lagen.nu

NJA 1999 s. 712

Den som är beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och saknar egendom värd att försäkra har inte ansetts ha anledning att teckna försäkring med rättsskydd. Rättshjälp har beviljats.

I mål vid Solna TR mellan M.B., kärande, och J.B., svarande, angående fordran ansökte J.B. om rättshjälp. I sin ansökan uppgav J.B. att han levt på socialbidrag under två års tid, 36 840 kr om året, att han hade skulder över 100 000 kr och att han inte hade något rättsskydd, då lösörets värde i hemmet var obefintligt och han helt saknade egendom att försäkra.

TR:n (rådmannen Boström) anförde i beslut d 23 sept 1998: TR:n finner att J.B. med hänsyn till sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd. Enligt rättshjälpslagen 9 § 2 st får rättshjälp i ett sådant fall endast beviljas om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande. Några sådana skäl har inte anförts, varför ansökningen lämnas utan bifall.

J.B. överklagade i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle bevilja honom rättshjälp.

Domstolsverket bestred bifall till överklagandet och anförde:

I 9 § 2 st rättshjälpslagen (1996:1619) stadgas att den som inte har rättsskydd som omfattar den rättsliga angelägenheten, men som med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska eller sina personliga förhållanden borde ha haft det, inte får beviljas rättshjälp om det inte finns särskilda skäl. I förarbetena framgår att de som avses i stadgandet och därmed normalt inte skall beviljas rättshjälp är dels de som valt att försäkra sig mot risker i andra sammanhang men valt bort försäkring för rättsliga tvister, dels de som är relativt välbeställda och lever under ordnade förhållanden och därmed har möjlighet att försäkra sig, men ändå har underlåtit att göra det (prop 1996/97:9 s 99 f).

Med hänsyn till vad som upplysts om J.B:s ekonomiska förhållanden kan han i och för sig inte hänföras till den grupp av personer som med hänsyn härtill skulle anses ha förmåga att försäkra sig. Av 6 b § socialtjänstlagen (1980:620) framgår emellertid att försörjningsstöd utgår för skäliga kostnader för bl a hemförsäkring. Vid detta förhållande anser DV att J.B. skulle ha prioriterat den kostnad som tecknandet av ett försäkringsskydd innebär.

HovR:ns (hovrättslagmannen Ewerlöf, hovrättsrådet Räsi Andreasson, referent, och tf hovrättsassessorn Ekelund) anförde i beslut d 29 jan 1999: Av 9 § rättshjälpslagen framgår följande. Rättshjälp får inte beviljas om den rättssökande har rättsskydd som omfattar angelägenheten. Saknar den rättssökande rättsskydd men borde han med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden ha haft sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande.

J.B. saknar rättsskydd. Hans ekonomiska förhållanden är sådana att han uppbär socialbidrag. Av 6 b § socialtjänstlagen (1980:620) framgår emellertid att försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för bl a hemförsäkring. Mot bakgrund härav finner HovR:n att J.B. borde ha haft rättsskydd. Några särskilda skäl att vid detta förhållande bevilja honom rättshjälp har inte framkommit.

HovR:n lämnar överklagandet utan bifall.

J.B. (ombud advokaten C-H.M.) överklagade och yrkade att HD skulle bevilja honom rättshjälp.

Domstolsverket bestred ändring. Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Alander, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Enligt 9 § 1 st rättshjälpslagen (1996:1619) får rättshjälp inte beviljas om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. I 2 st anges att om den rättssökande saknar rättsskydd enligt 1 st men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande. Av förarbetena framgår att stadgandet i 2 st avser dels den som har en hemförsäkring eller motsvarande försäkringsskydd men väljer bort rättsskyddsmomentet och dels de som lever under sådana ekonomiska och sociala omständigheter att de borde ha kunnat försäkra sig men medvetet valt bort ett försäkringsskydd (prop 1996/97:9 s 99).

Av handlingarna framgår att J.B. helt saknar försäkringsskydd. Fråga uppkommer då om J.B. med hänsyn till sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft rättsskydd. I denna del är upplyst att J.B. vid tiden för rättshjälpsansökan under två års tid varit helt beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för sitt uppehälle. Det har vidare framkommit att han saknar lösöre i hemmet eller annan egendom värd att försäkra. Även i beaktande av att försörjningsstöd enligt 6 b § socialtjänstlagen (1980:620) kan utgå för skäliga levnadskostnader för bl a hemförsäkring finner HD att J.B:s ekonomiska och personliga förhållanden är sådana att han inte kan hänföras till den grupp personer som borde ha kunnat försäkra sig men medvetet valt bort ett försäkringsskydd.

Av utredningen framgår vidare att tvisten som rättshjälpsansökan avser uppkom 1996. Den nya rättshjälpslagen trädde i kraft d 1 dec 1997. Normalt måste en rättsskyddsförsäkring ha varit i kraft när tvisten uppkom och dessutom ha varit gällande under två år för att kunna tas i anspråk för tvisten (jfr a prop s 84). Detta innebär att även den som vid tiden för den nya rättshjälpslagens ikraftträdande tecknat en hemförsäkring kan komma att stå utan möjlighet till vare sig rättshjälp eller rättsskydd för tvister som uppkommit eller uppkommer före d 1 dec 1999 eftersom det i lagen inte meddelats några övergångsbestämmelser i detta avseende. En sådan konsekvens kan knappast anses förenlig med intentionerna bakom införandet av de nya reglerna. Även av detta skäl ter det sig obilligt att avslå J.B:s rättshjälpsansökan med hänvisning till att han borde ha kunnat försäkra sig.

På grund av det anförda finner HD att bestämmelsen i 9 § 2 st rättshjälpslagen inte utgör hinder mot att bevilja J.B. rättshjälp. Något hinder i övrigt mot att bevilja J.B. rättshjälp har inte framkommit i målet. Överklagandet skall således bifallas.

HD:s avgörande. Med ändring--- se HD:s beslut--- C-H.M..

HD (JustR:n Gregow, Lind, referent, Svensson, Danelius och Nilsson) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Enligt 9 § 1 st rättshjälpslagen (1996:1619) får rättshjälp inte beviljas om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. 12 st anges att, om den rättssökande saknar rättsskydd enligt 1 st men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, rättshjälp får beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande.

Av handlingarna framgår att J.B. är helt beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för sitt uppehälle. Det har vidare framkommit att han inte har någon egendom värd att försäkra och därmed inte haft anledning att teckna hemförsäkring med rättsskydd. Att J.B. helt saknar försäkringsskydd har därför inte någon betydelse vid prövningen av rättshjälpsfrågan.

Överklagandet skall således bifallas.

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut beviljar HD J.B. rättshjälp. Den procentsats efter vilken J.B. skall betala rättshjälpsavgift bestäms till 20 och minimiavgiften till 1 500 kr.

Till biträde enligt rättshjälpslagen åt J.B. förordnas advokaten C-H.M.

HD:s beslut meddelades d 19 nov 1999 (mål nr Ö 647-99).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1999-11-19
Målnummer
Ö647-99
Lagrum
9 § 2 st. rättshjälpslagen (1996:1619)
Litteratur
Sökord
Rättshjälp
Rättsskydd
Försäkring
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation