lagen.nu

Kungörelse (1904:12 s.3) angående vad till svenska handelns och sjöfartens betryggande under krig mellan främmande makter bör iakttagas m.m.

Departement
Infrastrukturdepartementet RST TM
Utfärdad
1904-04-30
Ändring införd
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-05-01

1 § För att åtnjuta de förmåner och rättigheter, som tillkomma neutrala makters handelsfartyg, bör svenskt fartyg vara försedt med dels nationalitets- och registreringscertifikat eller i dess ställe gällande interimsnationalitetshandling dels ock sjömansrulla. Dessa handlingar skola alltid vara å fartyget under dess resor tillgängliga.

2 § Ej må fartygsbefälhafvare innehafva falska eller dubbla skeppshandlingar och konossementer. Likaledes vare honom förbjudet att vid något tillfälle eller under hvilken förevändning som helst hissa utländsk flagga.

3 § Skulle, medan ett svenskt fartyg är utrikes, finnas erforderligt att därå antaga främmande sjömän, böra företrädesvis neutrala staters undersåtar förhyras. Hvarje med manskapet skeende förändring bör, tillika med orsakerna därtill, af befälhafvaren behörigen antecknas å sjömansrullan, och sådan antecknings riktighet attesteras af vederbörande svensk konsul eller, i händelse en sådan ej finnes på stället, af vederbörande magistratsämbetsman, notarius publicus, eller annan vitsord ägande person, efter landets bruk.

4 § Svenskt fartyg må, såsom neutralt, fritt färdas till de krigförande nationernas hamnar och vid deras kuster. Dock må ej befälhafvare söka intränga uti blockerad hamn.

Med blockerad hamn förstås en sådan, som är spärrad genom en styrka tillräcklig för att verksamt kunna förhindra tillträdet till hamnen.

5 § Alla slags varor, äfven sådana som tillhöra någon af de krigförande makternas undersåtar, må föras i svenskt fartyg såsom neutralt, med undantag af så kalladt krigskontraband, hvarmed förstås:

vapen, projektiler och ammunition, militära utrustningspersedlar samt öfriga omedelbarligen till krigsbruk användbara tillverkningar, när de tillhöra eller äro destinerade till krigförande makt eller dess undersåtar, häruti likväl icke inbegripet det förråd af nämnda artiklar, som kan vara nödvändigt till fartygsbesättningens behof.

Kol må icke i svenskt fartyg föras till de krigförandes stridskrafter.

6 § Befälhafvare å svenskt fartyg vare förbjudet att låta nyttja sig och det fartyg han förer att för någon af de i krig varande makterna transportera trupper eller befordra depescher.

7 § Utklarering af kollaster från svensk hamn direkt till de krigförandes stridskrafter är förbjuden.

8 § Med krigförande makts fartyg må i svenska hamnar in- och utföras alla till in- och utförsel i allmänhet lofgifna varor, med undantag af sådana, som hafva egenskapen af krigskontraband.

9 § Ej må å svenskt område byggas, utrustas eller väpnas fartyg afsedt för krigförande makts örlogsflotta, liksom det är svensk undersåte förbjudet att taga tjänst ombord å fartyg tillhörande sådan örlogsflotta.

10 § Svensk undersåte vare förbjudet att utrusta eller väpna fartyg att nyttjas till kaperier mot någon af de krigförande makterna, deras undersåtar eller egendom, eller deltaga i dylikt fartygs utrustning eller beväpning. Icke heller må svensk undersåte taga tjänst ombord på något kaparefartyg.

Svensk undersåte vare förbjudet att af kapare tillhandla sig uppbringadt gods, af hvad namn det vara må.

11 § Då svenskt fartyg går utan beskydd af väpnad konvoj och i öppna sjön prejas af något en krigförande makt tillhörigt beväpnadt fartyg, som till skeppsdokumenternas granskning är berättigadt, må befälhafvaren icke söka undandraga sig sådant, utan vare han pliktig att ärligen och utan svek uppvisa sina skeppshandlingar samt tillse att, hvarken före visitationen eller medan denna pågår, något dokument angående fartyget eller laddningen förstöres, undandöljes eller kastas öfver bord.

12 § Går svenskt fartyg under konvoj af krigsfartyg, ställe befälhafvaren sig till efterrättelse hvad för sådant fall är föreskrifvet.

13 § Varder svenskt fartyg uppbringadt, bör befälhafvaren i den hamn, dit fartyget införes, till svenske konsuln, om en sådan finnes på stället, men i annat fall till närmaste svenske konsul inlämna en fullständig och vederbörligen styrkt berättelse angående alla omständigheter och förloppet vid den skedda uppbringningen.

14 § Härigenom upphäfvas Kungl. kungörelserna angående förenämnda ämnen den 8 april 1854, 13 september 1855 och 29 juli 1870.

Ändringar och övergångsbestämmelser

1904:12 s.3

Departement
Infrastrukturdepartementet RST TM
SFS-nummer
1904:12 s.3
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation