lagen.nu

NJA 1984 s. 176

Arvsskattemål. I bouppteckning angavs felaktigt att viss egendom var den efterlevande makens enskilda. Den felaktiga uppgiften rättades sedermera genom en tilläggsbouppteckning. Den omständigheten att det med hänsyn till innehållet i ett vid den ursprungliga bouppteckningen fogat äktenskapsförord hade varit möjligt att uppmärksamma felaktigheten redan vid inregistreringen av denna bouppteckning har inte ansetts utgöra skäl att underlåta efterbeskattning på grundval av tilläggsbouppteckningen. 32 § d) lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

H.Å. avled d 6 juni 1972. Bouppteckningen efter honom upptog som dödsbodelägare efterlevande makan M.Å. och sonen S.Å.. Behållningen i boet uppgick enligt bouppteckningen till 181 078 kr 78 öre. Bouppteckningen angav därjämte att efterlevande makan innehade enskild egendom. I detta hänseende hänvisades till ett mellan makarna d 2 mars 1956 upprättat äktenskapsförord, enligt vilket H.Å. till M.Å. såsom gåva överlät fastigheten Verstorp 3:28 i Nättraby socken, Karlskrona kommun, jämte viss förtecknad lös egendom.

Bouppteckningen registrerades vid Karlskrona TR d 24 aug 1972, varvid äktenskapsförordet noterades i beslutet. Vid registreringen överförde TR:n vissa i bouppteckningen såsom M:s enskilda egendom redovisade tillgångar och skulder - dock ej nämnda fastighet och skulder intecknade i denna - till boet, och fastställde boets behållning till 179 520 kr 78 öre. Skatten på S.Å:s arvslott om 89 760 kr 39 öre fastställdes till 7 455 kr.

Den 16 okt 1980 förrättades tilläggsbouppteckning efter H.Å. i anledning av att fastigheten i den ursprungliga bouppteckningen upptagits som efterlevande makans enskilda egendom i stället för att som rätteligen skulle ha skett, ingå i boets behållning. I tilläggsbouppteckningen antecknades, att fastighetens taxeringsvärde saknade betydelse, eftersom lagakraftägande beslut i arvsskattefrågan förelåg.

TR:n (tingsnotarien Göransson), som inhämtade att fastighetens taxeringsvärde år 1971 var 50 000 kr, registrerade d 27 mars 1981 tilläggsbouppteckningen och fastställde boets behållning till (179 520 + 50 000 =) 229 520 kr. Därjämte bestämdes att, på grund av att S.Å:s arvslott nu fick anses uppgå till 114 760 kr, efterbeskattning skulle ske och ytterligare arvsskatt för S.Å:s lott erläggas med 5 479 kr.

Skatten inbetalades d 30 april 1981.

S.Å. anförde besvär över TR:ns beslut i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att ytterligare arvsskatt inte skulle tas ut. Till grund för sin talan anförde han: Av TR:ns beslut d 24 aug 1972 framgår klart att rätten tog upp frågan om fastighetens art till prövning och felaktigt bedömde den som efterlevande makans enskilda egendom. Beslutet om skattläggning har måst överklagas inom tre år, och då så ej skett borde det ursprungliga skattebeslutet vara fullt giltigt.

Kammarkollegiet yrkade att besvären skulle lämnas utan bifall och anförde: Det fel som behäftade bouppteckningen var sådant att det, som också skett, bör rättas genom uppgörande av tilläggsbouppteckning. Inregistreringen av tilläggsbouppteckningen skedde inom tio år från tiden för skattskyldighetens inträde d 6 juni 1972. Statens anspråk på arvsskatt var därför ej preskriberat och TR:n har genom att debitera ytterligare arvsskatt förfarit riktigt.

HovR:n (hovrättslagmannen Aspelin, hovrättsrådet Lindelöf adj led f d lagmannen Hasslow och adj led Rosqvist, referent) anförde i beslut d 28 april 1982:

Skäl. Enligt 20 kap 4 § ÄB skall i fall som det förevarande även efterlevande makes tillgångar och skulder antecknas i bouppteckning. Registrering får ej äga rum om inte denna föreskrift följts. Det till huvudbouppteckningen efter H.Å. fogade äktenskapsförordet synes ha utgjort underlag för TR:ns bedömning av frågan vilken egendom som varit att hänföra till M.Å:s giftorättsgods och till hennes enskilda egendom. Det är uppenbart att fastigheten Verstorp 3:28 felaktigt redovisats som M.Å:s enskilda egendom i bouppteckningen efter H.Å., och tydligen har detta godtagits av TR:n trots att äktenskapsförordet ej haft annan innebörd än att hon erhöll fastigheten som gåva. Den felaktighet som bouppteckningen innehåller bör, såsom skett, rättas genom uppgörande av tilläggsbouppteckning.

I 32 § d) lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt stadgas: Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt beträffande bouppteckning yppats felaktighet, som efter vad i 20 kap 10 § ÄB stadgas föranleder tillägg till eller rättelse av bouppteckningen, och hade, om hänsyn tagits till omständighet som nu avses, för någon lott skatt skolat gäldas utöver vad för lotten beräknats, skall efterbeskattning ske med sålunda felande belopp. Stadgandet bör tolkas sålunda att efterbeskattning endast medges på grundval av sådana förut okända eller genom nytillkommet lagakraftvunnet avgörande fastställda omständigheter, vilka i och för sig förelåg redan vid tiden för skattebeslutet. Den omständighet som i förevarande fall föranlett tilläggsbouppteckning framgick emellertid redan av de handlingar som låg till grund för TR:ns beslut d 24 aug 1972 och har icke varit föremål för tvist. HovR:n finner därför att efterbeskattning inte skall ske i anledning av tilläggsbouppteckningen.

Med ändring av överklagade beslutet förordnar HovR:n att arvsskatt i anledning av tilläggsbouppteckningen efter H.Å. ej skall utgå.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade fastställande av TR:ns beslut om arvsskatt.

S.Å. bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Östling, hemställde i betänkande om följande beslut: Skäl. Enligt 32 § d) lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall i fall som det förevarande efterbeskattning ske med det belopp tilläggsbouppteckningen föranleder. Skäl för annan tolkning än den som framgår av bestämmelsens ordalydelse föreligger ej.

TR:ns beslut skall därför fastställas.

Slut. Med upphävande av HovR:ns beslut fastställer HD det slut vartill TR:n kommit.

HD (JustR:n Westerlind, Fredlund, Welamson, Knutsson, referent, och Gad) fattade följande slutliga beslut:

Skäl. I bouppteckningen efter H.Å. angavs oriktigt att fastigheten Verstorp 3:28 utgjorde den efterlevande makens enskilda egendom. Denna felaktighet är av sådant slag som avses i bestämmelsen om s k tilläggsbouppteckning i 20 kap 10 § ÄB. Det vid bouppteckningen fogade äktenskapsförordet har visserligen gett anledning att betvivla uppgiftens riktighet och därmed att uppmärksamma felaktigheten. Detta utesluter emellertid inte att tilläggsbouppteckning skall upprättas.

Bestämmelsen om efterbeskattning i 32 § d) lagen om arvsskatt och gåvoskatt är - liksom motsvarande bestämmelse om återvinning av skatt i 59 § 1 st d) - enligt ordalagen tillämplig när det föreligger en sådan situation som enligt 20 kap 10 § ÄB föranleder upprättande av tilläggsbouppteckning. Den omständigheten att den felaktiga uppgiften i detta fall godtogs vid inregistreringen av bouppteckningen och den därpå grundade skattläggningen, trots att det enligt vad förut sagts hade varit möjligt att uppmärksamma felaktigheten, utgör inte skäl att i strid med lagens ordalydelse underlåta efterbeskattning på grundval av tilläggsbouppteckningen.

Slut. Med upphävande av HovR:ns beslut fastställer HD det slut vartill TR:n kommit.

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1984-03-12
Målnummer
Ö704-82
Lagrum
32 § d lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
20 kap. 10 § ärvdabalken (1958:637)
Litteratur
Sökord
Arvsskatt
Bouppteckning
Enskild egendom
Äktenskapsförord
Efterbeskattning
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation