lagen.nu

Rättshjälpsförordning (1997:404)

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1997-06-05
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:330
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2016-02-16

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av rättshjälpslagen (1996:1619). Dessutom finns i 11 a-11 d §§ särskilda bestämmelser om ansökan om rättshjälp i vissa gränsöverskridande tvister. Förordning (2004:739).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:739

2 § Vad som sägs om domstol i denna förordning gäller även arrendenämnd och hyresnämnd.

3 § Vid tillämpning av rättshjälpslagen (1996:1619) och denna förordning anses som biträdande jurist på en advokatbyrå den som har avlagt de kunskapsprov som har föreskrivits för behörighet till domarämbetet och har antecknats i ett register hos Sveriges advokatsamfund som anställd som biträde på byrån.

Rådgivning

4 § Domstolsverket fastställer avgift för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) på grundval av en timkostnadsnorm som beslutas av regeringen. Domstolsverket meddelar också närmare bestämmelser om nedsättning av rådgivningsavgift.

5 § Domstolsverket meddelar närmare bestämmelser om ersättning av allmänna medel till den som lämnar rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619).

Ekonomiskt underlag

6 § Domstolsverket meddelar närmare bestämmelser om beräkning av ekonomiskt underlag enligt 38 § rättshjälpslagen (1996:1619).

Ansökan om rättshjälp

7 § En ansökan om rättshjälp skall innehålla uppgifter om den rättsliga angelägenhet som ansökan avser och, om det är möjligt, det värde saken rör. Avser ansökan en rättslig angelägenhet som kan komma att prövas eller på annat sätt behandlas utomlands skall detta anges.

Av ansökan skall framgå om rättshjälp tidigare har sökts och om rådgivning har lämnats i angelägenheten.

8 § I ansökan skall anges om den rättssökande har eller har haft en rättsskyddsförsäkring eller liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten.

Om den rättssökande saknar rättsskydd enligt första stycket skall anledningen till detta anges, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om den rättsliga angelägenheten avser skadestånd, skall den rättssökande uppge om det är fråga om trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller om skadeståndet kan komma att betalas från en ansvarsförsäkring.

Rättsfall (1)

NJA 2015 s. 352: Rättshjälp. När ett besked har lämnats om att rättsskydd begärts, får...

9 § Ansökan skall innehålla uppgifter om den rättssökandes ekonomiska och övriga förhållanden enligt ett formulär som Domstolsverket fastställer. Förordning (1999:65).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1999:65

10 § Om ett dödsbo ansöker om att rättshjälp som har beviljats den avlidne skall övergå till dödsboet, skall till ansökan bifogas en bouppteckning eller annan tillförlitlig utredning om dödsboets ekonomiska ställning samt uppgifter om dödsbodelägarnas ekonomiska förhållanden.

11 § Uppgifterna om ekonomiska förhållanden, förekomsten av försäkring, rådgivning och om rättshjälp tidigare har sökts skall lämnas på heder och samvete. Den rättssökande skall också på heder och samvete intyga att i ansökan har lämnats alla uppgifter som, såvitt den sökande vet, är av betydelse för bedömningen av ansökan och att de lämnade uppgifterna är riktiga.

Den rättssökande skall i ansökan om rättshjälp lämna ett medgivande till att de ekonomiska uppgifterna får kontrolleras hos berörda myndigheter. Förordning (1999:65).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1999:65

Särskilda bestämmelser om ansökan om rättshjälp i vissa gränsöverskridande tvister

11 a § Justitiedepartementet är översändande och mottagande organ enligt rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister. Förordning (2004:739).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:739

11 b § Justitiedepartementet skall i sin egenskap av översändande organ bistå den rättssökande med att

  • 1. säkerställa att alla handlingar som enligt departementets vetskap krävs för prövning av ansökan om rättshjälp är fogade till den, och
  • 2. vid behov översätta ansökan om rättshjälp och övriga handlingar som anges i 1.

Justitiedepartementet skall översända en ansökan om rättshjälp till mottagande organ i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen senast 15 dagar efter det att en komplett ansökan har tagits emot.

Justitiedepartementets biträde skall vara kostnadsfritt. Förordning (2004:739).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:739

11 c § Om en ansökan om rättshjälp har översänts till Justitiedepartementet i dess egenskap av mottagande organ på något annat sätt än genom post, bud eller telefax, behöver departementet inte förmedla ansökan. Detta gäller dock inte, om det har träffats en överenskommelse i det enskilda fallet och ansökan har gjorts på det sätt som har överenskommits. Förordning (2004:739).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:739

11 d § En ansökan om rättshjälp som har översänts till Justitiedepartementet i dess egenskap av mottagande organ behöver förmedlas endast om ansökan och de övriga handlingar som bilagts den är avfattade på svenska eller engelska. Förordning (2004:739).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2004:739

Underrättelser m.m.

12 § Har en ansökan om rättshjälp bifallits, skall den rättssökande få ett skriftligt besked om detta. Beskedet skall innehålla uppgifter om den rättsliga angelägenhet som rättshjälpen avser, dagen då ansökan bifölls, den procentsats efter vilken rättshjälpsavgift skall betalas och vad den minsta avgiften uppgår till samt vem som har förordnats som rättshjälpsbiträde.

Rättshjälpsbiträdet skall få ett skriftligt besked om förordnandet.

Lagrumshänvisningar hit (1)

13 § Har rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten och handläggs den rättsliga angelägenheten, utan att det är fråga om ett överklagande av myndighetens avgörande, vid en domstol eller annan myndighet eller vid en skiljenämnd, skall den rättssökande genast till domstolen, myndigheten eller skiljenämnden skicka det besked som avses i 12 §. En anteckning om beskedets innehåll skall göras i dagboken, i akten eller på något annat lämpligt ställe.

14 § Om en kostnad för rättshjälpen har uppkommit i ett mål eller ärende vid en domstol eller någon annan myndighet sedan rättshjälp har beviljats skall det i dagboken eller på beskedet om rättshjälp göras en anteckning om kostnaden med angivande av dagen då kostnaden uppkom.

15 § Om rättshjälp har beviljats av Rättshjälpsmyndigheten, skall domstol underrätta myndigheten, om den rättsliga angelägenheten ger upphov till ett mål eller ärende vid domstolen. När Rättshjälpsmyndigheten har fått underrättelsen, skall myndigheten genast underrätta domstolen om de kostnader i ärendet som myndigheten tidigare har fastställt. Om en domstol eller Rättshjälpsmyndigheten behöver ytterligare handlingar som underlag för ett beslut som gäller rättshjälpen, är det domstolens respektive myndighetens uppgift att rekvirera dessa.

16 § Om det beslutas att rättshjälpen skall upphöra och den rättsliga angelägenheten handläggs vid en annan myndighet än den som har fattat beslutet, skall den andra myndigheten underrättas om beslutet. Motsvarande gäller då angelägenheten prövas i skiljenämnd.

Den rättssökande, rättshjälpsbiträdet och medlaren skall underrättas om beslutet.

17 § Domstolsverket får meddela föreskrifter för domstolar och andra myndigheter om att dessa skall lämna uppgifter till Rättshjälpsmyndigheten om sina beslut i frågor om rättshjälp. Förordning (2005:80).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2005:80

Betalning av rättshjälpsavgift

18 § Domstolsverket meddelar närmare bestämmelser om betalning av rättshjälpsavgift.

Ersättning till rättshjälpsbiträden

19 § Domstolsverket meddelar föreskrifter om den taxa som avses i 27 § femte stycket rättshjälpslagen (1996:1619) på grundval av en timkostnadsnorm som beslutas av regeringen. Domstolsverket meddelar också föreskrifter om hur tidsspillan ska beräknas. Förordning (2014:330).

20 § Ett rättshjälpsbiträde skall i sin kostnadsräkning i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. I fråga om mervärdesskatt finns bestämmelser om fakturering i 11 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).

Om ersättningen inte skall bestämmas enligt taxa eller om den begärda ersättningen avviker från fastställd taxa, skall kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna skall vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Arbetsredogörelsen skall innefatta uppgift om tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig. Om den som begär ersättning åberopar några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, skall dessa anges. Av kostnadsräkningen skall även framgå den tid som har lagts ned på uppdraget och när arbetet påbörjades.

Om ett biträde har satt en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå i sitt ställe (substitution) skall detta framgå av kostnadsräkningen. Förordning (2005:80).

Rättsfall (4)

NJA 2008 s. 223: Kraven på offentlig försvarares kostnadsräkning i mål där brottmålstaxan inte...
NJA 2010 s. 19: Fråga om offentlig försvarare kan tillerkännas ersättning av allmänna medel för...
RH 2005:43: En offentlig försvarares arbetsredogörelse har inte ansetts tillräckligt...
RH 2013:24: Ska ett rättshjälpsbiträde i ett vårdnadsmål begränsa sin arbetsinsats när...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2004:690, 2005:80

21 § Om ett rättshjälpsbiträde har anlitat ett utländskt platsombud skall de uppgifter som anges i 20 § redovisas också beträffande platsombudets arbete.

22 § Ett rättshjälpsbiträde skall i sin kostnadsräkning också ange om den rättssökande erhållit mer än en timmes rådgivning, den rådgivningsavgift och den rättshjälpsavgift som den rättssökande har betalat samt sådana omständigheter som kan vara av betydelse för tillämpningen av 31 § rättshjälpslagen (1996:1619).

23 § Kostnadsräkningen ska ges in till den domstol eller den myndighet som ska besluta om ersättningen utom i fall som avses i andra stycket.

Om rättshjälpen avser ett ärende vid en annan myndighet än domstol eller ett förfarande inför skiljenämnd, ska kostnadsräkningen ges in till myndigheten eller skiljenämnden som utan dröjsmål ska sända räkningen till Rättshjälpsmyndigheten med ett eget yttrande.

I ärenden hos regeringen som gäller nåd i brottmål och i ärenden enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap får ett sådant yttrande avges av huvudmannen för den enhet inom Regeringskansliet som svarar för ärendets beredning. Förordning (2013:656).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:656

24 § Ett rättshjälpsbiträde som har frånträtt sitt uppdrag i förtid har rätt till förskott på sin ersättning med ett skäligt belopp. Även i andra fall har biträdet rätt till sådant förskott, om det finns skäl till det med hänsyn till det arbete som har lagts ned i ärendet och till den tid som återstår innan ersättningen kan fastställas.

Rättsfall (4)

MIG 2016:15: Ett beslut rörande förskott på ersättning till offentligt biträde som...
MIG 2016: 28: Ett offentligt biträde kan,förutom för kostnader för arbete, även beviljas...
MIG 2016: 29: Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt...
RH 2006:5: Ett rättshjälpsbiträde hade utfört mer än en fjärdedel av det arbete som...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ersättning till medlare

25 § Den som begär ersättning för ett uppdrag som medlare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna bestämmas. Den tid som har lagts ned på uppdraget skall alltid anges.

Ersättning för medverkan vid utredning

26 § Ersättning till den som har medverkat vid utredning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) bestäms till skäligt belopp. Den kostnad som anges i 17 § rättshjälpslagen skall beräknas exklusive mervärdesskatt.

I fråga om ersättning för inställelse för den som har medverkat vid en utredning tillämpas bestämmelserna om beräkning av ersättning av allmänna medel till vittnen.

Den som begär ersättning för en utredning är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna bestämmas. Den tid som har lagts ned på uppdraget skall alltid anges.

Avräkning

27 § En avräkning enligt 40 § rättshjälpslagen (1996:1619) med den rättssökande skall innehålla uppgifter om

  • 1. den slutligt fastställda rättshjälpsavgiften,
  • 2. den ersättning som rättshjälpsbiträdet slutligt har tillerkänts,
  • 3. det belopp som den rättssökande skall betala till eller få från rättshjälpsbiträdet.

28 § En avräkning enligt 40 § rättshjälpslagen (1996:1619) med rättshjälpsbiträdet skall innehålla uppgifter om

  • 1. den slutligt fastställda ersättningen till biträdet,
  • 2. den rättssökandes slutliga rättshjälpsavgift som skall avräknas mot biträdets ersättning,
  • 3. det belopp som biträdet skall få från respektive betala till den rättssökande,
  • 4. det belopp som biträdet skall få från eller betala till staten.

29 § En avräkning enligt 41 § rättshjälpslagen (1996:1619) med en medpart eller motpart skall innehålla uppgifter om

  • 1. den slutligt fastställda ersättningen till biträdet,
  • 2. det belopp som domstol har bestämt att medparten eller motparten skall betala,
  • 3. till vem eller vilka som beloppet skall betalas.

Om avräkningen innebär att den rättssökande skall få ersättning från en motpart eller medpart skall även den rättssökande få besked om detta.

Utbetalning av ersättningar

30 § Rättshjälpsmyndigheten ser till att ersättning av allmänna medel till rättshjälpsbiträde, medlare och den som har medverkat vid utredning enligt bestämmelserna i rättshjälpslagen (1996:1619) snarast betalas till den berättigade. Om en domstol har beslutat om ersättningen skall domstolen inom en vecka underrätta Rättshjälpsmyndigheten om ersättningsbeslutet. Domstolsverket meddelar närmare bestämmelser om underrättelse om ersättningsbeslut.

Betalning till staten

31 § Om en domstol eller Rättshjälpsmyndigheten med stöd av 30, 31, 35-37 eller 41 § rättshjälpslagen (1996:1619) har beslutat att en part eller någon annan person skall betala ersättning till staten, skall den betalningsskyldige så snart beslutet vunnit laga kraft uppmanas att inom en viss tid betala ersättningen.

Om beslutet har meddelats av en annan myndighet än den som har angetts i första stycket eller av skiljenämnd, skall en underrättelse om beslutet sändas till Rättshjälpsmyndigheten. Sedan Rättshjälpsmyndigheten med anledning av underrättelsen beslutat om det belopp som återbetalningsskyldigheten skall omfatta samt om fördelningen av ersättningen mellan den rättssökande och staten enligt 41 § rättshjälpslagen, skall första stycket tillämpas.

32 § Om en domstol eller Rättshjälpsnämnden, efter ett överklagande, bestämmer ersättning till ett rättshjälpsbiträde till ett lägre belopp än vad som bestämts i det överklagade beslutet skall rättshjälpsbiträdet snarast återbetala vad han eller hon har fått för mycket.

Om ett utbetalat förskott överstiger vad rättshjälpsbiträdet slutligen tillerkänns i ersättning skall det överskjutande beloppet utan dröjsmål återbetalas till staten.

33 § Har den som fått förskott för kostnader enligt 22 § rättshjälpslagen (1996:1619) därefter fått dessa helt eller delvis ersatta genom en försäkring eller av domstol eller en annan myndighet i den främmande staten och kan detta belopp inte avräknas mot den ersättning som slutligt bestäms, skall Rättshjälpsmyndigheten pröva om motsvarande del av förskottet skall återbetalas samt göra vad som behövs för att få tillbaka förskottet.

34 § Närmare föreskrifter om förfarandet för verkställighet av beslut om betalning till staten enligt bestämmelserna i rättshjälpslagen (1996:1619) beslutas av Domstolsverket efter samråd med Skatteverket. Förordning (2003:985).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:985

Rättshjälpslagens tillämpning beträffande utländska medborgare m.m.

35 § Följande utländska medborgare ska i den utsträckning som anges nedan vara likställda med svenska medborgare i fråga om rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619):

– Medborgare i en medlemsstat inom Europeiska unionen.

– Den som har sin hemvist eller vanliga vistelseort i en medlemsstat inom Europeiska unionen, med undantag av Danmark.

– Medborgare i Japan.

– Medborgare i en stat som är ansluten till någon av Haagkonventionerna den 17 juli 1905 och den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen.

– Medborgare i en stat i förhållande till vilken konventionen den 28 augusti 1930 mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland rörande vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell natur är tillämplig.

– Medborgare i en stat som är ansluten till den europeiska bosättningskonventionen den 13 december 1955.

– Den som är bosatt i en stat som är ansluten till Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar, om han eller hon är kärande eller sökande i ett mål eller ärende som rör underhållsbidrag och som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan enligt konventionens bestämmelser.

– Den som är bosatt i en stat som är ansluten till New York-konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, om han eller hon är kärande eller sökande i ett mål eller ärende som rör underhållsbidrag och som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan enligt konventionens bestämmelser.

– Den som är bosatt i Amerikas förenta stater, Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico eller Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi, om han eller hon är kärande eller sökande i ett mål eller ärende om underhållsbidrag som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan enligt bestämmelserna i New York-konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

– Medborgare i en stat som är ansluten till den europeiska konventionen den 24 november 1977 om migrerande arbetstagares rättsställning, om han eller hon vistas i Sverige som migrerande arbetstagare i konventionens mening.

– Den som är kärande eller sökande i ett mål eller ärende om vårdnad eller umgänge som har väckts genom Utrikesdepartementets förmedling i enlighet med den europeiska konventionen den 20 maj 1980 om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård om barn.

– Den som är medborgare eller har hemvist i en stat som är ansluten till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, om han eller hon är sökande i ett mål eller ärende som rör konventionen.

– Den som är bosatt i en stat som är ansluten till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp. Förordning (2014:330).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2004:739, 2004:952, 2014:330

36 § I fråga om förmånen av rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) skall den som är statslös eller politisk flykting och inte är bosatt här i landet vara likställd med medborgare i den stat där han eller hon är bosatt.

Ändringar och övergångsbestämmelser

1997:404

Departement
Justitiedepartementet DOM
Ikraft
1997-12-01
SFS-nummer
1997:404

Förordning (1999:65) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 9, 11 §§
Ikraft
1999-04-01
SFS-nummer
1999:65
Rubrik
Förordning (1999:65) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Förordning (2003:985) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 34 §
Ikraft
2004-01-01
SFS-nummer
2003:985
Rubrik
Förordning (2003:985) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Förordning (2004:690) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 20 §
Ikraft
2004-09-01
SFS-nummer
2004:690
Rubrik
Förordning (2004:690) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Förordning (2004:739) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
EGTL026/2003 s41, EFTL032/2003 s15
Ikraft
2004-11-01
CELEX-nr
32003L0008, 32003L0008R(01)
Omfattning
ändr. 1, 35 §§;nya 11 a, 11 b, 11 c, 11 d §§, rubr. närmast före 11 a §
SFS-nummer
2004:739
Rubrik
Förordning (2004:739) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Förordning (2004:952) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 35 §
Ikraft
2005-01-01
SFS-nummer
2004:952
Rubrik
Förordning (2004:952) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Förordning (2005:80) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 17, 20 §§
Ikraft
2005-04-01
SFS-nummer
2005:80
Rubrik
Förordning (2005:80) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Förordning (2013:656) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 23 §
Ikraft
2013-09-01
SFS-nummer
2013:656
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2013.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller för handläggning av ärenden som avser upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott och som har kommit in till regeringen före ikraftträdandet.
Rubrik
Förordning (2013:656) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Förordning (2014:330) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
EUTL192/2011 s51
Ikraft
2014-08-01
CELEX-nr
22011A0722
Omfattning
ändr. 19, 35 §§
SFS-nummer
2014:330
Rubrik
Förordning (2014:330) om ändring i rättshjälpsförordningen (1997:404)
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation