lagen.nu

NJA 1995 s. 337

Företag verksamt inom handeln med begagnade entreprenadmaskiner har vid köp av stulen lastmaskin ansetts inte ha gjort en tillräcklig kontroll av säljarens rätt att förfoga över maskinen och dennas identitet för att kunna anses ha varit i god tro vid förvärvet av maskinen.

Statens järnvägar (SJ) väckte vid Landskrona TR den talan mot Skanska Trading AB som framgår av TR:ns dom.

TR:n (rådmannen Nilsson och tingsfiskalen Nordengren) anförde i dom d 22 febr 1993. Bakgrund och ostridiga omständigheter. SJ disponerade enligt ett leasingavtal en lastmaskin av fabrikat Volvo BM L-70, 1989 års modell, med tillverkningsnummer (serienummer, chassinummer) SN 1070 V 60512. Leasingavtalet är numera slutreglerat. På morgonen d 23 jan 1992 stals lastmaskinen från en uppställningsplats i Skövde. Den till lastmaskinen hörande skopan låg kvar på uppställningsplatsen. Den 27 jan 1992 köpte Skanska Trading AB i Landskrona lastmaskinen av Mörbys bil o schakt kommanditbolag för 350 000 kr. Skanska Trading företräddes av dess verkställande direktör, K.W., och säljarföretaget av bolagsmannen L.A.. Som betalning för lastmaskinen fick säljarföretaget en dumper av modell Volvo BM 860 S, värderad till 221 250 kr, en av K.W. utställd check på 123 750 kr samt 5 000 kr kontant. Genom Skanska Tradings försorg transporterades dumpern från Landskrona till Vissefjärda. Därifrån fördes lastmaskinen i sin tur till Landskrona, dit den kom på kvällen d 27 jan 1992. Alla Volvo BM:s lastmaskiner är försedda med ett för varje maskin unikt tillverkningsnummer, vilket stansas in i ramen och även finns på en fastnitad skylt. På den aktuella maskinen finns detta nummer instansat ganska högt upp på högra sidan av ramen och är lätt att se. Skylten finns nedanför instansningen. Det instansade ursprungliga numret på den stulna maskinen var L 70 V 60512, i vilket de fem sista siffrorna är det unika tillverkningsnumret. Sedan SJ polisanmält stölden anträffades lastmaskinen under febr 1992 i Revinge av polisen. Siffrorna 60512 i det instansade numret var då täckta av någon massa, typ Plastic Padding, och nedanför övertäckningen fanns siffrorna 6862 instansade. Nedanför siffrorna fanns en skylt med samma nummer fastnitad. Den skylten hade stulits från en annan Volvo BM lastmaskin av typ L 70 med tillverkningsår 1987. Den stulna lastmaskinen finns nu hos Skanska Trading. L.A. m fl dömdes d 8 maj 1992 för stöld av lastmaskinen.

Yrkanden. SJ har yrkat att Skanska Trading till SJ skall utge lastmaskinen utan lösen eller, om lastmaskinen inte finns i behåll hos Skanska Trading, betala ersättning för maskinen med 500 000 kr jämte ränta.

Skanska Trading har bestritt yrkandena men har förklarat sig villiga att mot lösen på 350 000 kr utge lastmaskinen till SJ. Som skälig ersättning enligt andrahandsyrkandet har Skanska Trading vitsordat 350 000 kr. Ränteyrkandet har vitsordats.

SJ har till stöd för sin talan anfört: L.A. har stulit lastmaskinen från SJ och har således inte haft rätt att sälja den till Skanska Trading. Köpet av maskinen har skett mycket snabbt genom ett telefonsamtal på morgonen d 27 jan 1992 och med fullföljande av affären samma kväll. L.A. har begärt och fått en del av betalningen i kontanter. Med hänsyn till maskinens värde bör den anses vara stöldbegärlig egendom. Maskinen hade enligt timmätaren gått ca 2 300 timmar och angavs vara av 1987 års modell. Även om gångtiden kan variera måste en så kort tid som 2 300 timmar för en så gammal maskin anses anmärkningsvärd. Maskinen var försedd med servomanövrering av hydraulsystemet, vilket tydligt framgår av bl a manöverspakarnas utseende. Dessa är mycket längre i en maskin utan servoutrustning. 1987 års modell var inte utrustad med servomanövrering, vilken infördes som originalutrustning först från slutet av 1988. Även om en äldre maskin i efterhand kan förses med servo framgår det tydligt vid en normal funktionsbesiktning om servoutrustningen är eftermonterad eller om den är original. Det tillverkningsnummer som finns på ramen stansas visserligen för hand men bokstäver och siffror placeras i en rät linje. På den stulna maskinen fanns de fyra sista siffrorna placerade en rad nedanför beteckningen L 70 V. Dessutom syntes det tydligt att det i rät linje efter L 70 V gjorts en slipning eller övertäckning. Skanska Trading har besiktigat maskinen under mörker och i dålig belysning och hade inte kunnat undgå att se förfalskningen om besiktningen skett med normal aktsamhet. I hytten finns normalt en skylt med hyttnummer mm. Den skylten saknades i den stulna maskinen då Skanska Trading mottog den. Däremot fanns motornumret kvar och var inte ändrat. Samtliga dessa omständigheter borde ha föranlett en noggrannare kontroll. Volvo BM och dess återförsäljare har förteckningar upptagande bl a tillverkningsnummer på sålda maskiner och till maskinerna hörande hyttnummer och motornummer. Av en enkel telefonkontroll hade det framgått att det falska tillverkningsnumret inte hörde samman med motornumret på maskinen. Man hade också kunnat få veta att lastmaskinen med tillverkningsnumret L 70 V 6862 ursprungligen sålts till det företag i Kalmar, som fortfarande äger maskinen. - Skanska Trading har insett att Mörbys bil o schakt kommanditbolag inte ägt rätt att förfoga över lastmaskinen. I vart fall var lastmaskinens skick och beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds till Skanska Trading och omständigheterna i övrigt sådana att Skanska Trading - som eftersatt den särskilda undersökningsplikt som åvilar den som likt Skanska Trading yrkesmässigt handlar med lastmaskiner - borde ha insett att Mörbys bil o schakt kommanditbolag saknat rätt att sälja lastmaskinen. Skanska Trading har därför inte varit i god tro vid köpet av maskinen.

Skanska Trading har påstått att man varit i god tro vid förvärvet av maskinen och till stöd för detta anfört: Skanska Trading köper, säljer och hyr ut begagnade entreprenadmaskiner av olika fabrikat, modeller och typer. Man omsätter 100-150 maskiner årligen. Den aktuella transaktionen gick visserligen snabbt men detta är inte ovanligt. Även i övrigt var affären helt normal. Skanska Trading begärde och fick faktura, som visade att säljaren köpt maskinen något år tidigare. Den tidigare säljaren var en firma, som vid kontroll fanns i telefonkatalogen. Man gjorde försök att ringa den men fick inget svar. L.A. visade också på Skanska Tradings begäran registreringsbevis för Mörbys bil o schakt kommanditbolag, av vilket framgick att han företrädde det företaget. Den anledning L.A. uppgav till att lastmaskinen såldes var trovärdig och den omständigheten att man ville ha en dumper i byte underströk att det var ett seriöst företag. Affären var fördelaktig för Skanska Trading dels för att dumpern kunde avyttras, dels genom att lastmaskinen omgående kunde hyras ut till AMU i Revinge. L.A:s uppträdande eller uppgifter i övrigt gav ingen anledning till misstankar. Det i fakturan angivna tillverkningsnumret stämde med det som fanns instansat på maskinen och som fanns på den nedanför stansningen fastnitade skylten. Den senare uppdagade förfalskningen av tillverkningsnumret var inte så synlig eller påtaglig att den kunde föranleda vidare kontroller. Ej heller skulle Skanska Trading med ledning av det falska tillverkningsnumret ha kunnat göra någon kontroll hos Volvo BM eftersom det företaget av konkurrensskäl inte lämnar ut uppgifter om köpare, motornummer m m till Skanska Trading. Skanska Trading hade trots detta lyckats komma över en förteckning över de tillverkningsnummer som lastmaskiner av årsmodellerna 1986 och 1987 tilldelats av Volvo BM. En kontroll i den förteckningen visade att tillverkningsnumret 6862 ingick i den nummerserie som tilldelats maskiner av typ L 70 och med årsmodell 1987, vilket stämde med de uppgifter L.A. lämnat. Denne uppgav också att maskinen gått 4 000 timmar, vilket inte kan anses anmärkningsvärt för en fyra-fem år gammal lastmaskin. Han gav en trovärdig förklaring till att mätaren visade kortare gångtid. Den omständigheten att en 1987 års modell hade servomanövrering är inte anmärkningsvärd eftersom det är vanligt att sådan utrustning monteras i efterhand för att underlätta förarens arbete och undvika arbetsskador. Det är inte ovanligt att skylt saknas i hytten i begagnade maskiner. Varken den skylten eller motornumret har för övrigt någon betydelse vid identifieringen av en lastmaskin eftersom såväl hytt som motor kan bytas ut under maskinens gångtid. - Skanska Trading har därför inte insett eller bort inse att L.A. saknade rätt att förfoga över lastmaskinen.

Domskäl. SJ har åberopat partsförhör med K.W. samt vittnesförhör med C.H., K.F. och H.R.. Vidare har SJ som skriftlig bevisning åberopat fotografier avseende den i målet aktuella lastmaskinen, broschyr och skiss avseende en lastmaskin Volvo BM L-70 av 1989 års modell samt skiss avseende en lastmaskin Volvo BM L-70 av 1987 års modell.

Skanska Trading har åberopat förhör med K.W. samt vittnesförhör med C.H., H.R., N.W., X.X. och B.A.. Som skriftlig bevisning har Skanska Trading åberopat faktura avseende den i målet aktuella lastmaskinen, registreringsbevis för Mörbys bil o schakt kommanditbolag, förteckning över tillverkningsnummer för Volvo BM lastmaskiner av årsmodellerna 1986 och 1987 och utdrag av reservdels- och tillbehörskatalog från BA Trading Aktiebolag.

Båda parterna har åberopat syn på maskinen.

K.W. har uppgett: Han har sysslat med entreprenadmaskiner sedan 1969. Skanska Trading omsätter 125-150 maskiner årligen. En stor del av dessa maskiner kommer från Skanska AB som överskottsmaterial men Skanska Trading köper och säljer många maskiner för andra. Man annonserar om detta i branschtidningar. Det är ovanligt att stulna maskiner förekommer i branschen men det har inträffat någon gång vad avser Skanska Trading. Den aktuella affären påbörjades på morgonen d 27 jan 1992 då L.A. ringde och talade om att han hade en lastmaskin att sälja. Möjligen hade denne ringt redan föregående dag till K.W:s bostad men K.W. minns inte nu om så varit fallet. Under telefonsamtalet berättade L.A. att han företrädde ett företag, som bl a hade ett grustag. Företaget hade en lastmaskin som använts på något arbete, vilket nu var avslutat, och man önskade sälja maskinen. I utbyte ville man ha en dumper för arbete i grustaget. L.A. talade om att det var en Volvo BM lastmaskin typ L-70, 1987 års modell, som hade gått ca 4 000 timmar. Den angavs vara i bra skick och var utrustad med servo. L.A. angav också maskinens tillverkningsnummer. Skanska Trading hade behov av en sådan maskin eftersom den omedelbart kunde hyras ut till AMU och hade även en dumper i lager. Affären var därför fördelaktig för Skanska Trading. K.W. och L.A. diskuterade priser på maskinerna och kom preliminärt överens om priset 350 000 kr för lastmaskinen och 221 250 kr för dumpern. L.A. behövde lite kontanter omgående och mellanskillnaden skulle därför betalas med 5 000 kr kontant och resten med en check. Maskinerna skulle dock besiktigas av respektive köpare innan betalning eller byte skedde. Man kom därför överens om att dumpern samma dag skulle transporteras till företagets grustag i Vissefjärda och att lastmaskinen, som fanns där, skulle gå med returtransporten till Landskrona. Skanska Trading skulle ordna med transporten och kostnaden för den skulle delas. L.A. skulle åka med transporten till Landskrona och nämnde att han skulle åka tåg tillbaka. K.W. begärde att L.A. skulle ha med sig handling, som visade att maskinen var köpt av L.A:s företag och att den var till fullo betald, samt registreringsbevis för företaget. L.A. verkade veta vad han talade om och ingenting tydde på att han inte var seriös. K.W. arrangerade transporten och ringde tillbaka till L.A:s företag. En kvinna svarade och kopplade samtalet vidare till L.A.. Normalt lämnar Volvo BM inte ut uppgifter om av dem sålda maskiner vad avser olika nummer eller köpare till Skanska Trading. Han har själv försökt få sådana uppgifter men vägrats. Skanska Trading har dock kommit över en förteckning upptagande tillverkningsnummer för 1986 och 1987 års modeller. Han kunde i den förteckningen kontrollera att det av L.A. angivna tillverkningsnumret avsåg en lastmaskin av typ L-70 av 1987 års modell. Senare samma dag fick han besked att transporten var något försenad och bad verkmästaren C.H. stanna kvar för att besiktiga maskinen. Maskinen och L.A. kom till Skanska Trading efter arbetstidens slut och C.H. besiktigade den. C.H. hade fått besked att se efter om tillverkningsnumret på maskinen stämde med det L.A. uppgett. L.A. lämnade den faktura, som ingetts som bevisning. Uppgifterna i den stämde med det L.A. tidigare uppgett och visade att maskinen köpts från ett åkeri i juli 1991. Han lämnade också ett registreringsbevis. K.W. letade upp telefonnumret till åkeriet i telefonkatalogen och ringde dit men ingen svarade där. L.A. talade om att han var nöjd med dumpern. Då C.H. besiktigat lastmaskinen, vilket tog ca 15 minuter, talade han om att timmätaren visade endast 2 300 timmar samt att däcken var dåliga. Tillverkningsnumret var det angivna. L.A. förklarade genast att maskinen gått 4 000 timmar och att timmätaren visade kortare tid eftersom den bytts mot en ny då den ursprungliga mätaren gått sönder. K.W. var ute och såg på däcken men tittade i övrigt inte närmare på maskinen. Efter diskussion nedsattes priset något för att däcken var sämre än L.A. angett vid telefonsamtalet. Maskinen saknade skopa, vilket inte var anmärkningsvärt eftersom en lastmaskin kan förses med olika lätt löstagbara arbetsredskap och skopan inte alltid finns där maskinen är. L.A. skulle ombesörja att skopan skickades till Skanska Trading. Bortsett från prisreduceringen avslutades affären som preliminärt överenskommits per telefon. K.W. erbjöd sig att köra L.A. till järnvägsstationen men denne sade att han fått tag i en kamrat som skulle hämta honom med bil. Han blev också hämtad av några män i en Mercedes av äldre modell. Skopan kom inte till Skanska Trading de närmaste dagarna därefter och K.W. ringde några gånger till L.A., som slutligen uppgav att skopan inte kunde återfinnas och att han skulle ombesörja att en ny skopa levererades. En sådan kom också något senare till Skanska Trading direkt från tillverkare. Det fanns ingenting i maskinens yttre eller dess utrustning som kunde ge anledning till misstanke att de uppgifter L.A. lämnat var oriktiga. Samma modell av lastmaskin kan nämligen ha mycket olika utrustning antingen som original eller som tilläggsutrustning. Dessutom finns det många typer eller modeller och flera fabrikat. Ingenting i L.A:s uppträdande gav anledning till misstankar. Affären genomfördes snabbt men var inte onormal eller ovanlig för Skanska Trading.

C.H. har uppgett: Han har sysslat med entreprenadmaskiner sedan 1975 och har varit anställd hos Skanska Trading sedan 1986. Årligen besiktigar han mer än 100 maskiner. Han minns inte om K.W. angett något speciellt om den aktuella maskinen och han kände inte till något om vad L.A. uppgett. Då han besiktigar en maskin börjar han alltid med att i protokollet anteckna tillverkningsnumret och provkör sedan maskinen. Så gjorde han också med den aktuella maskinen, som kom till Skanska Trading sedan det blivit mörkt. Belysningen utanför lokalerna är mycket bra och han körde inte in maskinen i verkstaden. Vad han minns behövde han ingen annan belysning för att se tillverkningsnumret. Han jämförde det instansade numret med det som fanns på plåten. Eftersom stansningen sker för hand kan instansningens utseende variera. Han såg inget anmärkningsvärt på det instansade numret. Vid provkörningen, innefattande provning av utrustningens olika funktioner, fann han att maskinen var i bra skick och hade ingen anledning att närmare undersöka den. Man brukar inte göra någon grundligare besiktning av maskinerna om provkörningen inte ger anledning till misstankar om funktionsstörningar. Han noterade timmätar-ställningen och att däcken var dåliga. Årsmodellen var inte av intresse för honom och han tittade inte närmare på maskinen ur den synpunkten. Det går inte att bestämma årsmodellen med ledning av maskinens eller dess utrustnings utseende eftersom det finns variationer på samma årsmodell både som original och genom tilläggsutrustning. Det är mycket vanligt att äldre årsmodeller i efterhand utrustas med servomanövrering för att undvika arbetsskador för föraren. Att skylt saknas i hytten på en lastmaskin är varken ovanligt eller anmärkningsvärt.

H.R. har i huvudsak uppgett: Han är kriminalinspektör och utredde stölden av lastmaskinen. Man fick ett tips att maskinen kunde ha sålts till Skanska Trading och att den fanns i Revinge. Då maskinen påträffades kunde han genast se att tillverkningsnumret var förfalskat. Det syntes på tre-fyra meters avstånd att ytan där det ursprungliga tillverkningsnumret funnits var ojämn. Numret var övertäckt med någon plastmassa och det fanns en markerad kant i täckningens övre begränsning. Han kunde se delar av det täckta numret genom övertäckningen. Det var lätt att ta bort täckmassan utan verktyg.

K.F. har i huvudsak uppgett: Han är servicechef hos Volvo BM och har sysslat med entreprenadmaskiner sedan 1970. Hos Volvo BM finns förteckning över tillverkningsnummer på alla maskiner och för varje maskin till den hörande motor- och hyttnummer. Det finns också ett antal andra nummer på andra delar. Det går - även för Skanska Trading - att få uppgift om sådana nummer hos Volvo BM men vanligen hänvisas en frågande till återförsäljare. Han vet inte om återförsäljare lämnar ut uppgifterna. Det är ovanligt att motorer eller hytter byts ut under en maskins livslängd. Han har aldrig sett att någon hyttskylt varit borta. Den mest synliga skillnaden mellan 1987 och 1989 års modell av lastmaskiner typ 1-70 är att den senare modellen är utrustad med servomanövrering. Skillnaden syns tydligt på manöverorganen i hytten genom att den äldre modellen har mycket längre spakar. På maskiner som utrustats med servo som original, vilket gjordes på alla maskiner av 1989 års modell, finns under en lucka i framdelen på maskinen ett servoaggregat. Även om en äldre maskin försetts med servoutrustning i efterhand finns detta servoaggregat inte där utan utrymmet är tomt. En besiktning av en begagnad maskin hos Volvo BM varar några timmar och omfattar bl a kontroll av servoaggregatet. Det hade därför omedelbart framgått att den stulna maskinen inte var en 1987 års modell. Tillverkningsnumret stansas visserligen in för hand men det stansas på ett rad tillsammans med typbeteckningen och i rät linje. Gångtiden för en maskin varierar med arbetsuppgiften men kan uppskattas till omkring 1 500 timmar per år. Ett normalt pris för en lastmaskin 1:70 av 1987 års modell är omkring 340 000 kr och för 1989 års modell omkring 410 000 kr.

N.W. har bl a uppgett: Han har sysslat med entreprenadmaskiner i sex år och är numera anställd som försäljningschef hos Skanska Trading. Det normala förhållandet då en maskin köps är att säljarens identitet kontrolleras, att maskinen är betald och ägs av säljaren samt att maskinens tillverkningsnummer stämmer med säljarens åtkomsthandling. Han har förgäves försökt att hos Volvo BM få ut uppgifter om inköpta maskiner. Möjligen kan man få sådana uppgifter om man har de rätta kontakterna. Det är vanligt att utrustningen är olika på maskiner av samma typ och årsmodell. Vad han vet kan det finnas servoutrustning på en 1987 års modell. Han tror att sådan kom sent 1987 eller i början av 1988.

X.X. har i huvudsak uppgett: Han har sysslat med entreprenadmaskiner under 45 år och är av Sydsvenska Handelskammaren förordnad besiktningsman. Vid ett köp bör tillverkningsnumret kontrolleras och detta jämförs med säljarens åtkomsthandling. Vidare bör kontrolleras att säljaren har rätt att sälja maskinen. Det är vanligt att timmätaren går sönder. En maskin kan inte identifieras genom dess utrustning. Det är svårt att få uppgifter från Volvo BM men det går om man har någon kontakt där. Han anser den affär Skanska Trading gjort normal eller att det i vart fall inte varit något onormalt i den.

B.A. har bl a uppgett: Han har under cirka 2 års tid drivit ett företag som handlar med begagnade maskiner, i huvudsak Volvo BM. Företaget säljer också extrautrustning, bl a servoutrustning till äldre lastmaskiner. Om en maskin i efterhand utrustas med företagets servo syns ingen skillnad på manöverspakarna jämfört med Volvo BM:s originalutrustning. Tillverkningsnumret på en maskin är stansat i rät linje och han skulle ha reagerat om så inte varit fallet. Dock anser han inte att tillverkningsnumret på den stulna maskinen, som det framgår av fotografierna, är anmärkningsvärt.

Vid TR:ns syn av maskinen framgick det som ovan under ostridiga omständigheter angetts om tillverkningsnumret och det därunder stansade falska numrets utseende och placering. Det som täckt det ursprungliga numret var dock borttaget. Ursprungligt tillverkningsnummer var stansat i rät linje med typbeteckningen 1, 70 V. Skylt med hyttnummer saknades. Vidare framgick det att manöverspakarna i hytten var av den typ som finns på servomanövrerade maskiner och att manöverspakarna var placerade så att de var lätta att se. Det framgick också att servoaggregatet i framdelen på maskinen var lätt tillgängligt genom en lucka. Vid synen förevisades också fem andra lastmaskiner av fabrikat Volvo BM. På tre av dessa var typ- och tillverkningsnummer instansade i rät linje och på två av dem med avvikelse från en rät linje; dock inte så stor avvikelse att numret fanns på två rader.

TR:ns bedömning.

Det är ostridigt att maskinen stulits från SJ och att varken L.A. eller Mörbys bil o schakt kommanditbolag haft rätt att förfoga över den. Även om maskinen var ganska värdefull anser TR:n inte dess beskaffenhet i övrigt sådan att den skall bedömas vara så stöldbegärlig egendom att en köpare har en utökad undersökningsplikt. Däremot finns anledning att ställa höga krav på aktsamhet från Skanska Tradings sida med hänsyn till att företaget yrkesmässigt handlar med maskiner av ifrågavarande art.

Vad avser omständigheterna vid Skanska Tradings förvärv av maskinen har K.W:s och C.H:s uppgifter om dessa inte bestritts av SJ och i övrigt har anledning att betvivla uppgifterna inte framkommit. Bedömningen skall därför göras med bl a de uppgifterna som grund. L.A. presenterade sig vid telefonsamtalet som företrädare för ett företag med sådan verksamhet att det var naturligt att det kunde äga en lastmaskin. Företaget ville ha en dumper i byte, vilket får anses ha förstärkt uppgiften om verksamheten och gett intryck av att det var en seriös säljare. Förklaring till varför maskinen skulle säljas lämnades. På uppmaning visade L.A. senare också registreringsbevis avseende företaget. Vid telefonsamtalet fick K.W. uppgift om bl a maskinens tillverkningsnummer och kunde i den förteckning som fanns kontrollera att tillverkningsnumret stämde med uppgifterna om typ och årsmodell. Även om en köpare av en äldre begagnad lastmaskin skulle vilja kontrollera bl a tillverkningsnumret hos Volvo BM är det inte utrett att sådan kontroll är möjlig. En faktura utvisande att maskinen var såld till Mörbys bil o schakt kommanditbolag och till fullo betald uppvisades. K.W. kunde i telefonkatalogen se att det i fakturan angivna säljarföretaget fanns även om han inte fick något svar då han ringde det. L.A. lämnade en godtagbar förklaring till att maskinens timmätare inte stämde med den gångtid han uppgett. Hans uppträdande eller uttalanden i övrigt kan inte anses ha gett anledning till misstankar. Det var en snabbt genomförd affär men L.A. uppgav att man hade omedelbart behov av dumpern och enligt K.W. var en så snabb affär inget ovanligt eller onormalt för Skanska Trading. Med hänsyn till det bl a X.X. och B.A. uppgett har maskinens yttre utseende eller utrustning inte bort ge anledning till misstanke om att något inte stämde. Besiktningen av maskinen var inte särskilt ingående men var enligt C.H. sådan som normalt utfördes vid köp av en begagnad maskin. Eftersom hyttskylt saknar direkt betydelse för identifiering av en maskin och det inte finns krav på att skylt skall finnas i en maskin av ifrågavarande typ, saknades anledning att undersöka om sådan skylt fanns. Avsaknaden av hyttskylt var heller ingenting som, om det hade upptäckts, bort medföra misstankar. Då K.W. uppdrog åt C.H. att besiktiga maskinen fanns det enligt TR:ns mening, mot bakgrund av det som dittills inträffat eller framkommit, ingen anledning för K.W. att särskilt rikta C.H:s uppmärksamhet mot tillverkningsnumret. C.H. har inte heller närmare granskat detta utan har bara antecknat det och jämfört det instansade numret med det på skylten. Fråga är då om förfalskningen var så tydlig att C.H. ändå borde ha upptäckt den. Att typbeteckning och nummer var stansade på olika rader var tydligt synbart, men med hänsyn till att stansningen sker för hand med, såvitt framgått, ett tecken i taget samt till vad som iakttagits vid synen av stansningar på andra lastmaskiner anser TR:n inte detta avgörande. C.H., som har stor erfarenhet av besiktningar innefattande kontroll av tillverkningsnummer, reagerade inte heller för detta. H.R. har uppgett att det, genom att övertäckningen var så klumpigt utförd, syntes att en del av numret var övertäckt. Av de fotografier, som tagits av polisen under brottsutredningen, synes emellertid framgå att övertäckningen inte var så iögonfallande att förfalskningen utan föregående vetskap eller misstanke bort upptäckas.

TR:n finner vid en samlad bedömning av angivna omständigheter och det som i övrigt framkommit att SJ inte visat att Skanska Trading insett att L.A. saknat rätt att sälja maskinen. I stället finner TR:n att Skanska Trading gjort sannolikt att man inte borde ha insett att säljaren saknade rätt att förfoga över lastmaskinen. Skanska Trading har därför i god tro förvärvat maskinen och käromålet skall ogillas.

Domslut. Käromålet ogillas.

Lagmannen Arfvidsson var av skiljaktig mening och anförde: jag delar majoritetens uppfattning att SJ inte visat att Skanska Trading insett att L.A. saknat rätt att sälja maskinen. Däremot finner jag att Skanska Trading borde ha insett att L.A. saknade sådan rätt. Därvid har jag särskilt beaktat följande.

Vid TR:ns syn på lastmaskinen framgick tydligt att typbeteckning och nummer var stansade på olika rader. H.R. har i sitt vittnesmål uppgivit att det syntes på tre-fyra meters håll att ytan där det ursprungliga tillverkningsnumret funnits var ojämn samt att delar av det täckta numret kunde ses genom övertäckningen. De fotografier som åberopats motsäger inte hans vittnesmål.

K.F. har förklarat att en besiktning av en begagnad lastmaskin hos Volvo BM tar ett par timmar och omfattar bl a kontroll av servoaggregatet.

Den av C.H. utförda besiktningen har skett utomhus i dålig belysning och har inte tagit särskilt lång tid i anspråk. Vid en noggrannare besiktning i bättre belysning borde C.H., som årligen besiktigar hundratals lastmaskiner, ha reagerat för att typbeteckning och tillverkningsnummer var stansade på olika rader, att ytan där det ursprungliga tillverkningsnumret funnits var ojämn samt att maskinen var försedd med servoaggregat och således av annan årsmodell än den angivna.

Enligt min uppfattning är även betalningssättet anmärkningsvärt. L.A. fick en del av mellanskillnaden - om än en mindre summa - kontant. Återstoden av mellanskillnaden begärde han skulle betalas med en check vilket knappast kan anses vara en normal betalningsform mellan två bolag.

Eftersom det måste ställas höga krav på aktsamhet från Skanska Tradings sida anser jag därför inte att Skanska Trading gjort sannolikt att man inte borde ha insett att L.A. saknade rätt att förfoga över lastmaskinen. Käromålet skall därför bifallas.

SJ överklagade i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.

Skanska Trading bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Engström, hovrättsråden Schlyter och Elmqvist, referent, samt hovrättsassessorn Lindblad) anförde i dom d 10 dec 1993: Domskäl. I HovR:n har K.W. och vittnena hörts på nytt, varjämte syn hållits i fråga om lastmaskinen. Vad som sålunda förekommit ger inte anledning till annan bedömning än den TR:n gjort.

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

SJ (ombud järnvägsjuristen B.L.) överklagade och yrkade bifall till käromålet.

Skanska Trading (ombud advokaten Y.Y.) bestred ändring.

Maskinentreprenörerna och Entreprenadmaskinleverantörernas samarbetsorgan, EMSA, avgav yttranden i målet. Yttrandena avsåg förekommande finansieringsformer för förvärv av entreprenadmaskiner och möjligheterna för en förvärvare att kontrollera en entreprenadmaskins identitet och en säljares rätt att förfoga över den.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (JustR:n Lars K Beckman, Solerud, Lambe, Westlander, referent, och Thorsson) beslöt följande dom: Domskäl. Enligt 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre gäller att en förvärvare skall anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha insett att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Omständigheter att beakta är t ex att egendomen är särskilt värdefull, stöldbegärlig, ofta säljs på kredit med förbehåll om återtaganderätt eller utbjuds av en för köparen okänd person på annan plats än i en etablerad butik. En helhetsbedömning skall göras av omständigheterna i det enskilda fallet. I regel måste strängare krav ställas på en förvärvare som är yrkesmässigt verksam inom den aktuella branschen än på en privatperson.

HD finner i likhet med HovR:n att det inte är visat att Skanska Trading insett att L.A. saknat rätt att sälja lastmaskinen. Frågan är då om Skanska Trading har gjort sannolikt att omständigheterna varit sådana att Skanska Trading heller inte borde ha insett att det förhöll sig så.

Av utredningen framgår att L.A. och det kommanditbolag som han företrädde inte tidigare var kända för Skanska Trading. Lastmaskinen, för vilken Skanska Trading betalade 350 000 kr, utgör särskilt värdefull egendom och lastmaskiner av ifrågavarande slag, liksom andra entreprenadmaskiner, säljs ofta med återtagandeförbehåll eller leasas ut samt utgör stöldbegärligt gods.

Med hänsyn till det anförda kan det inte anses sannolikt att omständigheterna var sådana att ett företag som Skanska Trading, vilket är yrkesmässigt verksamt i branschen, inte borde ha insett att kommanditbolaget saknade rätt att förfoga över maskinen, om inte företaget har ingående kontrollerat både överlåtarens rätt att förfoga över maskinen och dennas identitet. De åtgärder som Skanska Trading vidtog i dessa avseenden - ett eller ett par fruktlösa försök att per telefon få förbindelse med den som enligt företedd faktura tidigare var ägare till maskinen samt en huvudsakligen på maskinens skick inriktad besiktning av denna - kan inte anses ha varit tillräckliga. Skanska Trading kan följaktligen inte anses ha varit i god tro vid förvärvet. SJ är därför berättigat att få ut maskinen utan lösen.

För det fall att lastmaskinen inte skulle finnas i behåll hos Skanska Trading skall SJ erhålla ersättning för dess värde. Av utredningen framgår inte att värdet är högre än det som vitsordats av Skanska Trading.

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom förpliktar HD Skanska Trading att till SJ utan lösen utlämna lastmaskinen av fabrikat Volvo BM L-70, 1989 års modell, med tillverkningsnummer SN 1070 V 60512 eller, om lastmaskinen inte finns i behåll hos Skanska Trading, till SJ betala 350 000 kr jämte ränta.

HD:s dom meddelades d 2 juni 1995 (nr DT 95).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1995-06-02
Målnummer
T210-94
Lagrum
3 § lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre
Rättsfall
NJA 1989 s. 784
NJA 1993 s. 429
Litteratur
Sökord
Godtrosförvärv
Köp av lös egendom
Lastmaskin
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (2)

NJA 1996 s. 607: Delägare i dödsbo överlät obehörigen en dödsboet tillhörig bil, som av förvärvaren efter kort tid vidaresåldes till en bilförsäljare. Bilförsäljaren, som trots sin fångesmans korta innehavstid inte...
RH 2001:78: Finansbolag har vid köp av lastbil med släp inte gjort en tillräcklig kontroll av säljarens rätt att förfoga över fordonen för att kunna anses ha varit i god tro vid förvärven av fordonen.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation