lagen.nu

NJA 1992 s. 439

Fråga huruvida ett avtal mellan två företag om användningen av vissa benämningar, vilket träffats sedan tvist uppkommit om dessa benämningar, ingåtts att gälla för viss tid eller tills vidare.

(Jfr 1961 s 642)

Sko-City AB förde efter stämning å Åhléns AB vid Stockholms TR den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (chefsrådmannen Rehnström, rådmannen Kjellkvist och hovrättsassessorn Brolin) anförde i dom d 6 febr 1990:

Saken.

Sko-City AB driver skobutiker på olika ställen i Sverige. Bolaget registrerades 1930 och det innehar varumärkesregistrering avseende bl a ordet city. Sko-City driver två butiker i Stockholm; en i Gallerian och en i hörnet Drottninggatan - Mäster Samuelsgatan. I butikerna säljs skor och vissa kläder.

Åhléns AB driver flera varuhus, varav ett - kallat Åhléns City - sedan 1964 på Klarabergsgatan i Stockholm, mycket nära Sko-Citys ena butik. I Åhléns City säljs bl a skor och kläder.

Sko-City sände d 17 sept 1985 ett brev till Åhléns angående användande av namnet Åhléns City vid försäljning av skor. Sko-City angav att det hade varumärkesrätt till namnet City och att det ville ge en sakinformation i frågan så att varumärkesintrång inte skulle uppkomma. Brevet ledde till förhandlingar mellan parterna med ombud. Den 2 maj 1986 meddelade Sko-Citys ombud till Åhléns, att Åhléns bruk av ordet city utgjorde ett flagrant intrång i Sko-Citys bättre rätt till ordet. Efter ytterligare förhandlingar enades parterna om att upprätta ett avtal. Sedan Sko-Citys ombud hade upprättat ett förslag till avtal, som reglerade Åhléns användning av ordet, följde ytterligare ett brev med ändringsförslag från Stockholms Patentbyrå, som var ombud för Åhléns, till Sko-Citys ombud. Efter att Sko-City godtagit Åhléns ändringsförslag träffade parterna sommaren 1986 avtal i enlighet med bilaga 1.

Det som bilaga i till domen fogade avtalet hade följande lydelse:

AVTAL

Följande avtal har träffats mellan Sko-City AB (nedan Sko-City) och Åhléns AB (nedan Åhléns).

1. Sko-City är innehavare av varumärkesregistreringarna 42.863 SKO CITY och 190.921 SKO CITY. Vidare har Sko-City skydd för SKO-CITY genom långvarig inarbetning och genom att kännetecknet ingår i firman.

2. Efter förhandlingar har parterna enats om följande uppgörelse:

a) Åhléns förbinder sig att varken direkt eller indirekt använda benämningarna CITY eller CITY'S, i angiven eller modifierad form, eller därmed förväxlingsbara benämningar, eller sammansättningar, i vilka sådant ord ingår, vid marknadsföring etc av skor eller kläder eller tjänster avseende sådana varor.

b) Åhléns förbinder sig vidare att varken direkt eller indirekt angripa Sko-Citys ovan angivna rättigheter.

c) Åhléns förbinder sig att lämna de medgivanden Sko-City ev kan komma att behöva vid registrering av nya varumärken/firmor inom det område som omfattas av detta avtal.

d) Sko-City godkänner att Åhléns använder namnen ÅHLÉNS CITY och ÅHLÉNS I CITY.

3. Åhléns skall tillse att detta avtal respekteras även av Åhléns efterträdare, successorer etc.

4. Vid varje överträdelse av detta avtal skall Åhléns till Sko-City utge ett vite om 250 000 kronor.

5. Genom detta avtal är samtliga mellanhavanden med anledning av förevarande sak slutligt reglerade.

Åhléns skall snarast möjligt avveckla användning av CITY etc som står i strid med detta avtal. Detta skall vara genomfört senast d 1 okt 1986.

Stockholm den 8/7-86 Örebro d 7/8 1986

ÅHLÉNS AB SKO-CITY AB

underskrift underskrift

TR:ns domskäl fortsätter:

Den 9 jan 1987 betalade Åhléns 125 000 kr till Sko-City i anledning av annonsering i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter i okt 1986. Åhléns marknadsförde i annonserna en snowjoggingkänga, där ordet city utgjorde en del av namnet; Freetime "City".

Åhléns lät d 27-28 febr och d 14 mars 1987 införa annonser i Svenska Dagbladet. Annonserna utgjorde marknadsföring av bl a kläder. Vidare marknadsförde Åhléns under febr och mars 1987 i skyltfönster bl a kläder och skor med användande av ordet city. Annonserna och foton av skyltningen bifogas i kopior, bilagorna 2-4.

I brev d 10 april 1987, vilket kommit Sko-City tillhanda före d 15 april 1987, sade Åhléns utan angivande av grund upp avtalet till upphörande d 15 juni 1987.

Den 18 maj 1988 lät Åhléns införa annonser i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I annonserna används ordet city vid marknadsföring av kläder och skor. Annonsen bifogas i kopia, bilaga 5.

(Domsbilagorna 2-5 här uteslutna; red:s anm.)

Sko-City har, under åberopande av avtalsbrott, yrkat ersättning av Åhléns med en miljon kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från och med dagen för delgivning av stämning, d 25 juli 1988, tills betalning sker. Beloppet avser avtalat vite, 250 000 kr per avtalsbrott, för fyra brott mot avtalets punkt 2 a. Enligt Sko-City föreligger ett avtalsbrott beträffande annonserna d 27-28 febr och d 14 mars 1987, ett avtalsbrott beträffande skyltningen, ett avtalsbrott beträffande annonsen i Svenska Dagbladet d 18 maj 1988 och ett avtalsbrott beträffande annonsen i Dagens Nyheter samma dag.

Åhléns har bestritt yrkandet. Som grund för bestridandet har Åhléns åberopat att avtalsbrott inte förekommit och - i andra hand - att avtalet till följd av uppsägningen inte gäller för annonseringen d 18 maj 1988 samt att denna annonsering i vart fall skall bedömas som endast ett avtalsbrott. Åhléns har vitsordat yrkat belopp per avtalsbrott och den yrkade räntan.

Sko-City har invänt att uppsägningen inte är giltig, då den skett utan grund.

- - -

Till utveckling av talan har parterna anfört följande.

Sko- City.

Avtalsbrotten består i att ordet city använts i marknadsföringen. Således har city använts med stora bokstäver i annonsen d 27 febr 1987 och i flera skyltfönster. Vidare har ordet använts i kombinationen citydräkt på två ställen i annonsen d 28 febr 1987. I de senare annonserna d 18 maj 1988 är det ordet city i kombination med special resp Barnskor som utgör avtalsbrott. Användningen av namnet Åhléns City utgör däremot inte något avtalsbrott.

Avtalet är inte begränsat till användning av ordet city som benämning på varor. I samband med avtalsbrottet i okt 1986 bad Åhléns om ursäkt och parterna enades om ett jämkat vite. Åhléns lovade också att fortsättningsvis följa avtalet.

Åhléns.

Avtalet innebär att Åhléns inte får använda ordet city som benämning på varor. Så skedde av misstag i okt 1986 och Åhléns betalade 125 000 kr till Sko-City. I den aktuella marknadsföringen har ordet city använts fristående från varorna och avsett en speciell livsstil, vilket framgår bl a av att ordet citypulsen markerats. Beträffande de båda senare annonserna har ordet city använts för att klargöra, att specialerbjudandena fanns i Åhléns City till skillnad mot andra Åhlénsvaruhus. Att denna användning är tillåten framgår av punkt 2 d i avtalet. Beträffande tolkningen av avtalet skall beaktas att Sko-City formulerat avtalet och att det då skall tolkas till Sko-Citys nackdel vid oklarhet.

Den angivna uppsägningstiden, sextio dagar, är tillräcklig. I vart fall har avtalet upphört att gälla vid annonseringen d 18 maj 1988.

Domskäl. Någon bevisning har inte åberopats.

TR:n tar inledningsvis upp frågan om den aktuella marknadsföringen utgör avtalsbrott. Enligt avtalet förbinder sig Åhléns att inte använda benämningarna city eller city's vid marknadsföring etc av skor eller kläder. Enligt TR:ns mening kan inte av avtalet utläsas att därmed avsetts en begränsning till benämningar på varor. Ej heller har något om avtalets tillkomst eller tillämpning anförts som ger stöd för Åhléns tolkning av avtalet. Att Sko-Citys ombud upprättade förslaget till avtalet kan enligt TR:ns mening inte inverka på dess tolkning, särskilt som Åhléns - ett stort affärsdrivande bolag - haft möjlighet att göra invändningar mot avtalet och även gjort så i vissa delar. I vart fall kan denna omständighet inte inverka på ett så tydligt avtal som här är fråga om.

Åhléns användning av ordet city vid den aktuella marknadsföringen av skor och kläder utgör således ett avtalsbrott, även om det syftat på en speciell livsstil. Beträffande den sista annonseringen har Åhléns invänt, att ordet använts för att särskilja Åhléns City från andra varuhus. Emellertid fram r av punkten 2 d i avtalet, att Åhléns får använda endast namnen "Åhléns City" och "Åhléns i City". Enligt TR:ns mening kan man inte därav utläsa, att Åhléns äger använda ordet city i någon annan form för att särskilja dess olika varuhus.

Sammanfattningsvis anser alltså TR:n att den aktuella marknadsföringen i påtalade delar utgör brott mot vad parterna avtalat angående användningen av ordet city vid Åhléns marknadsföring av skor och kläder.

Åhléns har vidare åberopat att avtalet har sagts upp till upphörande d 15 juni 1987 och att avtalet därför inte var gällande vid den senare marknadsföringen. Sko-City har mot detta invänt att uppsägning utan grund inte är giltig. Det kan anmärkas att det här inte är fråga om en oberättigad hävning.

Det aktuella avtalet är ett förlikningsavtal träffat efter en tvist om Åhléns eventuella varumärkesintrång. Avtalet är varaktigt. Genom avtalet har Åhléns förpliktats vid vite att inte använda ordet city på visst sätt. Sko-City har förpliktat sig att acceptera den användning av ordet som anges i punkt 2 d. Vidare får det anses avtalat mellan parterna att Sko-City åtagit sig att inte påtala det omtvistade eventuella intrånget. Avtalet reglerar således både den aktuella tvisten och framtida tvistefrågor.

I avtalet anges inte om det skall gälla för all framtid eller för obestämd tid. Enligt TR:ns mening måste ett avtal som inte uttryckligen anger att det är för all framtid, presumeras vara för obestämd tid. Detta stämmer även väl överens med den tolkningssats som anger att ett avtal vid oklarhet skall tolkas till den mest förpliktades fördel. Avtalet skall således anses gälla för obestämd tid.

Som huvudregel gäller att avtal för obestämd tid kan bringas till upphörande genom uppsägning utan grund. Sålunda kan även en garantiförpliktelse begränsas genom uppsägning, med påföljd att garantin inte gäller händelser som inträffar efter en viss tid, resp förpliktelser som någon ådragit sig efter en viss tidpunkt (se Knut Rodhe, Obligationsrätt, 1956 s 700 ff). Denna rätt till uppsägning är begränsad beträffande vissa avtalstyper, t ex nyttjanderättsavtal och anställningsavtal. Enligt TR:ns mening omfattas ej ett förlikningsavtal som det aktuella av någon sådan begränsning i rätten att säga upp utan grund.

Vad Jan Hellner anför i Speciell avtalsrätt II, Kontraktsrätt, 1984 s 241-242, angående uppsägning under rubriken "Viktig grund" innebär endast att avtal kan sägas upp om en viktig grund föreligger. Detta uttalande skall såvitt TR:n förstår inte tolkas motsatsvis så att uppsägning aldrig kan ske utan grund.

Av det sagda följer enligt TR:ns mening att Åhléns har haft rätt att säga upp avtalet. Uppsägningen har skett mer än ett år före den senare annonseringen. Detta är under alla förhållanden en skälig uppsägningstid. Avtalet har alltså genom uppsägningen bringats att upphöra före de två senaste annonserna. Härav följer att Sko-Citys talan skall bifallas endast beträffande de två första avtalsbrotten.

Eftersom TR:n funnit att avtalet ej var gällande d 18 maj 1988, då den senare annonseringen ägde rum, saknas anledning att pröva om denna annonsering utgjorde ett eller två avtalsbrott.

Åhléns skall enligt det anförda betala vite till Sko-City motsvarande två avtalsbrott, eller hälften av det yrkade beloppet. - - -

Domslut. 1. TR:n förpliktar Åhléns AB att till Sko-City AB betala 500000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen from d 25 juli 1988 tills betalning sker

- - -

Sko-City fullföljde talan i Svea HovR och yrkade fullt bifall till käromålet.

Åhléns yrkade efter anslutningsvad att käromålet skulle ogillas.

Part bestred motparts ändringsyrkande.

HovR:n (fd hovrättsrådet Hoff, hovrättsrådet Dahlgren och hovrättsassessorn Ek) anförde i dom d 14 okt 1991:

HovR:ns domskäl. Parterna har här åberopat samma grunder som vid TR:n och de har också i allt väsentligt åberopat samma omständigheter som antecknats i TR:ns dom.

Samma skriftliga bevisning som vid TR:n har gåtts igenom.

Lika med TR:n finner HovR:n att den aktuella marknadsföringen i påtalade delar utgör brott mot vad parterna avtalat angående användningen av ordet city vid Åhléns marknadsföring av skor och kläder.

Vad därefter angår frågan huruvida avtalet till följd av Åhléns uppsägning inte gäller för annonseringen d 18 maj 1988 gör HovR:n följande bedömning.

Avtalet innehåller inte någon bestämmelse rörande frågan för hur lång tid det skall gälla. Det framstår emellertid som föga sannolikt att någondera parten skulle ha avsett att avtalet endast skulle gälla tills vidare och alltså kunna sägas upp omedelbart utan åberopande av någon särskild grund. Om någon av parterna avsett att avtalet skulle gälla endast tills vidare, dvs för obestämd tid, hade detta rimligen bort uttryckligen anges i avtalet, vilket icke skett. Avtalet innehåller inte heller någon bestämmelse om uppsägningstid, vilket hade varit naturligt om det avsetts skola gälla endast tills vidare. I avtalets punkt 3 har tagits in en bestämmelse om att Åhléns skall tillse att avtalet respekteras även av Åhléns successorer. Det nu anförda liksom de omständigheter som föranlett tillkomsten av avtalet ger enligt HovR:ns mening inte rimligen utrymme för någon annan tolkning av detsamma i det hänseende varom nu är fråga än att parterna genom avtalet avsett att åstadkomma en slutlig reglering, dvs en reglering sig emellan för all framtid och inte endast för obestämd tid, av Åhléns rätt att använda ordet city vid sin marknadsföring. Till följd härav har Åhléns inte ägt säga upp avtalet utan åberopande av någon särskild grund.

På grund av vad sålunda anförts och då Åhléns ostridigt sagt upp parternas avtal utan åberopande av någon särskild grund har avtalet alltjämt varit gällande vid annonseringen d 18 maj 1988. Mot Åhléns bestridande kan Sko-City emellertid ej anses ha visat att införandet av de så gott som likalydande annonserna i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter d 18 maj 1988 utgjort mer än en överträdelse av parternas avtal.

På grund av det anförda skall Åhléns förpliktas att till Sko-City utge ersättning för tre överträdelser av parternas avtal med sammanlagt 750 000 kr.

HovR:ns domslut. 1. Med ändring av punkten 1 i TR:ns domslut förpliktar HovR:n Åhléns AB att till Sko-City AB betala 750 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen from d 25 juli 1988 till dess betalning sker.

Referenten, hovrättsrådet Fergenius, var skiljaktig och anförde: Jag fastställer TR:ns dom.

Åhléns (ombud advokaten S.U.) sökte revision och yrkade att HD skulle ogilla Sko-Citys talan.

Sko-City (ombud advokaten H.S.) bestred ändring.

HD meddelade d 13 dec 1991 prövningstillstånd beträffande frågan, om Åhléns haft rätt att säga upp avtalet på sätt som skett, samt förklarade frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt vilande.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, Revsekr Tor Olsson, hemställde i betänkande att HD skulle meddela följande dom: Domskäl. Avtalet mellan parterna är ett förlikningsavtal som träffats i en uppkommen tvist om Åhléns eventuella intrång i Sko-Citys rätt till varukännetecken. Avtalet är varaktigt och innebär att parterna gjort en gränsdragning mellan sig om användningen av ordet city. Åhléns har sålunda förbundit sig vid vite att inte använda benämningarna city eller city's i vissa sammanhang, och Sko-City har på sin sida godkänt att Åhléns använder namnen "Åhléns City" och "Åhléns i City". Det får vidare anses avtalat, att Sko-City åtagit sig att inte påtala Åhléns eventuella varumärkesintrång hänförliga till tiden före avtalets träffande. Avtalet innehåller inte någon bestämmelse rörande frågan för hur lång tid det skall gälla.

Ett förlikningsavtal som det aktuella utan uttrycklig tidsbestämning måste till sin typ presumeras gälla för all framtid, dvs så länge rätten till varukännetecknen består, och därmed inte kunna sägas upp utan vägande skäl, såsom att förutsättningarna för avtalet ändrats på ett mera avgörande sätt.

På grund härav och på de av HovR:n i detta sammanhang i övrigt anförda skälen finner HD att avtalet gäller för all framtid och inte endast tills vidare och att Åhléns därför inte haft rätt att, på sätt som skett, säga upp avtalet utan åberopande av någon särskild grund.

Vid denna utgång föreligger inte skäl att meddela prövningstillstånd i de delar frågan därom har förklarats vilande.

Domslut. HD förklarar att Åhléns inte ägt säga upp avtalet utan åberopande av någon särskild grund.

HD finner inte skäl att meddela prövningstillständ i målet i övrigt.

HovR:ns domslut skall alltså stå fast.

HD (JustR:n Nyman, Jermsten, Törnell, Munck och Nilsson, referent) beslöt följande dom:

Domskäl. Sedan tvist uppkommit mellan Åhléns och Sko-City om användningen av benämningarna "City" eller "City's" träffade parterna i juli och aug 1986 ett avtal, som innebar att Åhléns förband sig vid vite att inte använda dessa benämningar i vissa sammanhang medan Sko-City godkänd att Åhléns använde benämningarna "Åhléns City" och" Åhléns i City". Genom avtalet får Sko-City vidare anses ha förbundit sig att inte påtala eventuellt varumärkesintrång från Åhléns sida i tiden före avtalets ingående.

Avtalet innehåller inga bestämmelser om dess giltighetstid. En naturlig tolkning är emellertid att avtalet är avsett att reglera förhållandet mellan parterna så länge Åhléns användning av ovannämnda benämningar skulle kunna föranleda tvist. Avtalet kan alltså inte anses ha ingåtts att gälla endast tills vidare. Åhléns har vid detta förhållande inte haft rätt att säga upp avtalet på sätt som skett.

Anledning saknas att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt.

Domslut. HD förklarar att Åhléns inte har haft rätt att säga upp avtalet med Sko-City på sätt som skett.

HD finner inte skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. HovR:ns dom skall därför stå fast.

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1992-06-30
Målnummer
T2257-91
Rättsfall
NJA 1961 s. 642
Litteratur
Sökord
Avtalstolkning
Varukännetecken
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

RH 2010:40: Uppsägning av avtal på obestämd tid (s.k. tillsvidareavtal) om vattenleveranser: Med hänsyn till avtalets beskaffenhet har ansetts att det måste antas ha varit underförstått mellan avtalsparterna att...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation