersom modern un-der sin livstid gett bort egendom till H.K. under sådana villkor att gåvorna till syftet var att jämställa med testamente.

4. H.K. gjorde gällande att bouppteckningen hade avslutats vid dagen för bouppteckningsförrättningen, den 22 juli 2014. H.K. anförde att han undertecknade handlingen i nära anslutning till den 16 augusti 2014 och att B.K.W. genom att försitta den i lagen angivna fristen förlorat sin rätt till talan.

5. B.K.W. invände bl.a. att bouppteckningen inte kan anses vara avslutad vid den av H.K. angivna tidpunkten, eftersom bouppteckningshandlingen då ännu inte var upprättad och inte heller undertecknad av honom. Hon gjorde gällande att bouppteckningen tidigast kunde anses vara avslutad den 25 september 2014, vilket är den tidpunkt hon menar att H.K. skickat den under-tecknade bouppteckningshandlingen till en av de gode männen.

6. Tingsrätten kom fram till att B.K.W hade väckt talan i rätt tid. Hovrätten har förklarat att B.K.W. försuttit den i lag föreskrivna tiden att väcka talan.

Rättsliga utgångspunkter

7. Om en bröstarvinge vill göra gällande sin rätt till laglott på grund av att en arvlåtare i livstiden gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, måste talan enligt 7 kap. 4 § andra styck-et ÄB väckas inom ett år från det bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Försitts fristen är rätten till talan förlorad. Det är således när bouppteckningen avslutades som utgör utgångspunkt för beräkningen av talefristen.

8. Som en del av boutredningen efter en avliden person måste, inom viss tid efter dödsfallet, i regel en bouppteckning förrättas (20 kap. 1 § ÄB). I förarbetena till nämnda bestämmelse ges ingen ledning i fråga om vad som avses med bouppteckning eller när den ska anses vara avslutad. Det framgår dock av 20 kap. att två gode män ska upprätta en särskild handling över förrättningen som även den kallas bouppteckning. Benämningen bouppteckning används således i två olika betydelser; den avser dels själva förrättningen, dels den skriftliga handling som utvisar förrättningens resultat.

9. Bland de krav som ställs på vad bouppteckningshandlingen enligt 20 kap. ÄB ska innehålla, har lagstiftaren angett vissa formföreskrifter om bl.a. kallelser till och närvaro vid sammanträde samt underskrifter. I förarbetena till lagen lyfts särskilt fram två krav som numera framgår av 20 kap. 6 §. Det första är att bouppgivaren i bouppteckningshandlingen ska teckna en skriftlig för-säkran om uppgifternas riktighet. Det andra är att handlingen ska innehålla de gode männens skriftliga intygande att allt har blivit riktigt antecknat. Utan de nu nämnda underskrifterna har bouppteckning inte kommit till stånd. (Jfr NJA II 1933 s. 333 och 373.)

När bouppteckning ska anses avslutad

10. Bedömningen av när en bouppteckning är avslutad måste göras i ljuset av de krav som enligt 20 kap. ÄB ställs på bouppteckningen för att denna ska kunna registreras. Det för talefristen avgörande förhållandet är, enligt vad HD framhåller i rättsfallet NJA 2009 s. 717, inte registreringen som sådan utan tidpunkten då en godtagbar bouppteckning avslutades.

11. I allmänhet får en bouppteckning anses avslutad redan när huvudbouppteckningen är förrättad. Att en tilläggsbouppteckning senare behöver upprättas för att komplettera den egentliga bouppteckningen förändrar inte det sagda så länge de formella föreskrifterna för bouppteckningen har iakttagits (se NJA 1980 s. 305 och NJA 1993 s. 594).

12. Det förekommer att bouppteckningshandlingen färdigställs och undertecknas av bouppgivaren och de gode männen på den i handlingen angivna sista förrättningsdagen. I så fall börjar talefristen löpa vid den tidpunkten. Men om det då återstår några för bouppteckningens avslutande nödvändiga åtgärder, är det först vid den tidpunkt då dessa åtgärder är utförda som talefristen börjar löpa (jfr NJA 1913 s. 528 där gode männens underskrifter ansågs avgörande och NJA 1998 s. 356 där bouppgivarens un-dertecknande bildade utgångspunkt för bedömningen av talefristen). Det saknar i sammanhanget betydelse att en dödsbodelägare redan vid den angivna förrättningsdagen i och för sig har fått kännedom om sådana omständigheter som är av betydelse för en tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet (jfr NJA 2009 s. 717).

13. Om en bröstarvinge, mot en invändning om att talefristen försuttits, hävdar att talan har väckts inom rätt tid, är det han eller hon som har bevisbördan för att fristen iakttagits. Härvid gäller de beviskrav som normalt tillämpas i tvistemål.

Bedömningen i detta fall

14. Av bouppteckningshandlingen efter S.H. framgår att förrättningen ägde rum den 22 juli 2014. B.K.W. har mot bakgrund av uppgifter i ett mejl från en av de gode männen den 12 september 2014, hävdat att handlingen inte hade slutligt upprättats vid förrättningen.

15. Av mejlet framgår till en början att det alltjämt den 2 september 2014 fanns ouppklarade frågor angående arvskiftet efter syskonens far. Vidare framgår att den gode mannen vid den tidpunkt mejlet sändes inte hade mottagit någon undertecknad handling från H.K., som var den som uppgav boet. Mot bakgrund av denna utredning framgår att bouppteckningen inte var avslutad vid nämnda tidpunkt. Fristen för talans väckande började därför inte löpa förrän efter den 12 september 2014.

16. B.K.W. väckte sin talan genom en ansökan om stämning som kom in till tingsrätten den 9 september 2015. Talan väcktes alltså inom ett år från det att bouppteckningen var avslutad. Hon har således väckt talan inom den i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB föreskrivna tiden.

DOMSLUT

HD upphäver hovrättens dom och förklarar att B.K.W. inte har försuttit den i 7 kap. 4 § andra stycket ÄB föreskrivna tiden för att väcka talan.

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2018-05-29
Målnummer
T 4168-17
Lagrum
7 kap. 4 § samt 20 kap. 1
6 §
ärvdabalken
Rättsfall
NJA 1913 s. 528
NJA 1980 s. 305
NJA 1993 s. 594
NJA 1998 s. 356
NJA 2009 s. 717
Sökord
Talefrist
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation