lagen.nu

NJA 2004 s. 529

Fråga huruvida en i dödsbo förordnad boutredningsman bör entledigas på ansökan av dödsbodelägarna när mot dödsboet görs gällande anspråk som är tvistiga.

L.H. avled år 1993 och efterlämnade som dödsbodelägare sina fyra barn S.H., N.H., M.H. och C.H.

Advokaten M.L. förordnades år 1995 till skiftesman i dödsboet. Den 21 mars 1997 förrättade M.L. ett tvångsskifte, genom vilket den boet tillhöriga fastigheten Värmdö Kalvsvik 1:183 tillskiftades M.H. och C.H. Den 23 april 1997, innan skiftet hade vunnit laga kraft, sålde dessa fastigheten till makarna Å. och C.T. Överlåtelsen villkorades av att arvskiftet vann laga kraft. N.H. klandrade emellertid skiftet och fastighetsförsäljningen kunde därför inte fullföljas.

Den 27 november 1997 förordnade Nacka tingsrätt att dödsboet skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman och utsåg M.L. till boutredningsman. Den 5 december 1997 sålde M.L. med tingsrättens tillstånd fastigheten för dödsboets räkning till makarna T. Överlåtelsen villkorades bl.a. av att arvskiftet den 21 mars 1997 undanröjdes. Makarna T:s tidigare köp av fastigheten annullerades.

N.H. återkallade sedermera sin talan om klander av arvskiftet och målet härom avskrevs den 25 januari 2001 med påföljd att arvskiftet den 21 mars 1997 blev gällande. Härefter överlät M.H. och C.H. hälften av den dem tillskiftade fastigheten till S.H. och N.H.

Nacka tingsrätt

S.H., N.H., M.H. och C.H. ansökte vid Nacka tingsrätt om att M.L. skulle entledigas som boutredningsman, i andra hand att tingsrätten, med entledigande av M.L., skulle förordna en annan boutredningsman.

Sökandena utvecklade sin talan enligt följande. Arvskiftet har godkänts av samtliga dödsbodelägare och därmed vunnit laga kraft. M.H. och C.H. har per den 20 januari 2001 sålt varsin fjärdedel av fastigheten till bröderna för totalt 804 235 kr. Avsikten är att sälja fastigheten igen. Som dödsbodelägare svarar de själva för arvskiftet och har gett in ansökan om lagfart till inskrivningsmyndigheten. De svarar för dödsboets skulder i förhållande till sina andelar i dödsboet, även för eventuella tillkommande skulder efter skiftesdagen. Dödsboet har en skuld till Nordea om 150 000 kr och Nordea avvaktar dödsbodelägarnas egen avveckling av boet. Övriga skulder är de eniga om att reglera under hand. De har upprättat ett avtal sinsemellan med innebörd att de skall dela lika på dödsboets skulder och S.H. har åtagit sig att tillskjuta medel i erforderlig omfattning om det skulle behövas. Något borgenärsintresse av att ha kvar M.L. som boutredningsman finns således inte. M.L. har genom sitt agerande försökt åsidosätta konsekvenserna av att skiftet vunnit laga kraft, genom att inte begära sitt entledigande eller vidtaga några åtgärder för att medverka till eller underlätta verkställigheten av skiftet.

M.L. bestred sökandenas talan och anförde följande. Han förordnades som boutredningsman efter ansökan av M.H. och C.H. i syfte att omförsälja fastigheten till makarna T. Försäljningen har skett men köpet har villkorats av klandertalan. Dödsboet är illikvitt och det föreligger ett kapitalbehov om cirka 900 000 kr. Därutöver har makarna T. skadeståndsanspråk mot dödsboet avseende förbättringsarbeten på fastigheten. Han har uppmanat dödsbodelägarna att inbetala skuldbeloppet för att kunna verkställa skiftet. Dödsbodelägarna har dock inte inbetalat några pengar. Hans förslag är att försäljningen till makarna T. vidhålles, att resterande köpeskilling infordras, att dödsboets skulder betalas samt att boet därefter skiftas. Eftersom skulderna fortfarande är obetalda överväger boutredningsmannen att föranstalta om arvskiftets återgång, varvid fastigheten kommer att återförsäljas till makarna T. Att utse en ny boutredningsman skulle innebära kostnader i sådan omfattning att det inte är lämpligt.

Makarna T. yttrade sig och anförde följande. De köpte fastigheten för 2 200 000 kr, fastän den var värderad till ett lägre belopp. Genom det första köpekontraktet fick de rätt att omedelbart tillträda fastigheten och vidta upprustningsåtgärder. De har vidtagit förbättringsåtgärder för ett belopp överstigande 2 miljoner kr. Makarna T. har en fordran på dödsboet, eller delar därav, om försäljningen inte kan fullföljas. Det är väsentligt att boutredningsmannen inte entledigas på grund av deras krav.

Tingsrätten (tingsfiskalen Louise Conradi) anförde i beslut den 6 februari 2002:

Skäl

Inledningsvis kan konstateras att fastigheten en gång har sålts till makarna T. Hovrätten har undanröjt inskrivningsmyndighetens beslut om avslag på makarna T:s lagfartsansökan men samtidigt förklarat att makarna T. inte kan beviljas full lagfart, varför lagfarten kvarstår vilandeförklarad. Vad detta hovrättens beslut, som ännu inte vunnit laga kraft, får för konsekvenser på dödsbodelägarnas lagfartsansökningar är denna dag inte känt. Fråga är också vad konsekvensen blir av att villkoret i köpebrevet inte kan uppfyllas, dvs. om köpet automatiskt går åter eller om särskild talan därom måste föras. Beroende av utgången förefaller det sannolikt att makarna T. kommer att föra någon slags talan om skadestånd mot dödsboet. Därutöver har framkommit att dödsboet åtminstone har en skuld till Nordea om cirka 140 000 kr och därutöver, enligt uppgift från boutredningsmannen M.L., skulder till kronofogdemyndigheten för obetalda fastighetsskatter samt skulder avseende kostnader för mäklare, begravningsbyrå m.m. Dödsbodelägarna har förvisso inkommit med ett avtal utvisande att de tillsammans skall stå för skulderna och att brodern S.H. åtagit sig att tillskjuta medel i erforderlig omfattning. Någon närmare utredning om S.H:s ekonomiska förhållanden finns inte i målet. Enligt uppgift har boutredningsmannen erhållit förbudsmeddelande från kronofogdemyndigheten beträffande N.H:s andel i boet. Sammantaget finner tingsrätten att ett entledigande av boutredningsmannen inte kan ske utan fara för någon vars rätt är beroende av utredningen. Sökandenas förstahandsyrkande kan därför inte bifallas.

Tingsrätten behandlade härefter sökandenas andrahandsyrkande och fann att även detta skulle lämnas utan bifall.

Slut

Tingsrätten lämnade sökandenas yrkande om entledigande av M.L. som boutredningsman utan bifall.

Svea hovrätt

S.H., N.H., M.H. och C.H. överklagade i Svea hovrätt och yrkade bifall till sin ansökan vid tingsrätten.

M.L. bestred yrkandena.

Hovrätten (hovrättslagmannen Olof Forssberg samt hovrättsråden Agneta Fergenius och Robert Schött, referent) anförde i beslut den 26 september 2002:

M.L. genomförde den 21 mars 1997 ett tvångsarvskifte, vilket klandrades av N.H. Denne återkallade senare sin klandertalan, varefter tingsrätten den 25 januari 2001 avskrev målet från vidare handläggning. Tingsrättens beslut har vunnit laga kraft. Skiftet har såvitt framgår omfattat all dödsboets egendom. Eftersom det därför inte längre finns någon egendom kvar att förvalta och det inte heller - såvitt framkommit - kvarstår några andra uppgifter som ankommer på boutredningsmannen skall M.L. entledigas.

Hovrätten entledigar M.L. från uppdraget som boutredningsman i dödsboet efter L.H.

Högsta domstolen

Å.T. och C.T. överklagade och yrkade att HD skulle, med ändring av hovrättens beslut, ogilla yrkandet om entledigande av boutredningsmannen M.L.

Det upplystes att makarna T. i oktober 2002 hade väckt talan vid Nacka tingsrätt dels mot de fyra dödsbodelägarna angående bättre rätt till fastigheten, dels mot dödsboet med yrkande att boet skulle förpliktas vid vite att medverka till upprättande av köpebrev avseende makarna T:s förvärv av fastigheten.

M.H. och C.H. bestred ändring och yrkade att hovrättens beslut skulle stå fast. I andra hand yrkade de att annan advokat än M.L. skulle förordnas till boutredningsman.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Caroline Hedvall, föreslog i betänkande följande beslut:

Skäl

Enligt 19 kap. 6 § ÄB skall en ansökan om entledigande av boutredningsman bifallas, om det kan ske utan fara för någon vars rätt är beroende av utredningen. Enligt uttalanden i förarbetena bör en sådan ansökan dock inte bifallas, om boet är på obestånd eller fara föreligger för försämring av borgenärernas rätt (se NJA II 1933 s. 241).

Av handlingarna i målet framgår att dödsboet har skulder och att det kan vara på obestånd. Det framgår också att Å. och C.T., om fastighetsförsäljningen inte fullföljs, kommer att föra någon slags talan om skadestånd mot dödsboet avseende nedlagda förbättringskostnader på fastigheten. Vid ett entledigande av boutredningsmannen finns således en risk för att Å. och C.T:s rätt, som är beroende av utredningen, äventyras. Förutsättningar för att entlediga boutredningsmannen har inte förelegat. Med undanröjande av hovrättens beslut, skall tingsrättens beslut därför fastställas.

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut fastställer HD tingsrättens beslut.

HD (justitieråden Thorsson, Dahllöf, referent, Lindeblad, Calissendorff och Widebeck) meddelade den 24 september 2004 följande beslut:

Skäl

Fråga är i målet om det föreligger förutsättningar för att entlediga boutredningsmannen.

HD har uppfattat M.H:s och C.H:s förstahandsyrkande om entledigande av boutredningsmannen såsom ett yrkande jämväl om att boet enligt 19 kap. 6 § ÄB inte längre skall stå under förvaltning av boutredningsman.

Den fråga som först måste prövas med anledning av makarna T:s överklagande till HD är om boutredningsmannen, utan att annan boutredningsman sätts i dennes ställe, kan entledigas utan fara för någon vars rätt är beroende av utredningen.

Av lagmotiven till 19 kap. 6 § ÄB framgår att boutredningsmannen inte bör entledigas, om dödsboet skulle vara på obestånd eller fara föreligger för en försämring av borgenärernas rätt (NJA II 1933 s. 218 f. och 240 f.).

Av handlingarna i målet framgår att Å.T. och C.T. vid Nacka tingsrätt har ansökt om stämning bl.a. på dödsboet avseende fullföljd av överlåtelse av fastigheten Värmdö Kalvsvik 1:183 till makarna T.

Å.T. och C.T. har i HD gjort gällande bl.a. att boutredningsmannen uppgett att dödsboet är på obestånd. De har vidare hävdat att deras rätt som borgenärer i dödsboet äventyras om boutredningsmannen entledigas, eftersom de om försäljningen till dem av fastigheten Värmdö Kalvsvik 1:183 inte fullföljs, har en fordran på dödsboet och dödsbodelägarna M.H. och C.H. på minst 3 miljoner kr avseende kostnader för nödvändig renovering av fastigheten.

M.H. och C.H. har å sin sida, utöver vad som åberopats i hovrätten, gjort gällande bl.a. att dödsbodelägarna vid upprepade tillfällen erbjudit sig att betala dödsboets skulder, men att detta inte har kunnat ske på grund av att boutredningsmannen inte avgett någon redovisning över skulderna.

Om sådana omständigheter föreligger, när fråga uppkommer om att boutredningsmannaförvaltning skall upphöra, att borgenärerna hade kunnat begära särskild förvaltning enligt 19 kap. ÄB, bör naturligen beslut inte fattas om att förvaltningen skall upphöra (jfr NJA II 1933 s. 241). Det pågår en rättslig prövning mellan dödsboet och makarna T. rörande fullföljd av fastighetsöverlåtelsen. Makarna T. har gjort gällande att de har en av utgången av den tvisten beroende fordran på dödsboet. De har anfört sådana skäl för sina anspråk att dessa får godtas vid prövningen av frågan om upphörande av boutredningsmannaförvaltningen på motsvarande sätt som om de hade ansökt om ett förordnande av boutredningsman (jfr NJA 2002 s. 136). Det föreligger ett intresse för makarna T. av att förvaltningen av dödsboet bedrivs på ett betryggande sätt samt en fara för en försämring av makarna T:s rätt såsom borgenärer vid en återgång till samförvaltning av dödsboet. Förutsättningar för att förordna om förvaltningens upphörande och därmed om entledigande av boutredningsmannen saknas därför.

Av handlingarna i målet framgår inte några sådana skäl som enligt 19 kap. 5 § ÄB kan föranleda att boutredningsmannen bör entledigas med förordnande av annan boutredningsman i dennes ställe.

Tingsrättens beslut skall därför fastställas.

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut fastställer HD tingsrättens beslut.

HD:s beslut meddelat: den 24 september 2004.

Mål nr: Ö 3678-02.

Lagrum: 19 kap. 6 § ÄB.

Rättsfall: NJA 2002 s. 136.

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2004-09-24
Målnummer
Ö3678-02
Lagrum
19 kap. 6 § ärvdabalken (1958:637)
Rättsfall
NJA 2002 s. 136
Sökord
Boutredningsman
Dödsbo
Dödsbodelägare
Entledigande
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation