lagen.nu

NJA 2014 s. 125

En ansökan om verkställighet av en utländsk skiljedom har avvisats när den har riktats mot någon annan än den som har varit part enligt skiljedomen.

Svea hovrätt

Dödsboet efter J.A.R. ansökte i Svea hovrätt om att en skiljedom som hade meddelats av en skiljenämnd i Tegucigalpa, Honduras, den 18 april 2008 skulle förklaras verkställbar i Sverige. Som svarande angavs i ansökan NCC International AB.

NCC International Aktiebolag (NCC AB) bestred ansökan och yrkade i första hand att dödsboets ansökan skulle avvisas och i andra hand att den skulle ogillas. Till stöd för sin talan anförde NCC AB bl.a. följande. NCC AB är inte part i skiljedomen. Rätt part är det norska bolaget NCC International AS (NCC AS). Förutsättningar för att verkställa skiljedomen mot NCC AB saknas därför. För det fall att hovrätten skulle finna att NCC AB är part i skiljedomen har NCC AB under alla förhållanden inte i vederbörlig ordning underrättats om skiljeförfarandet eller känt till att det pågår. En eventuell underrättelse om skiljeförfarandet till NCC AS:s filial i Costa Rica innebär inte att NCC AB kan anses underrättat om skiljeförfarandet, eller kunnat känna till att det pågår. NCC AB har inte heller övertagit några av NCC AS:s skyldigheter vare sig genom NCC AS:s likvidation eller på något annat sätt. Dödsboet har inte heller visat att något skiljeavtal mellan NCC AB och J.A.R. har ingåtts.

Dödsboet anförde följande. Det framgår av skiljedomen att part i målet är en filial till NCC International AS med säte i Sverige. NCC AS likviderades 2006 och alla dess rättigheter och skyldigheter övergick till bolagets ägare, NCC AB, som också övertog dialogen med J.A.R. och sedermera dödsboet. NCC AB har förhandlat såsom varande ansvarigt för avtalet mellan J.A.R. och NCC AS filial i Costa Rica. Det framgår av skiljedomen att filialen har delgetts handlingar vid en lång rad tillfällen.

Hovrätten (hovrättsråden Kazimir Åberg, referent, och Måns Edling samt tf. hovrättsassessorn Per Claréus) anförde följande i beslut den 16 april 2012.

Skäl

Enligt 53 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande erkänns och verkställs en utländsk skiljedom i Sverige, om inte annat följer av 54-60 §§.

I skiljedomen anges ”Dotterbolaget i Costa Rica till bolaget NCC INTERNATIONAL A.S., ett bolag med säte i Sverige” som svarandepart. I domslutet har NCC AS bl.a. förpliktats att utge vissa belopp till J.A.R. Dödsboet har ansökt om verkställighet av skiljedomen mot NCC AB och därvid gjort gällande att det inte varit fråga om ett dotterbolag i Costa Rica utan rätteligen en filial till NCC AS. Detta påstående får godtas då ordet ”dotterbolag” synes vara en felaktig översättning. Den första frågan för hovrätten att ta ställning till blir därför om domen kan verkställas mot NCC AB.

Det är utrett i målet att NCC AS var ett norskt dotterbolag till NCC AB och att det bolaget har likviderats. För att skiljedomen ska kunna verkställas mot NCC AB krävs att dödsboet visar att NCC AB i dag svarar för NCC AS förpliktelser enligt skiljedomen. Vad dödsboet har anfört bl.a. om hur företrädare för NCC AB har agerat i förhållande till J.A.R. och dödsboet kan inte anses visa att NCC AB formellt har övertagit NCC AS förpliktelser enligt skiljedomen. Det är därmed inte visat att NCC AB är rätt part och skiljedomen kan därför inte verkställas mot NCC AB. Ansökan ska således avslås.

1. Hovrätten avslår ansökan om verkställighet.

- - -

Högsta domstolen

Dödsboet efter J.A.R. överklagade och yrkade att HD skulle bifalla dödsboets ansökan om verkställighet av skiljedomen den 18 april 2008 meddelad i Honduras.

NCC International Aktiebolag motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Målet föredrogs.

HD (justitieråden Stefan Lindskog, Lena Moore, Ingemar Persson, Martin Borgeke och Anders Eka, referent) meddelade den 18 mars 2014 följande beslut.

Skäl

1. Ärendet gäller en skiljedom som meddelades den 18 april 2008 i Tegucigalpa, Honduras, i en tvist mellan J.A.R. och, som det angavs, ”Dotterbolaget i Costa Rica till bolaget NCC INTERNATIONAL, A.S., ett bolag med säte i Sverige”. I domslutet förpliktades ”NCC INTERNATIONAL A.S.” (NCC AS) bl.a. att betala vissa belopp till J.A.R. Dödsboet efter J.A.R. har ansökt om verkställighet av skiljedomen.

2. Dödsboet har i sin ansökan angett NCC International AB (NCC AB) som motpart. Som skäl för det har dödsboet anfört dels att NCC AB har iklätt sig ansvar för NCC AS:s förpliktelser enligt skiljedomen, dels att NCC AS i skiljedomen av misstag har angetts som part och att det egentligen var NCC AB som skiljenämnden avsåg att ange som part.

3. Hovrätten har avslagit ansökningen.

4. Enligt 53 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande erkänns och verkställs i Sverige en utländsk skiljedom som grundar sig på ett skiljeavtal, om inte annat följer av 54-60 §§. Huvudregeln är således att en utländsk skiljedom ska erkännas och verkställas här.

5. I 56-59 §§ lagen om skiljeförfarande finns bestämmelser om förfarandet vid ansökan om verkställighet. Enligt 56 § ska till ansökan fogas skiljedomen i original eller styrkt kopia. I 57 § anges att en ansökan om verkställighet inte får bifallas utan att motparten har getts tillfälle att yttra sig.

6. Den prövning som ska göras av en ansökan om verkställighet är i första hand av formellt slag. Under vissa förutsättningar kan exempelvis behörighetsöverskridanden och allvarligare procedurfel under skiljeförfarandet hindra erkännande och verkställighet (54 §). Även hinder på grund av bl.a. ordre public kan föreligga (55 §). Någon materiell prövning av de frågor som har avgjorts genom skiljedomen ska dock inte ske.

7. Motpart i ett verkställighetsärende är i princip den som enligt skiljedomen är förpliktad mot sökanden (jfr 57 § lagen om skiljeförfarande). Domstolen ska vid prövningen av vem som är rätt motpart utgå från vad som har angetts i skiljedomen.

8. I skiljedomen har ”Dotterbolaget i Costa Rica till bolaget NCC INTERNATIONAL, A.S., ett bolag med säte i Sverige” angetts som svarande. Verkställighetsansökan har riktats mot NCC AB. Det är inte uppenbart att det föreligger en felskrivning på så sätt att det är NCC AB som avses med den angivna bolagsbeteckningen. Närmare överväganden rörande frågan om vem som var svarande i skiljeförfarandet kan inte göras i ett verkställighetsärende av detta slag.

9. Frågan huruvida NCC AB har iklätt sig ansvar för NCC AS:s förpliktelser enligt skiljedomen kan inte heller prövas inom ramen för verkställighetsärendet.

10. Av det sagda följer att NCC AB inte är motpart i verkställighetsärendet. Det har alltså saknats förutsättningar för hovrätten att ta upp ansökningen till prövning. Hovrätten borde därför ha avvisat dödsboets ansökan. Hovrättens beslut ska därmed ändras på så sätt att ansökningen ska avvisas i stället för att avslås.

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut under punkten 1 avvisar HD ansökningen.

HD:s beslut meddelat: den 18 mars 2014.

Mål nr: Ö 2237-12.

Lagrum: 57 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2014-03-18
Målnummer
Ö2237-12
Lagrum
57 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande
Sökord
Utländsk skiljedom
Verkställighet
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (2)

NJA 2015 s. 433: Verkställighet av utländsk skiljedom. Om parternas utredning ger stöd för att en verkställighetsförklaring skulle kunna vara uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen (ordrepublic), bör...
NJA 2018 s. 504: Verkställighet av utländsk skiljedom. Part har genom sitt agerande i samband med skiljeförfarandet förlorat sin rätt att åberopa en omständighet som enligt parten utgör hinder mot verkställighet.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation